I love u all
"It has got to the point where its to much for me"
Hej mina kära läsare. Nu kommer jag med ett super tråkigt besked. Men jag kommer inte att fortsätta, jag vet att jag skrev att jag skulle göra det i onsdags, i onsdags liksom. Min uppdatering suger och den har aldrig varit så här dålig som den är nu. Efter forgiven love tappade jag 40+ läsare vilket är så himla tråkigt vilket sänkte mitt självförtroende sjukt mycket. Jag tappade även från Feelings is feelings men kom nästan upp i det i de sista kapitlena av FL. Jag hade bestämt mig att sluta efter FL, men jag tyckte synd om er och jag hade en ide i huvudet så jag tänkte varför inte? Men nu har skolan börjat och jag är super stressad. Jag har inte tid eller ork för att sätta mig ner och skriva. Jag vet vad jag vill ha med i kapitlena men jag får inte ner det. Jag känner mig tvingad att skriva ett kapitel och får panik när det gått för länge sen senast jag skrev, och då skriver jag ihop det jätte dåligt. Det är också mycket kortare kapitlen. Jag vet att det kommer bli super svårt för mig att inte skriva, för jag har skrivit på den här bloggen så länge, det kommer kännas hur konstigt som helst, men allting har sitt slut. Och det här är mitt. Det absolut sista jag ville var att sluta mitt inne i en novell, men det har gått fem kapitel och om jag ska upp mot åttio kapitel kommer det ta hur lång tid som helst. Så det är lika bra att sluta nu, än att det går ännu längre in i novellen. Jag försökte att skriva igår och idag men det funkar inte längre.
Usch jag hatar att skriva det här, jag älskar att skriva noveller åt er men jag kan verkligen inte längre. Ett tag så kunde jag sitta och skriva kapitlen åt er istället för mina läxor och det slutade aldrig riktigt bra, haha. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva såhär många noveller och aldrig få så här många läsare som jag fick. 294 läsare var mitt besöks rekord och det låg oftast runt det, jag är så sjukt stolt över mig själv för jag trodde aldrig det här. Visst hade det varit så sjukt kul att nå 300 läsare men jag är så grymt nöjd.
Jag vill självklart tacka er alla, för att ni läst och för att ni kommenterat, när ni sagt det jag gjort bra och dåligt så jag kunnat gå i från där, när jag varit sjuk och ni sagt att jag ska krya på mig och när jag fyllt år och ni sagt grattis. Ni alla är guld värda för allt ni gjort för mig. Jag älskar er så grymt mycket. Varje gång jag fått besöksrekord har jag skrikigt av glädje och när jag ser att jag fått kommentarer så får jag en klump i magen om vad ni har skrivit. Tack, tack och tack så grymt mycket. Jag älskar er, och ha det super bra och ta hand om er.
Jag har ingen aning om jag kommer komma tillbaka, inte inom snarast tid i alla fall, men Never Say Never right? Åter ett stort tack, jag älskar eeeer och kommer att sakna era fina ord. <3
BONUSKAPITEL - FS-WIFMY-YHTKTMH-TF-FIF-FL
( Kort bonus kapitel)
"Hemma" Jag hörde Masons röst och jag gick glatt in i hallen. "Haft en bra dag i skolan gubben?" "Ja mamma" Suckade han. Han var verkligen en typisk sjutton årig pojke just nu. Mason hade blivit hela sjutton år, Jenna femton och sen hade vi fyra nya tilskott, tvillingarna Andrew och Andrea som nyss fyllt elva, Simon som fyllt sju och Ella som ska fylla fem. "Kommer Jenna med dig?" Frågade jag Mason. "Ja hon är där ute hon kommer" Sa han och jag nickade. "Okej Tack" Jag gick in i köket igen och Ella kom in springandes. "Mamma, Simon tar mina saker och gömmer dom" Jag suckade. "Simon lägg ner" Ropade jag och Ella sprang in i hennes rum igen. Jenna kom in i köket och placerade hennes väska på köksbordet och satte sig ner på en stol. "Är det något gumman?" Undrade jag och hon nickade. "Vad är det då?" "Det är en kille" Började hon och jag log stort och satte mig mitt emot henne. "Och vad är det med den killen?" "Han har bjudit ut mig och, jag sa ja, får jag gå ut med honom på fredag?" Jag log stort och nickade åt henne. "Snälla säg inget till pappa" "Jenna, det vet du att vi måste göra, och om vi känner pappa rätt så kommer han att vilja prata med den här pojken" "Mamma" Suckade hon. "Snälla prata med honom om det" Jag nickade och kysste hennes hjässa. "Så, in på ditt rum och gör läxor nu" Hon nickade och gick iväg.
"Älskling?" Jag log stort och la undan kniven när jag höll på att skära grönsaker till middagen. "Här inne" Svarade jag och Justin kom in med ett leende på läpparna. "Hur är det med dig?" "Bara bra" Svarade jag och han kysste mig mjukt. "Bra dag på jobbet?" Frågade jag och han nickade. "Ja, Derek är svin grym. Det kommer bli något av honom" Jag log stort och kysste honom igen. "PAPPA" Ella kom inspringandes i köket igen och sprang in i Justins famn. "Hej gullunge" Sa han. Jag log stort och gav min uppmärksamhet till grönsakerna i stället. Justin hade börjat som "manager" till en som han upptäckt som heter Derek. Justin gav upp allt det här med turnera för familjens skull och eftersom han gjort det i flera år så var det en bra ide att bara börja ta det lugnt. Men han måste göra något hela tiden därför började han som manger i stället. "Kan du säga till ungarna att det är mat?" Frågade jag Justin och han nickade och kysste min kind medans jag placerade maten på köksbordet. Vi behövde ett stort matbord, men både jag och Justin ville ha många barn så det passade oss bara helt utmärkt. Mason hade haft en period då han inte kallat oss mamma och pappa längre men han kom över det och nu är det som vanligt igen.
Barnen lämnade köksbordet efter ett tag. "Jenna, du kan ju sitta kvar" Sa jag och hon nickade. "Är det något som har hänt?" Undrade Justin. "Nej då" Svarade jag. "Pappa" Började Jenna. "Mamma?" Sa hon sen så jag kunde berätta. "Hon har blivit utbjuden på en dejt av en kille nu på fredag" Sa hon och Justin började bli mer obekväm i sin sits. "Snälla pappa, han är jätte snäll" "Det tror jag du tycker gumman, men vi måste få träffa honom först och sen får jag prata lite med honom också." "Men pappa" Gnällde hon. "Det är som det är Jenna, en dejt eller ingen dejt" "Åh du är så pinsam" Suckade hon. "Du kommer att tacka mig senare i livet, tro mig" Sa Justin och jag fnittrade till. "Mamma?" Undrade hon. "Det är inte så farligt hjärtat" Hon suckade och lämnade bordet. "En dejt, mitt lilla hjärta på en dejt?" undrade han. "Hon är inte så liten nu" Han suckade. "Vart tar tiden vägen?" Jag skrattade åt honom och satte mig i hans knä. "Du försvinner i alla fall inte i från mig" Sa han och hans kram blev lite hårdare. "Det kan du ge dig på älskling"
Jag var tvungen att vara här, även fast det var det sista jag verkligen ville vara. "Va inte så dyster Ali" Jag blängde surt på Chaz. "Det hjälper inte" Suckade jag. Justin skulle komma hit eftersom det var jul och Emmas, min, Chaz, Ryans och Justins familj skulle såklart fira ihop. Jag och justin var inte tillsamans längre. Vi hade inte träffats på hur länge som helst, eller kanske sex måndader och det var då jag hade gjort slut för idioten hade varit otrogen. "Jag vill inte ha honom här, han förtjänar inte att va inne i mitt hus" Jag suckade och var verkligen på väg att kasta något i väggen. "Jag vet, men bara prata igenom det" "Han kommer ju säkert komma med Barbara" Chaz himlade med ögonen och det ringde på dörren. Jag var den sista personen som skulle gå och öppna, aldrig i hela mitt liv att jag skulle göra det. Hans irriterande men fruktansvärt fina röst hördes i hallen och även ett flickskratt. Jag suckade. Har hon inte en egen familj, och hur ens vågar han ta med henne hit? Jag blir så trött. De kom in men jag gav honom inte en endaste blick och jag tror jag aldrig ignorerat en person så bra. Jag reste på mig och gick ut i köket där Emma var. "Jag klarar inte det här" Berättade jag. "Hur kan han ta med henne?" Frågade hon argt. Jag suckade.
"Vi är på din sida fella, kom ihåg det" Viskade Chaz i mitt öra och jag nickade tacksamt. För att ignorera honom ännu mer så gick vi fyra in på mitt rum och låste dörren. Emma låg i ryans knä i sängen och jag satt brevid och sedan Chaz brevid mig på andra sidan. "Jag kommer få en panik attack" "Nej, om vi så måste så sitter vi här hela kvällen, jag är inte heller jätte förtjust i att se eller prata med den där idioten" Sa Ryan. De hade min rygg och jag var så tacksam. "Tack" Svarade jag. "Så klart vi är med dig Ali, Justin gjorde fel och det är oförlåtligt, han har inte ens hört av sig till oss efter allt" Jag nickade igen. Dom tre var de bästa vännerna man kunde ha. Jag tror vi alla fyra ryckte till av en knackning på dörren. "Är ni här inne?" Det var Justins röst. "Ja, och den är låst av en anledning" Svarade Emma med en kall röst. Fotsteg hördes och de blev tystare och tystare. "Mat hörni" Pappas röst hördes. Vi väntade ett tag men ställde oss sedan upp och gick in i matsalen där alla redan satt. Vi fyra satte oss på andra sidan bordet där Justin inte satt. Jul mat var inte en favorit, som tur var vart de andra också klara ganska fort så vi gick dirrekt in i mitt rum. Vi spelade tv spel och kollade på roliga klipp på youtube, jag tror vi satt här i kanske tre timmar men det var ingen som hade sagt att vi behövde komma ut. "Paket öppning" Det knackades på dörren och vi ställde oss upp.
Vi gick genom korridoren och jag fann Justin lite längre bort, jag kollade ner i golvet. Chaz stannade upp framför mig och Justin hade stoppat honom. "Kan vi prata?" Frågade han honom. Chaz ryckte undan från greppet. "Rör mig inte" Vi fortsatte gå till vardagsrummet där paketen skulle öppnas. Chaz lilla syster var paket utdelare och hon var verkligen den med mest paket. "God jul Ryan önskar Justin" Alla hade hittils tittat på när man öppnat paketen. "Du kan fortsätta dela ut, jag ska inte öppna det här paketet" Hon nickade. Till slut slutade det med att jag också fick ett från Justin, de andra två hade också fått det. "Jag ska inte heller öppna mitt" Svarade jag kallt och la det där Emma, Chaz och Ryan hade lagt pakten från Justin. "Ska ni verkligen inte öppna mina paket? När jag ansträngt mig att fixa till er, ska ni vara så oförskämda att inte öppna dom" "Du har verkligen inget att säga här Bieber. Att du ens kom hit idag, du har ingenting här kvar, ingenting." Svarade Chaz. Han skakade på huvudet. "Och ni låser er inne på Julafton så att jag inte ska träffa er, är ni rädda eller?" "Vi är inte rädda för dig Justin, vi äcklade av dig. Du är ett svin i våra ögon, fyfan för dig" Emma var ilsken det hörde man. "Det var inte jag som gjorde slut med Alison okej" "HADE INTE JAG EN ANLEDNING JUSTIN? DU VAR OTROGEN MOT MIG. MEN ÄNDÅ SÅ KOMMER DU HIT, JAG VILL INTE HA DIG HÄR, I MITT EGET HEM, OCH SÅ TAR DU MED DIG HENNE DU VAR OTROGEN MED, JAG HAR INTE ENS FÅTT EN FÖRKLARING, FYFAN FÖR DIG, JAG HATAR DIG"
Jag tror jag aldrig har skrikit så högt i hela mitt liv. En tår rann ner från min kind och jag orkade inte mer, jag stormade ut ur mitt eget hus och mitt namn roppades efter mig men jag brydde mig inte. Jag körde iväg fort med min bil och tårarna strömmade. Jag hatar honom. Jag hatar honom så mycket. När jag var framme så klev jag ur ur bilen och jag brast ut i tårar. Jag gick längre in till det där stället, där vi hade våran första kyss. Varför utsatte jag detta för mig själv? Jag böjde mig ner och tog upp en sten och kastade den mot ett träd. Det här är den sämsta julafton jag någonsin varit med om. På grund av att jag var så arg och så ledsen så bara gled jag ner på marken. Fotsteg hördes på marken och jag hoppades på att det skulle vara Emma men när jag ser att det är Justin så fnyser jag. "Vad gör du här?" Frågar han. "Komma bort från dig" "Det här är väl inte riktigt det rätta stället?" Jag skakar bara på huvudet. "Snälla gå" Han skakade på huvudet igen. "Förlåt" "Förlåt? Ett jävla förlåt Justin. Är inte det lite sent?" "Jag har sagt det massor gånger" "Men det hjälper inte, du var otrogen, du gick vidare dirrekt med henne, och du dyker upp med henne i mitt hem, du älskade verkligen inte mig" "Du skojar va?, Jag älskade dig så jävla mycket Ali" "Varför var du då otrogen?" "Jag vet inte, jag vet inte okej" "Det är ingen ursäkt" "Jag är ledsen" "Varför är du här, varför kom du idag?" "För att få tillbaka er kanske, för att få träffa er, jag har saknat er." "Det är för sent Justin, allt är försent, du har ingenting kvar här. Åk till La igen. Jag hade nästan gått vidare, så bara gör mig en tjänst och kom inte tillbaka, jag eller Chaz, Ryan eller Emma vill ha dig här igen. Sanningen svider Justin, men du är den enda personen som satte dig där själv, så nu är det du som får lida" Han kollade på mig med sårade ögon. "Hej då Justin"
Jag kunde inte gå längre utan att berätta, visst kunde jag inte? Jag hade till och med börjar sova i tröja bara för att dölja det från Justin, när han velat göra "något" har jag alltid avbrutit. Som igår, det var han som började, vi hånglade lite på sängen men jag var tvungen att avbryta. Han visste att något var fel, jag såg det på honom. Han hade inte väckt mig idag, jag gick upp och drog på mig hans one piece och gick ner i köket där jag fann Justin och Alex äta frukost. "Mamma" Sa hon glatt. "Godmorgon" Jag kysste hennes hjässa och kysste även Justin snabbt innan jag satte mig på en stol vid bordet. "Varför väckte du mig inte?" Frågade jag Justin. Han ryckte mest på axlarna. Han var arg. Alex blev klar och när hon gick så kollade Justin upp på mig. "Är det något som är fel, för snälla säg det då" "Nej" "Lovar du?" "Ja Justin" "Varför, eller igår kväll, varför vill du inte längre?" Mina ögon började tåras upp. "Det är inget, snälla var inte arg, jag älskar dig" Han nickade och böjde sig fram och kysste mig. "Jag litar på dig" Jag nickade. "Jag har ringt hit Chaz och Tara det ska vara barnvakt" "Varför då?" Undrade jag. "För jag vill vara ensam med dig" Jag log smått. "Okej" "Det går bra va?" Jag nickade. Idag, jag skulle berätta idag, ja jag var tvungen.
Det ringde på dörren och jag såg hur Alex sprang glatt mot den. Tara och Chaz kom in för ett slag. Jag och Tara gick iväg. "Har du berättat" Jag skakade på huvudet. "Kimberly, du måste" "Jag vet" tjöt jag. "Jag ska, idag" Lovade jag. Hon nickade. "Bra, lova" Jag nickade. Vi gick in till köket igen och Chaz stog redo att gå. "Så, ni hämtar henne imorgon?" Undrade Chaz. Vi nickade. "Ha inte för kul" Skrattade Chaz vilket vi med gjorde. "Säg hejdå till mamma och pappa" Sa Tara och Alex sprang in i våra famnar. "Vi ses imorgon okej" Hon nickade och jag kysste hennes hjässa. "Och var super snäll mot Tara och Chaz" Hon nickade igen. "Älskar dig mamma" "Älskar dig med gumman" Sedan kramade hon om Justin. "Du kan ringa när som helst" Lovade Justin henne. Hon nickade igen. "Älskar dig" Sa han. "Älskar dig med pappa" Vi kramades en sista gång och sedan vinkade vi av dom vid trappen. "Så.." Sa Justin när han stängde dörren. "Vad har du planerat idag?" Fnittrade jag. "Först tänkte jag att vi har ju inte varit själva på evigheter, så först bara vara hemma, sen ska vi till Santa monica resturangen" Jag blev knall röd om kinderna. Santa monica resturagnen där vi åt, och kvällen där vi kysstes för första gången på flera år. "Låter det bra?" "Super"
"Kom" Han tog min hand och vi gick upp för trappan och in i vårat sovrum. Där var det en skål popcorn, två stora glas med coola och en godisskål. "När ställde du fram det här?" "När du duschade" Jag log smått och satte mig dirrekt i sängen. Under hela filmens gång låg jag i hans famn och han strök mig över ryggen då och då. Efter texterna på filmen rullades och jag började bli lite nervös. Vi satte oss upp ordentligt och Justin kysste mig mjukt. Jag kysste honom tillbaka men han backade efter ett tag. "Kimberly, snälla jag orkar inte. Säg vad det är som är fel" Återigen så började jag få tårar i ögonen. "Kim?" "Jag är rädd" "För vad?" En tår rann ner från min kind. "Att du ska göra slut med mig" "Och varför skulle jag göra det?" "Kim? vad är det?" "Du vet när vi var på ängen?" Han nickade. "Vi satt och pratade och jag frågade om du ville ha fler barn, du svarade ja men att du inte ville ha det nu..?" Han nickade. "Det fanns en anledning att jag frågade" Flera tårar rann ner från mina kinder. "Babe, är du gravid?" Jag nickade och begravde mitt ansikte i hans bröst när tårarna forsade ner från mina kinder. "Älskling sätt dig upp" Jag gjorde som han sa och han torkade bort mina tårar. "Trodde du att jag skulle lämna dig bara för att du är gravid?" Jag nickade.
"Jag skulle aldrig göra det Kim, och att du äns tänkte det." Det lät konstigt nu när han säger det. Jag vet ju att han älskar mig. "Förlåt" Snyftade jag. "Du skrämde livet ur mig Kimberly, herre gud. Jag trodde du skulle göra slut med mig, när du inte ville igår ae Kimberly. Du gjorde mig livrädd" "Förlåt" Snyftade jag igen. "Älskling, jag är glad att du berättade för mig den här gången i alla fall" Jag log smått och nickade. "Jag älskar dig" Sa jag. Han nickade. "Jag vet, Jag hade tänkt att göra detta på resturangen ikväll, men nu när du var så där osäker, och att du berättade att vi antingen ska få en dotter eller en son så kan jag inte låta bli" Han drog upp tröjan innan han fortsatte prata om smekte lätt min mage. "Jag fick inte göra det här förra gången, men jag är glad att vi ska få en liten bebis okej?" Jag nickade. "Men i alla fall, jag älskar dig så himla mycket och jag har gjort det i hur många år som helst, även när vi sårade varandra vid fjorton års ålder, och även när folk försökte splittra på oss och jag kommer att älska dig när du ska klaga om hur ont det gör i din mage och att du är för stor och att du inte kommer att kunna göra något. Men jag älskar dig Kimberly" Han drog upp ett snöre ur sin ficka och knöt en knut runt mitt finger och drog i snöret där han höll sin hand. "Kimberly" Började han och släppte en ring på snöret så den fall ner mot mitt vänstra ring finger. "Vill du gifta dig med mig?" Jag kollade chockat mot honom. "JA. Ja, Ja, Ja det är klart jag vill" Jag kastade mig på honom och han skrattade. Han besvarade min kyss som strax övergick till mer.
Mina tårar strömmade ner från mina kinder inne på toaletten. Det här var nog det största bråket jag och Justin faktiskt haft. Jag hade suttit här inne i nu i nästan en timme och bara gråtit. Med tunga steg så reste jag på mig och gick tyst fram till sovrums dörren. Justin tittade upp på mig med sprängröda ögon. "Vem har jag blivit?" Undrade han och där brast det för mig igen. Justin och jag hade bråkat om allt denna gången, det började med att han kom hem efter att varit borta några dagar och han hade blivit påkommen med att han rökt på. Jag tror jag aldrig har varit så besviken och det fick han höra när han kom hem. Han blev arg på mig för att jag skrek och inte hade hört av mig. Han kastade saker ner i marken och vi skrek ord som vi inte menade. Det här var vårat hus, allt det här var vårt. Det var här det bara skulle vara vi och ingen annan. Det var här vi skulle kunna ta det lugnt och inte bry oss om någon annan än hos själva. Det här var för oss men det funkade inte längre. Vi har bott här i snart ett år och jag var nitton år och skulle snart fylla tjugo. Jag var vuxen, Justin var vuxen men vi kunde inte bete oss som det. Justin kunde inte bete sig som det. Han rökte på? Han bryr sig inte lika mycket längre, Han går ut på klubbar dirrekt efter konserten när inte jag är med. Jag orkar inte längre, det här är inte bra för någon av oss.
"Baby, jag är hemma" Jag kände hur min säng sjönk ner på andra sidan och hur han drog mig intill sig. Jag slog glatt upp mina ögon och vände mig fort om. "Alyssa, sov vi pratar imorgon. Jag har en överaskning också" Han kysste mig i pannan och jag log sött och placerade mitt huvud och somna på hans bröst. "Ally vakna" Justin kysste mig på kinden och neråt på armen. Mina ögon for glatt upp. "Justin" Sa jag glatt och kysste honom mjukt. "Saknat mig?" "Ja" Grät jag av lyckotårar. "Baby gråt inte" Han strök bort mina tårar med sina tummar. "Jag har en överaskning till dig idag, okej?" Jag nickade glatt och kysste honom igen. Åh gud vad jag saknat hans underbara läppar. Efter mycket gosande bytte vi till slut om och gick ner till Maria som stog i köket och fixade ägg och bacon till frukost. "Åh Hej Justin" Sa hon glatt och kramade om honom. "Har du haft det bra?" Undrade hon och Justin nickade. "Verkligen, men jag är verkligen glad över att jag är ledig ett tag nu" Jag log stort. Vi åt upp våran frukost och sedan klädde vi på oss ytterkläder och Justin körde i från min uppfart. "Vart ska viii?" Undrade jag glatt. "Du ska få se" Vi körde ett tag och sen stoppade han bilen framför ett stort hus. "Justin vad är de här?" Han bet sig i läppen och han gick ut ur bilen och öppnade min dörr när han gick runt den. "Justin?" Undrade jag igen. "Välkommen hem babe" Jag kollade chockat på honom. "Du skojar?" Han skakade på huvudet. "Vill du flytta in med mig?" Jag gapade stort och nickade hastigt och hoppade upp i hans famn. "Ja. Ja. Ja. Ja det vill jag" Han skrattade och bärde in mig i huset. Det blev inte värst mycket tittande, han bärde in mig i vad jag antog var sovrummet och där tillbringade vi hela dagen.
Tårar strömmade ner från mina kinder. "Alyssa, gråt inte" bad han men han grät själv. "Får jag hålla om dig?" Grät han och jag nickade och han gick upp mot mig och han bärde mig mot sängen. Han la mig så jag låg i hans knä. "Jag vet inte vad jag har blivit, jag gillar det inte, men jag kan inte göra något åt det. Jag är trött på folk jag inte kan lite på och jag är så jävla trött på paparazzis, jag kan inte gå med dig någon stans och jag är ledsen för det, jag vill gå med dig till parken utan att det är flera stora män som följer efter dig och jag vill hålla din hand utan att vi hamnar på tidningens omslag nästa dag. Jag vill ge dig det bästa men jag kan inte det" Han grät och jag grät. "Jag saknar dig. Ditt gamla du och jag saknar oss det gamla oss" Grät jag. "Vi kommer inte fixa det här den här gången va?" Grät han och där brast det totalt eftersom jag insåg att nej det skulle vi inte. Vi skulle inte kunna fixa det här. Jag skakade på huvudet. Vi båda grät och hans tröja var dygnsyr på grund av att jag grät så mycket. "Förlåt, förlåt för allt jag sa jag menar ingenting" "Inte jag heller" Grät jag. "Du är min första riktiga kärlek och jag älskar dig så himla mycket Alyssa." "Jag med. Justin du är det bästa som har hänt mig, men det här är inte rätt längre, inte för någon av oss." Han nickade. "Jag önskar att vi kunde gå tillbaka i tiden, och att jag kunde fixa det som inte går att fixa nu. Jag har ställt till det." Jag skakade på huvudet. "Du har gjort mitt liv till det bästa de här åren, men inte längre Justin"
"Inget eller ingen kan få mig att må som du gör" Jag grät. "Nothing like us, kommer du ihåg?" Undrade jag. "Ja." Grät han. Det var han som hade skrivit den för några dagar sedan eftersom vi var ute på hal is. "Alyssa, jag kommer aldrig hitta någon som dig. Men jag kan inte. Jag vill att du ska få det allra bästa, jag vill ge dig allt men jag kan inte, jag sårar dig för mycket." Jag grät. "Vi sårar varandra men jag vet inte om jag kan göra det här utan dig. Jag älskar dig Justin" "Jag älskar dig också Alyssa, så himla mycket. Jag vill inte att du ska rinna ner som sand genom mellan mina fingrar på grund av det här. Jag måste ha dig i mitt liv." Jag nickade. "Vi vet inte hur framtiden ser ut. Kanske är det du och jag som står framför altaret en dag Ally och ska gifta oss men just nu ligger vi på rälsen och vi kan inte ta oss upp. Vi behöver en paus, det betyder inte att vi behöver gå helt seperata vägar utan bara en paus" "Jag älskar dig Justin och du vet vad de säger if you love someone, set them free, If they come back to you, its meant to be" Han nickade med tårar som rann ner från hans kinder. "Jag måste gå" Började jag. "Men jag älskar dig Justin och jag kommer allltid att göra" Jag kunde inte låta bli så jag kysste honom, kanske en sista gång, det var något jag inte visste. "Jag älskar dig" Viskade han. "Jag älskar dig med" Innan jag gick ut ur hans sovrum så kollade jag tillbaka på honom. Vå båda var totalt krossade, men det här gick inte längre. Vi kunde inte fortsätta såhär, vi behöver en paus från allt, från oss. Men jag visste att han är min riktiga kärlek och det är han som kommer att vänta på mig framme vid altaret bara inte nu, utan sen.
9 mars 2015, Jag och Justin har varit tillsamans i lite över tre år men ändå så sitter jag är, klockan är över midnatt och jag är super nojjig. Ända sen första mars, när Justin fyllde tjugo ett så har han varit och klubbat varje kväll. Det gjorde mig ganska ledsen, han frågade om han skulle stanna hemma med mig men jag ville inte dirrekt säga att han inte fick gå ut. Det hade kanske sätt annorlunda ut om jag också hade varit tjugo ett, men jag är inte ens tjugo, förens i oktoboer då. Jag visste att jag inte skulle gå ut på internet men jag var tvungen, jag kollade twitter men hittade inte värst mycket. Jag kollade vidare och sen fann jag bilder på Justin från ikväll eller nu. Mitt hjärta pumpade hårdare och hårdare när bilder kom upp när han pratade med tjejer. Jag orkade inte detta själv mer så jag ringde Jassie för svar. Det dröjde inte länge förens hon svarade i luren. "Ari, varför ringer du nu?" Hon var trött. Jag hade säkert väckt henne. "Förlåt, väckte jag dig?" "Ja, men det gör inget. Är det något fel?" "Förlåt, men ja faktiskt. Justin är ute idag igen, och jag orkar inte sitta här själv och få se alla bilder dyka upp och han svarar inte när jag smsar." "Jag kommer om tio" hon la på och jag log. Jassie var verkligen en bästa vän. Jag hämtade lite chips i skafferiet medans jag väntade på Jassie och snart hörde jag dörren plinga. Jag gick och öppnade den och hon omfamnade mig i en kram. Vi satte oss i min soffa och jag tog ett djupt andetag. "Så, vad händer?" Undrade hon.
"Han gick ut ikväll igen, och han svarar inte. Han har varit ute varje kväll sedan han fyllde år" "Varför säger du inget till honom?" "För jag vill inte stoppa honom för att ha kul." "Ari du borde säga något" Mina ögon fylldes med tårar. "Och han jobbar varje dag och på kvällen har han gått ut, du vet i onsdags när jag var med Hanna, Eric och Kyle?" Hon nickade. "Han blev skit sur, men han jobbade hela dagen och sen skulle han ut, han hade redan sagt det liksom. Han blev till och med sur när jag var med Kyle." "Skämtar du?" Frågade hon. "Nej. Kyle och Justin är bästa vänner, och Kyle har flickvän sen snart ett år tillbaka" hon nickade. "Du borde verkligen prata med honom" "Jag kan inte, jag vet inte hur, jag vill liksom inte, "Åh Justin, snälla stanna hemma", då skulle han liksom ändå bli sur om han stannade hemma för jag inte vill att han ska gå ut" "Litar du på honom?" Undrade hon. "Ja det är klart, men som ikväll så har det kommit ut bilder när han snackar med tjejer, visst får han göra det men-" Jag suckade. "Han borde inte, speciellt inte när han är så känd som han är heller" sa Jassie "Det gör mig ledsen att han måste gå ut varje kväll vi har inte gjort något, vi har inte ens firat hans födelsedag för han gick ut på kvällen också när han fyllde år" "Jag är ledsen" Jag skakade på huvudet.
"Det hade varit bättre om han hade svarat mig i telefonen, men sen vill jag inte fortsätta att ringa för då verkar jag jobbig och då blir han säkert sur" Jassie skakade på huvudet. "Inte för att göra dig ännu mer ledsnare nu, men han borde kollat sin telefon på vadå tre timmar?" Jag nickade. "Om det hade varit jag som inte hade svarat eller snackat med killar på klubben, eller om jag hade lämnat honom ensam varje kväll hade han blivit galen. Och jag förstår inte varför han blir arg över Kyle, dom är bästa vänner" "Imorgon är det hans födelsedags middag, du måste prata med honom innan det" Jag nickade. "Jag ska åka till Selena och Dylans hus för att kolla på Penelope också" Berättade jag. "Åh, jag måste få se henne snart" Jag nickade och log. Selena hade fött för några dagar sedan och jag hade aldrig sett henne så lycklig som hon var just nu. "Men du, det börjar bli super sent. Jag måste nog hem nu. Men lova att prata med honom?" Jag nickade. "Vill du sova här, eller tar du dig hem?" "Jag har bilen så det är ingen fara" "okej vad bra, smsa när du är hemma så jag vet det" Hon nickade. "Självklart" vi kramades hejdå och jag gjorde mig i ordning för att lägga mig. Eftersom jag inte ville att Justin skulle tro att allt var bra så satte jag på mig ett par mjukis byxor och en tröja och la mig i sängen, så långt ut jag kunde.
Jag vaknade när han klev in i rummet men jag orkade inte öppna ögonen. "Babe jag är hemma" Han la sig ner i sängen och som jag visste så drog han in mig i hans famn. Jag gjorde motstånd. "Babe?" Undrade han. "Sluta" viskade jag. "Är det något?" Han var full det hördes och kändes. "Ja" suckade jag och tog med mig kudden och gick till gästrummet och stängde dörren efter mig. Men han följde inte efter.
Jag vaknade när han klev in i rummet men jag orkade inte öppna ögonen. "Babe jag är hemma" Han la sig ner i sängen och som jag visste så drog han in mig i hans famn. Jag gjorde motstånd. "Babe?" Undrade han. "Sluta" viskade jag. "Är det något?" Han var full det hördes och kändes. "Ja" suckade jag och tog med mig kudden och gick till gästrummet och stängde dörren efter mig. Men han följde inte efter.
*
Jag låg lutad mot kuddarna och kollade i telefonen, jag var verkligen inte sugen på att gå upp ur sängen. "Ari?" Jag kollade mot ingången till rummet och Justin stog med ett par mjukis byxor på sig. Min blickföll mot honom men jag bröt ögonkontakten. "Babe, vad har jag gjort?" Jag ignorerade honom. "Kom igen prata med mig. Du måste säga vad jag har gjort för annars kan jag inte ställa det tillrätta" Jag suckade. "Så fort du vaknar på morgonen så måste du dra till studion, och sen på kvällen så har du gått ut varje natt sen din födelsedag, du märker mig inte längre. Vi har inte ens kunnat fira din födelsedag. Och sen när jag umgicks med Hanna, Eric och Kyle så blir du skit sur för att jag är med Kyle? Han är din bästa vän och han har en flickvän nu Justin och jag har dig. Jag förstår inte varför du blir så sur över det medans du är med tjejer på klubbar?. Jag och Kyle har inte haft något på 3 och ett halvt år." "Ari ja-" "Ärligt talat, vi bara släpper det. Jag är över det" "Verkligen, varför låter du inte alls övertygad" "För att jag inte orkar prata med dig just nu" Jag ställde mig upp och gick förbi honom och in i badrummet för att duscha. "Ari snälla" Justin knackade på dörren men jag lät det va och satte på duschen. Mina kläder tog jag snabbt av och klev sedan in i duschen. Det gick snabbt för mig i duschen och jag drog en handduk runt min kropp. När jag klev ut så var inte Justin utanför så jag gick in i garderoben och drog på mig nya underkläder och samt en outfit. Mitt hår fönade jag och plattade ner det lockiga som blev. En lätt sminkning fixade jag även till innan jag gick ner för trappan. Justin stog med ryggen emot mig vid spisen. Jag drog fort på mig ett par skor. "Babe?" undrade han. "Jag åker till Selena och Dylan" "Ari-" Jag gick ut och stängde dörren.
*
Från Justin
Babe, snälla prata med mig. Kom hem.
Från Justin
Jag kommer komma dit annars, snälla förlåt.
Från Justin
Ariana snälla, jag älskar dig
Jag suckade åt Justins sms. "Något fel?" Undrade Selena. "Justin" Sa jag och log snett. "Och?" "Vi bråkar, typ" "Åh, varför?" "Ända sen han fyllde tjugo ett har han inte lagt märke till mig överhuvudtaget, han har gått ut varje kväll, verkligen varje" "Jag har sett det. Jag förstår att du inte är okej med det" Jag nickade. "Han kommer förmodligen att komma hit, bara så du vet" Sa jag och hon skrattade. "Det är lugnt, men du ska fortfarande på hans födelsedags middag ikväll?" Frågade hon. "Jag antar det" Sa jag. "Hänger du med?" Frågade jag. "Nej, jag kan inte med Penelope, hon är nyfödd och jag vill inte att pressen sk-" "Jag förstår, det är okej" Hon log mot mig. "Så när kommer Dylan med pizzan jag är vrålhungrig" "När som skulle jag tro" Vi ställde oss upp och jag tog Penelope i min famn. "Hon är så söt, det är sjukt" Selena skratta. "Ja, verkligen" Dörren öppnades och Dylans röst hördes i hallen. Jag och Selena gick ner till köket till honom där han stog vid pizzorna. "Din pojkvän ställde sig utanför, men jag släppte inte in honom vid grinden" Flinade Dylan. "Bra" svarade jag även fast jag fick lite dåligt samvete. Vi satte oss och åt pizzan och pratade lite. "Okej, jag måste nog gå ut till honom" Berättade jag när jag inte ens ätit halva pizzan. De nickade. "Vi ses okej?" Selena nickade och jag kramade om dom och kysse Penelopes panna. Jag körde ut min bil ur deran grind och gick sedan ut ur bilen och gick fram till Justin och han gick också ut ur bilen.
"Förlåt" Sa han. "Justin det gömmer sig papz här, vi kan inte prata här" Han suckade jag vände mig om och satte mig i bilen igen och körde iväg hem till oss. Jag kom först och gick dirrekt in i huset. Justin kom bakom mig. "Du kommer fortfarande till middagen va?" "Ja, så låt mig göra mig i ordning" Jag stängde sovrums dörren framför honom och jag kunde höra honom sucka. Jag drog på mig ett par röda skinn byxor och en ny bh så jag kunde ha mitt urringade linne till. Mitt smink fixade jag till en aning och tog ett par snyggare skor. Jag kunde höra flera röster där nere och jag blev lättad att höra att Jassie, Hanna, Ashton, Erik och Kyle hade kommit. Jassie mötte min blick när jag kom ner för trappan. "Heej" Sa hon glatt och vi kramade om varrandra. "Har ni löst det?" Jag skakade på huvudet och kramade om resten. Vi var här ett tag och Justin och jag bytte knappt några ord med varrandra. "Så ska vi åka?" undrade Justin och alla höll med. Bilen körde upp på våran uppfart och vi alla satte oss i den. Jag ignorerade platsen brevid Justin och satte mig brevid Eric i stället. Bilen stannade utanför resturangen och vi började gå in. Det var ett super långt lång bord som Justin hade bokat i ett eget rum. Det var bara vi som hade kommit än så länge så vi började beställa något att dricka så länge. Justin satt mitt emot mig och jag pratade med Jassie som satt brevid mig. "Babe?" Jag kollade mot Justin. "Kan vi snälla gå och prata lite längre bort innan alla kommer, snälla?" "Fine" svarade jag och ställde mig upp och han följde efter mig.
"Jag vill verkligen inte att du ska vara arg på mig, snälla" Jag himlade smått med ögonen. "Babe snälla, jag älskar dig mer en något annat och jag är ledsen för allt, och nu börjar allt folk komma, snälla om jag lovar att jag ska göra allt till rätta, förlåter du mig då?" Jag antog att jag var tvungen att förlåta honom någon gång så jag nickade smått. "Jag älskar dig" Viskade han i mitt öra och drog in mig i hans famn. Jag kunde inte låta bli att krama tillbaka. "Snälla säg det tillbaka" Sa han. "Jag älskar dig med Justin" Han nickade och kysste min panna. "Jag lovar att jag kommer göra det upp till dig, jag lovar älskling" Jag nickade. "Sitt brevid mig?" Undrade han. "Okej" svarade jag. Han tog min hand under bordet och jag kramade den. Jag såg hur ha log stort i ögonvrån. Allt folk började komma och Justin fick hur många presenter som helst. "Arii" Jaxon och Jazzy log stort mig. "Heeej" Sa jag glatt och de fnittrade till. Alla gick runt och hälsade och när alla var här så kom maten som redan var beställd för några dagar sedan. Servitriser kom och hämtade våran mat för att sedan övergå till efträtt. Min uppmärksamhet drogs åt Justin när han plingade sin sked mot sitt glas och ställde sig upp. "Jag ville bara säga tack, tack för att ni är här idag och firar mig, tack för att ni fortfarande är kvar och bryr er om mig. Ni alla här runt bordet betyder så grymt mycket för mig, men det finns en person som betyder lite mer."
Han kollade ner på mig och jag började att rodna. "Ari, jag vet att jag har klantat mig och jag vet att jag har gjort det förut, jag vet att du inte helt har förlåtit mig och jag vet att jag inte har gett dig all min uppmärksamhet. Men jag har varit så super nervös för den här dagen, jag har inte kunnat vara nära dig för det får mig att bara tänka på det här. Jag vet att det är mig vi firar men jag måste få ge dig någonting. Jag älskar dig så grymt mycket och jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. Du lyser upp mina dagar och du är ljuset jag ser i tunneln när allt är mörkt. Du har stått ut med så mycket och ändå så stannar du, jag vill att du ska stanna för evigt. Jag är väldigt medveten om att du är nitton, dock snart tjugo. Vi har mycket kvar att leva och bara ha roligt men utan tvekan så är du den jag har roligast med. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig ett liv utan dig, och jag vet att du inte vill det här snart men det är mitt bevis att visa att jag kommer att stanna med dig för evigt." Justin satte sig ner på knä och tog min vänster hand i sin hand. "Jag vill vara din för evigt och jag vill att du ska vara min förevigt för du är den ända jag ser någon framtid med över huvud taget, jag vet inte hur många gånger jag sagt det här men jag älskar dig till månen och tillbaka och varje gång jag har sagt det så har jag menat det. Ariana Joanna Teefey, gift dig med mig" Tårar rann ner från mina kinder och jag kunde inte göra något än att nicka hysteriskt. "Ja" svarade jag och han placerade ringen på finger. Jag kastade mig runt hans hals och kysste honom. "Och vad säger du om att jag har bokat en tripp till bahamas imorgon?" undrade han. "Att jag bara älskar dig så grymt mycket Justin Drew Bieber" "Och jag dig Ariana Joanna Teefey, eller vänta Ariana Joanna Bieber låter bättre"
"Mamma, mamma vakna" Jag slog upp mina ögon och möttes av min vackra fyra åriga dotter. "Mamma det är din stora dag" Jag skrattade åt henne. "Ja det är det" Log jag och drog upp henne i sängen. "Frukost på sängen till dagens brud" Höggravida Alison kom in med frukost på sängen till både mig och Sophie. "Åh tack Alison" Hon log stort. "Vill du ha pannkakor min ängel?" Frågade jag Sophie och hon nickade glatt. "Med sirap" Jag nickade och gjorde som hon ville. Vi åt upp våran frukost och jag gick ner med henne till nedervåningen där jag möttes av Sammy, Francia och Ashley. "Heeej" Sa de. "In med dig i duschen bruden, vi har massvis att göra och fixa" Jag skrattade åt Sammy men gjorde som hon sa. När jag till slut kom ut ur duschen så var det folk över allt i huset. Jag blev genast in dragen i ett rum där mitt hår började fönas. Sammy hade även beställt att en make up artist skulle komma och sminka mig vilket jag inte alls hade något emot faktiskt. Jag satt där i nästan över två timmar men det var det värt för jag har aldrig i hela mitt liv blivit sminkad så här fint. Någon höll också på med mina naglar och eftersom jag äntligen fick röra mitt huvud kollade jag runt och såg hur tärnorna blev fixade, alltså Sammy, Francia, Ashley och Alison. "Mamma kolla jag får smink" Jag skrattade åt Sophie. Mina naglar blev väldigt enkla med silverglitter men det var hur fint som helst.
Mitt hår började någon annan person med och jag hade fått kollat ut för en vecka sedan hur jag ville ha det och hoppades på att det i alla fall skulle bli hälften så fint eftersom det var en väldigt fin frisyr. Även den tog väldigt lång tid och jag började verkligen bli rast lös. "Åh Kelsey, kolla blommorna som kommit" Sammy visade mig buketterna. Röda rosor precis som jag ville ha det. Även med lite silver kulor i dom. "Åh" svarade jag. "Mamma du ser ut som en prinsessa" Jag skrattade åt henne. "Vänta tills hon får på sig sin klänning Soph, då får du nog se en riktigt prinsessa" Sophie fnittrade åt Sammy. När mitt hår äntligen var klart så följde Alison och Sammy med mig så jag kunde få på mig klänningen. Det var komplicerat men Alison fixade bra ryggen som behövdes fixa och trixas. "Åh du är så fin" Sammy fick tårar i ögonen. "Gråt inte, jag kommer börja gråta." Hon skrattade och viftade med händerna framför sina ögon. "Kelsey, du har blivit så stor, dina bröder kommer bli så chockade och inte mindre Justin, du är så vacker" Jag log och kramade om dem. De hade fina ljus lila klänningar på sig som matchade. "Sophie, Francia och Ashley får skjuts till kyrkan nu" Jag nickade och började bli lite stressad. "Ta det lugnt, vi har gott om tid" Jag nickade. De hjälpte mig att hålla uppe klänningen så jag kunde kliva i mina höga klackskor. "Är du redo för det här?" Frågade Alison. Jag nickade. "Ja" Svarade jag sen.
Justins Perspektiv:
"Det hjälper inte att du går fram och tillbaka, bro" Jag flinade mot Chaz. "Jag kan inte riktigt hjälpa det" Jag hade aldrig varit såhär nervös i hela mitt liv. "Har du ringarna?" Frågade jag till Alfredo. Han nickade. "Jajemen, du kan va lugn, eller aah lugna ner dig om den biten" Jag skrockade åt honom. "Åh gubben vad fin du är" Mamma kom in i rummet med tårar i hennes ögon. Jag omfamnade henne i en kram. "Är du nervös?" Frågade hon och jag nickade. "Jag har aldrig varit mer nervös i hela mit liv" Svarade jag. "Du behöver inte alls vara nervös" Jag nickade. "Jo" Mitt hjärta pumpade hårdare än någonsin. "Pappa" Jag kollade mot dörren och Sophie kom inspringandes i en fin puffig klänning. "Hej tjejen" Svarade jag. "Mamma ser ut som en prinsessa" viskade hon i mitt öra och jag skrattade. "Det tror jag, och jag vet en till tjej som gör" Jag kittlade henne så hon skulle förstå att jag just menat henne. "Justin, du ska ut nu" Jag nickade och kysste Sophies kind medans jag gick ut och ställde mig vid altaret med Alfredo närmast mig. Klockorna började ringa och jag började bli nervös. Först så kom Sophie ut med blommor som hon la längst gången och jag log stort mot henne. Sedan kom Sammy tillsamans med Ryan. Francia tillsamans med Chaz och Ashley tilsammans med Ryan och sen Alison tillsamans med James. Mitt hjärta stannade när jag såg Kelsey komma gåendes i gången i armkrok med Lucas och Brian. Jag har aldrig sett någon vackrare person just då och jag kunde inte hjälpa att några tårar rann ner från mina kinder.
Kelseys Perspektiv:
Brian och Lucas stannade. Båda kysste min kind samtidigt fast på varsin sida. De överlämnade mig till Justin och viskade även "Ta hand om henne" och Justin nickade. Mina händer fann Justin och jag kände gnistor i hela min kropp. Jag såg att Justin hade fällt några tårar och han var inte alls ensam. "Vi har samlats här i dag för att bevittna den här cermonin mellan Justin Drew Bieber och Kelsey Anne Hastings" Jag log mot Justin och kunde inte lyssna på vad han hade att säga förns.. "Justin Drew Bieber tager du denna Kelsey Anne Hastings till din äkta hustru?" "Ja" Svarade han och han kollade in i mina ögon medans han log stort. "Kelsey Anne Hastings tager du denne Justin Drew bieber till din äkta make?" "Ja" svarade jag glatt. "Du får nu kyssa bruden" Sa han till Justin och han böjde sig ner över mig och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen med glädje. Vi gick längs altargånen och det dröjde inte länge förns vi var vid festlokalen. Vi hade fått världens strösta bröllopstårta med både vanlij och choklad. Sophie var helt hysterisk. "Vad säger Mrs Bieber om en första dans?" "Hon skulle gärna" Han log stort och vi gick ut på dansgolvet. Hela kvällen var helt fantastisk. Jag hade dansat med Brian och Lucas och de hade varit super glada. Jag och Justin sa hej då till allt folk när vi skulle på våran bröllopsresa och det svåra var att säga hejdå till Sophie, men hon var glad eftersom hon skulle få spendera den med Jermey och hans barn. "Så, vi börjar våran framtid i kärlekens stad Frankrike vad tycker min nya fru om det?" "Hon är alldeles överlycklig, och vad tycker min nya man om att jag är gravid igen?" Justin öppnade sin mun och kollade chockat mot mig. "Va?" Frågade han. "Jajemen" Han kysste mig hårt. "Oj vad jag älskar dig Mrs Bieber."
Ojojoojoj, alle sammans, det här har tagit krafter att skriva, har haft mycket insperation till vissa och inget alls till andra men så blir det. Jag hoppas verkligen ni tyckte om det här, och få höra era synpunkter! :D
nästa kapitel på Complicated love dyker nog upp snart!
Chapter 73 - The end
Last Chapter:
"Det är så fint här" Sa jag och Justin nickade. "Har du varit i hawaii förut?" Undrade jag. "Ja, fast typ i två dagar när jag hade konsert, men jag hann inte se någonting" jag nickade. Maten kom in och jag och Justin började äta dirrekt. Det var super gott och ingen av oss sa något på grund av att vi åt. Maten var ganska fort borta från våra tallrikar och Justin såg.. nervös ut? "Är det något?" Undrade jag. "Nej, eller jo. Eftersom du typ alltid sover hos mig, så undrar jag om du, och Sophie vill flytta in hos mig?" Jag log för mig själv. "Nej" Svarade jag. "Nej?" "Vi vill flytta in med dig, men inte hos dig" "Och vad är det för fel med mitt hus babe?" "Det är liksom gjort för dig, jag vill ha något som är gjort för oss. Och liksom att vi båda flyttar in och börjar om om du fattar?" Han nickade. "Så när vi kommer hem går vi på husjakt, okej?" "Okej" log jag och gick fram och kysste honom mjukt.
"Så då är vi framme" Vi nickade tacksamt och gick ut ur bilen. "Det är för litet" Viskade Justin i mitt öra. "Justin vi är på utsidan, vi har inte ens kollat inne än" Det var andra huset för idag och Justin var omöjlig. Det vi varit och kollat på idag hade han sagt till mäklarn så fort vi kom in i hallen att det var fel och han gick och satte sig i bilen igen. Han var verkligen omöjlig. "Kom igen, och var glad. Du är pinsam" Han himlade med ögonen åt mig och vi gick tillsamans in med mäklaren i huset. "Så, det är sex sovrum, fyra badrum, köket är dock lite litet, vi kan gå in och kolla." Som hon sa var köket väldigt lite och det var nästan mitt ända krav att det inte skulle vara det. "Jag skulle verkligen vilja ha ett större kök" Sa jag och mäklaren nickade. "Bra då åker vi vidare" Sa Justin och jag himlade med ögonen åt honom. "Förlåt, men han har vaknat på fel sida eller något" viskade jag till mäklaren och hon nickade. Vi satte oss i bilen igen och åkte runt i La och till slut stannade hon igen. "Så" Sa hon och vi gick ut. Det såg verkligen jätte fint ut. "Justin det är jätte fint" Han nickade och vi gick in. "Så, det är stort kök" Vi gick in i köket och det var det. Det var dock synd att det inte var så stora fönster så man kunde se ut. "Det är fyra badrum men tre sovrum" Det ena badrummet på nedervåningen var verkligen super fint. "Babe det är för lite med tre sovrum.." Sa Justin. "Hur då?" Undrade jag. "Sophie har ett, du och jag ett, och sen ett som gästrum.?" "Nej, det är för lite, jag vill inte ha det" Jag suckade åt honom. "Kan du inte verka lite glad att i alla fall vi ska flytta ihop?"
"Älskling, det är klart jag är. Jag vill bara ha det perfekta huset. Vi kan väl vänta ett tag och bo hos mig?" "Justin, du har en typisk ungkarlslya, jag vill att vi ska hitta något tillsamans." "Okej, kom vi åker" Han tog min hand. "Inte det här, till nästa hus vill vi ha ett stort kök, en fin och stor utegård med pool mer än fyra sovrum och ett stort vardagsrum både ner och uppe, dom andra kan du stryka" Mäklaren nickade åt Justin. Jag tyckte det blev lite pinsamt så jag satte mig snabbt i bilen. "Baby, jag vill verkligen flytta in med dig, tro inget annat, okej?" Justin kom in i bilen och jag nickade åt honom samtidigt som han kysste min kind. Jag log och mäklaren antecknade utanför men kom sedan in i bilen och körde iväg. Det var inte långt ifrån efter hon stannade igen och vi klev ut. Det var ett stort vitt fint hus. "kom vi går in" Sa mäklaren och vi följde efter henne. Vi kom in och dirrekt så var det öppet och en stor trappa dirrekt upp till övervåningen på sidan. "Wow" Sa jag för det var verkligen super högt i tak. "Så, vi har köket här borta" Vi klev efter henne. "Åh vad fint" Sa jag och man kunde se utegården, precis som jag ville ha det. "Åh Justin kolla" Det var en stor pool och med en myshörna, och mycket mer tomt. Justin log mot mig. "Här är matsalen" Vi följde efter henne och det var ett stort bord, för kanske tio elva personer medans det andra i köket var för sex personer. Vardagsrummet är stort, det är också en liten bio anläggning, det här rummet står tomt, Man kan ha det till gym eller vad som, Dom två badrummen här nere är stora, och sen är det ett litet där uppe men ett stort" Vi gick upp på övervåningen och hela jag log. "Här har vi ett allrum, eller aah vardagsrum, ena toaletten här, och två gästrum vägg i vägg. "Här skulle nog bli erat sovrum för det är är här största sängen är" Justin log och viskade i mitt öra. "Där kommer det hända snusika saker"
Jag armbågade han i magen och han stönade till även fast jag inte gjorde hårt. Som tur var hade mäklaren gått in och visat oss två walk in closet och även ett badrum som ledde från vårat rum. "Och här är ytterligare ett sovrum" Visade hon. "Här är också ett tomt rum som man kan ha som kontor, eller aah vad som helst, ett till sovrum kanske, Jag ska låta er prata" hon lämnade oss i det tomma rummet. "Vad tycker du?" Undrade jag. "Det är fint, och stort. Och jag kan se att du älskar det" Jag fnittrade till. "Det är perfekt" "Då min kära flickvän tycker jag att vi tar det" Jag fnittrade till igen och kysste honom mjukt på hans läppar. Vi gick ut ur rummet. "Vi tar det" Sa Justin. "Åh vad bra, då kan ni följa med mig till mitt kontor, så skriver vi papper" Vi nickade och jag kollade en sista gång innan vi åkte iväg igen. Det var lugnt utanför hennes kontor så vi tog oss in lätt. "Så, då ska vi skriva lite papper, ska båda två stå på huset?" Jag nickade men Justin skakade på huvudet. "Justin sluta, vi pratade om det här, jag låter dig inte betala det själv" Han suckade. "Babe, det är ingen fara, jag har pengarna, plus jag ska sälja mitt hus" Jag himlade med ögonen. "Men vi betalar det här tillsamans" Nu var det hans tur att himla med ögonen åt mig. "Fine, men jag gör det bara för en anledning" "Och vad är den?" Undrade jag. "Det får du se inom en snar framtid" Jag skrattade åt hur han patetisk han lät. "Okej, då kan du börja först att signa det här" Hon pekade på vart jag skulle skriva och jag gjorde som hon sa. "Och du här Justin" Han skrev snyggt och prydligt ner sin signatur. "Så, då är ni husägare, här är tre nycklar" Jag log stort. "Vi har köpt ett hus" Pep jag och Justin skrattade åt mig. Vi lämnade mäklaren och jag gick ut i korridoren med nycklarna i min hand. "Justin, vi har köpt ett hus" Pep jag. "Baby jag vet" Han kysste mig innan vi gick ut och möttes som vanligt av paparazzis.
3 veckor senare:
"Det var sista lådan" Sa Brian och jag log stort. "Tack" Justin bärde fortfarande in sina grejor och jag nickade mot hans grejor och Brian gick ut för att hjälpa till och lika så Lucas. Det gick fort för Alfredo, Ryan och Chaz var också här och hjälpte till. "Tack så mycket" Sa jag när Ryan och Chaz ställde ner sina lådor. Alfredo kom in med mina bröder med låder med. "Justin kommer med sin sista låda nu" Sa Chaz och jag nickade. "Sista lådan" Sa Justin och han ställde ner den. Jag log stort. "Vi ska lämna er i fred nu. Njut av er första natt" Jag skrattade åt Ryan. "Alison gav mig Sophie." "Vi ses okej, jag kan inte fatta att du flyttat ut" "Jag bor bara tjugo minuter ifrån er Alison." Skrattade jag. "Ugh jag vet" "Hej då Lil sis" "Vem var det som flyttade ut först huh?" Frågade jag Lucas och han himlade med ögonen åt mig och kysste mig på kinden och lika så gjorde Brian. "Ta hand om dom" Sa Brian och pekade på mig och Sophie. "Jag lovar" Svarade Justin. "Vi ses" Sa Chaz och Ryan som var i stan två veckor till. Vi nickade och kramade om dom för hjälpen och lika så Alfredo. Dom gick och jag och Justin stängde dörren om oss. "Vi har flyttat in" Sa Justin och jag log stort och kysste honom. "Är du trött?" Frågade Justin Sophie som låg på min axel. "Nej pappa" Hon kunde prata ganska bra. Inte säga meningar men två till tre ord kunde hon. Pappa var det första ordet hon lärde sig och jag hade aldrig sett Justin gladare när Sophie klämde ur sig "pappa" första gången. "Jag tror du är det älskling" Sa jag och hon burade sig in i min nacke. Jag gick upp med henne på övervåningen och Justin följde efter. Vi gick in med henne i hennes rum som vi hade målat för en vecka sedan, lila och rosa.
Jag la ner Sophie i hennes säng och Justin och jag satte oss brevid sängen och kollade på henne. Han drog in mig i sitt knä. "Hur kunde jag ha en sådan tur?" Undrade han. "Hur kunde jag?" Han flinade. "Jag menar, den snygga nykomligen i skolan stötte ju på mig" Han skrattade åt mig. "Du var väldigt nervös när jag pratade med dig" "Konstigt, den ända killen som pratar med mig i skolan var Lucas och typ någon av hans kompisar" "Det ändrades" "Om det gjorde" "Tänk att det kunde förändras så mycket" Viskade han. "Tänk att hon kunde förändra allting" Jag kollade mot Sophie som hade stängt sina ögonlock och somnat. "Jag älskar dig" Han kysste min kind. "Jag älskar dig med" Tysta reste vi oss upp och stängde nästan dörren och gick sedan ner på nedervåningen. "Det är så tyst" Sa jag och Justin vände sig om. "Ja du bor inte med dina bröder längre" Jag log åt honom. "Kom och ta mig" Jag kollade förvirrande på honom innan han sprang iväg. "Justin" Visk skrek jag. Han sprang in i en korridor där det var mörkt. "Justin det är mörkt här" Han svarade mig inte. "Justin på riktigt sluta" Jag var så sjukt lättskrämd och skrämde alltid upp mig själv ännu mer. Jag vågade inte gå in i något rum utan gick fram och tillbaka. "Justin seriöst" Jag kunde inte höra honom någonstans. Skulle han verkligen göra mig livrädd första natten? Ja jag var livrädd, det var kolsvart där jag var just nu. "Justin" Suckade jag igen och innan jag visste ordet av kände jag två armar runt min kropp och jag hoppade till. "Shit Justin" Han skrattade åt mig."Blev du verkligen rädd?" "Jaaa" Suckade jag åt honom. "Förlåt babe" Han tog min hand och ledde mig in till vardagsrummet. "Sätt dig på stolen" Sa han. "Varför" Gör det bara.
Jag gjorde som han sa och han tog mina händer bakifrån och sedan kände jag något runt min handled. "Justin vad gör du?" Satte han på riktigt fast handbojar på mig. "Vi ska bli lite kinky" "Du skojar?" "Ja" Skrattade han. "Lita på mig" Han satte en ögonbindel på mig. "Tror du inte att jag är räddare nu eller?" "Babe, du kan ropa på mig när som helst, jag är här jag lovar. Jag ska bara fixa lite grejer och du får inte se" Jag himlade med ögonen men han kunde ju inte se det ändå. Hans fotsteg blev lägre och lägre och tillslut hörde jag dom inte alls. Jag vet inte hur länge jag satt här och bara väntade. "Justin?" "Snart babe" Det kändes som en evighet men till slut så hörde jag hans fotsteg närmare och jag andades lättat ut. Han tog bort handbojerna. "Vart fick du dom ifrån?" Frågade jag och han skrattade. "Alfredo" "Hmm" Svarade jag och han skrattade igen. "Behåll ögonbindeln" Jag nickade och han ledde mig ut någonstans. Jag kunde inte huset tillräckligt bra för att veta vart. Han öppnade i alla fall en dörr och jag förstod att det var glas dörren. Han tog bort ögonbindeln och han hade gjort hur fint som helst. Det var massvis med ljus och det stog champange på bordet. "Justin, varför?" "För att det är våran första natt här och det borde firas lite" Jag log stort och gick fram och satte mig. Justin gjorde lika dant och han drog en filt över oss och jag la mig mot hans bröst. "Du är bäst" Han skakade på huvudet. "Vi är" Och jag fnittrade.
"När jag började på Aby mount så var jag inte mig själv. Jag sa åt Daniel att säga någon brud jag inte kunde få för jag ville ha lite "motstånd" för det suger när dom bara ger med sig.. Efter lite tjafs så sa han dig. Du hade svart hår och ganska långt, inte lika långt som du har nu. Du var super blyg och kollade oftast ner i bänken. Du bet också på änden av din penna. Jag vet att det jag gjorde var något så fel, men jag var inte frisk. Men jag kunde inte sluta tänka på dig. Du var i mina tankar hela tiden, speciellt när jag trodde du var gravid men inte ville tro på det. När jag hade varit hos Jimmy Fallon så sa du att du trodde på mig att jag kunde förändras. Det är något jag bärt på länge. Det var och är så lätt att prata med dig. Jag berättade om min pappa så himla lätt för dig. Det var som att redan då, så visste jag att vi var gjorda för varandra. När jag var på tour och kom hem till dig när du var full gravid. När jag fick känna på din mage så kände jag mig hemma. Jag passade med dig. Men jag förstod inte det då. När jag kom in i sjukhus rummet och du höll i Sophie, det var min dotter och hennes mamma men du betydde något så mer redan då. Jag älskade dig redan då, för du var Sophie mamma och jag skulle och kommer alltid att älska dig. När alfredo fyllde år och du var på någon promenad med honom, jag tror aldrig i hela mitt liv att jag varit så avundsjuk på någon person i hela mitt liv. Jag älskade när du blev nervös när jag gick utan tröja och hur du bet dig i läppen, lika så när jag såg dig i bikini, det stampade elefanter i hela min mage då. När jag kysste dig på flygplatsen så ville jag inte låta dig gå. Jag hade så mycket känslor och jag ville behålla dig för evigt. När du sa att du var kär i mig och när du ville bli kallad min flickvän så svär jag att jag aldrig varit lyckligare, du, jag och Sophie är en familj. Även fast världen inte vet om Sophie så kommer de någon gång få reda på det och då kommer vi att hantera det, som vi har hanterat andra saker, vissa inte jätte bra men det struntar jag i nu. För du är mitt liv Kelsey Hastings och jag vill tillbringa hela mitt liv med dig." Massvis med tårar rann ner från mina kinder. Tänkte han..? "Kelsey Hastings, vill du gifta dig med mig?" han stog på knä och höll upp en diamant ring. "Justin, JA" Han trädde på ringen och jag slängde mig i hans famn. Han var min förevigt.
Allihoppa här och nu meddelar jag slutet för Forgiven Love. Vet knappt vad jag ska säga. Tack för alla kommentarer och all feedback. Tack för att alla ni har läst, tack för allt verkligen. Ni är världens bästa läsare. Jag älskar eeeeer!!!!
Snälla ge mig era sista synpunkter på denna novell! Love u.
Det kommer en till novell, men mer information någon annan gång.
Chapter 72 - Hawaii
Last Chapter:
Vi var hemma hos Justin igen, och Fredo var med men Pattie hade åkt hem. Sophie sov och det var väl inte så konstigt eftersom klockan hade slagit över midnatt. Justin satt vid datorn och mixtrade med någon ny låt han höllt på med. Han ville verkligen inte sluta och jag och Alfredo böjrade bli trötta. "Justin, kom igen" Suckade Fredo. "Babe, du har gjort musik aldelles för länge nu, kom och mys" Jag satte mig bakom honom men han reagerade knappt. Fredo tog ett kort medans jag gjorde en arg min. "Ae guys, jag lämnar er. Lycka till Kels" "Tack" Muttrade jag. "Kom igen Justin" Suckade jag. "Klar" Sa han. "Äntligen" Han flinade åt mig och ställde sig upp och bärde upp mig i brud stil och bör in mig till sovrummet.
6 månader senare
"Babe" Jag fnittrade till av hans kyssar när han återigen försökte väcka mig. "Vårat plan går om två timmar, du måste upp nu" "Kyss mig en gång till så går jag upp" Han skrattade och kysste mig mjukt. "Nöjd?" "Nästan" han himlade med ögonen åt mig och kysste mig igen. "Hmm, bättre" Han kysste mig snabbt ett par gånger till och jag log nöjt åt honom. Justin och jag skulle till Hawaii, dels för att Justin fyllt 20 för en vecka sedan och dels för att vi vill ha lite tid för oss själva. Sophie hade sovit hemma hos mig i natt eftersom Alison och Brian skulle vara barnvakt. "Babe, jag kommer med iskallt vatten snart!" hotade Justin och jag fnittrade till och drog på mig mys kläder och gick ut ur rummet. Han stog i köket och gjorde i ordning frukost så jag satte mig ner sålänge. "Du har packat klart allt va?" undrade han. "Nästan, förutom smink och tandborste och så" Han nickade. "Bra" "Vi måste åka om typ fyrtio minuter" Jag nickade. Justins belive tour hade slutat helt i december och han hade också kommit ut med ett akustiskt album men det skulle han inte turnera med. Han höll dock på med ett nytt album men det fick jag inte veta något om för det var tydligen en hemlighet. Sophie hade ju fyllt ett år också nu i december och det var verkligen ett stort kalas och enligt mig la folk alldeles för mycket pengar på henne.
*
Vi var uppe i luften på planet och Justin var super tråkig och ville sova. Jag däremot var super pigg och ville göra något, men det fanns inte dirrekt mycket att göra på ett plan. "Justin" Suckade jag. "Sov inte" "Sen när blev du så här pigg?" Jag ryckte på axlarna. "Kom" Han drog upp mina ben i hans knä och jag lutade min kropp mot hans bröst. Det var i alla fall skönt att vara i hans famn så jag fick väl nöja mig med det.
Landning gick bra som vanligt och vi var också som vanligt dom som fick gå ut först. Våra väskor kom också snabbt och vi gick ut där några vakter hämtade oss och tog oss till bilen som skulle ta oss till hotellet. Det var inte en lång resa dit utan gick snabbt. Det var verkligen super varmt och att resa i mjukiskläder som Justin och jag hade gjort var nog inte den bästa iden. När vi var framme vid hotellet gick vi in i lobbyn och fick våran nyckel. Justin hade självklart bokat rummet högst upp där alla sviter var och jag himlade med ögonen för mig själv. "Har du någonsin under din karriär bott i ett enkel rum med ett rum?" Undrade jag. "Nope" Svarade han och jag himlade med ögonen. Justin låste upp till våran svit och jag måste säga att såhär fint har jag aldrig bott. Utsikten var magisk. "Åh vad fint" "Visst är det" Sa Justin och la armarna om min överkropp. "Kan vi inte bada? Det är super varmt" Justin nickade mot min kind samt som han kysste den mjukt.
Landning gick bra som vanligt och vi var också som vanligt dom som fick gå ut först. Våra väskor kom också snabbt och vi gick ut där några vakter hämtade oss och tog oss till bilen som skulle ta oss till hotellet. Det var inte en lång resa dit utan gick snabbt. Det var verkligen super varmt och att resa i mjukiskläder som Justin och jag hade gjort var nog inte den bästa iden. När vi var framme vid hotellet gick vi in i lobbyn och fick våran nyckel. Justin hade självklart bokat rummet högst upp där alla sviter var och jag himlade med ögonen för mig själv. "Har du någonsin under din karriär bott i ett enkel rum med ett rum?" Undrade jag. "Nope" Svarade han och jag himlade med ögonen. Justin låste upp till våran svit och jag måste säga att såhär fint har jag aldrig bott. Utsikten var magisk. "Åh vad fint" "Visst är det" Sa Justin och la armarna om min överkropp. "Kan vi inte bada? Det är super varmt" Justin nickade mot min kind samt som han kysste den mjukt.
Vi gick ner från hotellet, jag i shorts och en magtröja och Justin gick bara i sina badbyxor, förstås. Vi tog en plats och sedan skyndade vi oss ner till vattnet. Justin skvätte på mig och jag på honom och vi blev som barn. Han drog mig in i sin famn och kysste mig. Han placerade sina händer på min rumpa och jag flinade smått. Innan vi visste ordet av så hånglade vi mitt ute i vattnet och jag slutade genast eftersom det blev lite olämpligt. "Jag älskar dig så mycket Kelsey" "Och jag dit Justin." Vi gick upp igen för att sola. "Vill du smörja in mig?" Frågade jag flirtigt. "Det kan du ge dig på baby" Jag skrattade och la mig på mage och Justin satte sig på min rumpa. Han knäppe upp min bikini. "Justin" Klagade jag. "Lugn babe, vad som finns där under är det bara jag som får se ändå." Jag fnittrade till och reagerade över hur kallt det blev med solkrämen. Om han inte redan hade en jätte karriär skulle han kunnat satsta på att bli massör. Jag älskade hans stora händer på min kropp. Han vände sig om och smörjde in mina ben och Justin gick lite för högt upp på mitt lår så jag ryckte till och han skrattade åt mig. "Sluta" klagade jag men han fortsatte att bara skratta åt mig. Han knäppte min bikini igen och jag vände mig om. "Jag kan ta den här sidan själv" Berättade jag. "Som du vill, men sen är det du som ska smörja in mig, på båda sidorna" Jag himlade med ögonen åt honom och smörjde snabbt in mig själv.
"Kom igen älskling" Justin låg redo på handduken och med flit satte jag mig hårt på hans rumpa så han stönade till för det gjorde ont. "Förlåt" Skrattade jag. Jag hällde solkrämen på hans rygg och han ryste också till eftersom det blev så pass kallt. Jag var inte alls lika bra på att massera samtidigt så jag var klar snabbt. "Glöm inte magen babe" "Du är så konstigt" Jag satte mig i gränsle över honom och gjorde som han sa. Samtidigt som jag smörjde in honom böjde jag mig ner för att kyssa honom. Jag klev av honom och la mig sedan för att sola. Justin suckade efter tio minuter. "Vad är det?" Skrattade jag. "Det är så tråkigt att sola" "Nope" "Kom igen vi går och badar?" "Nej, jag var rastlös på flyget men du ville sova, så nu ska vi sola vare sig du vill eller inte" Han suckade åt mig och jag fnittrade till. Vi låg i kanske en halvtimme till och Justin började få panik. "Okej kom då" Sa jag och han ställde sig snabbt upp och jag skrattade åt honom. Han lyfte upp mig i vattnet och kysste mig och han gick ut med mig så längre i vattnet så till slut så var nästan mina bröst under vattnet. "Justin det är svinkallt" Han skakade på huvudet. "Kom vi ska göra en grej" Han drog upp mig på stranden igen och vi gick bort till något uthyrnings sak. "Kan vi två köra samtidigt?" Undrade Justin och jag visste inte vad han höll på med. "Javisst, nu?" Justin nickade. "Okej, jag kommer tillbaka, jag ska säga till att de fixar sakerna" Justin nickade. "Vad ska vi göra?" "Vi ska åka upp lite i luften" Flinade han. "Efter en båt?" Undrade jag och han nickade. "Justin" klagade jag. "Det kommer gå super bra" Han drog in mig i hans famn igen och kysste mig. Någon harklade och vi släppte taget om varandra. "Ni kan gå till båten med en gång" Vi nickade. Vi körde ut med båten en bit och de spann fast oss i selen. Vi var nu i vattnet och de ropade att dom skulle börja nu. "Håll min hand Justin" Han gjorde som jag sa och jag höll i mig i den andra. Båten började åka och vi åkte uppåt. "Åherre gud" Pep jag. Justin skrattade åt mig. "Kom" Sa han och kysste mig.
"Vad ska jag ha på mig då?" Klagade jag. "Något rosa, jag älskar rosa på dig" Jag rodnade och tog fram min rosa klänning. Vi skulle ut och äta. Jag drog på mig klänningen och sedan plattade jag mitt lockiga hår efter duschen. "Är du klar?" Frågade han och jag nickade. Vi gick ut ur vårat rum och vakter mötte oss i lobbyn och vi kom snabbt in i bilen från papz. Resturangen låg inte långt bort men vi var tvugna att åka bil så vi inte skulle bli allt för attackerade. Det var inte alls lika galet utanför resturagnen eftersom dom inte visste att vi skulle hit och inte heller hunnit hit. "Mr. Bieber, följ med mig" Han visade oss till vip rummet där vi skulle sitta. "Tack så mycket" Sa jag och han nickade och gav oss menyerna. Både jag och Justin bestämde oss för pastorna fast jag med bacon och Justin med köttfärsås, förstås. Serivitrisen kom in och hon tog våran beställning. Det dröjde inte förens hon kom in med drickan. "Det är så fint här" Sa jag och Justin nickade. "Har du varit i hawaii förut?" Undrade jag. "Ja, fast typ i två dagar när jag hade konsert, men jag hann inte se någonting" jag nickade. Maten kom in och jag och Justin började äta dirrekt. Det var super gott och ingen av oss sa något på grund av att vi åt. Maten var ganska fort borta från våra tallrikar och Justin såg.. nervös ut? "Är det något?" Undrade jag. "Nej, eller jo. Eftersom du typ alltid sover hos mig, så undrar jag om du, och Sophie vill flytta in hos mig?" Jag log för mig själv. "Nej" Svarade jag. "Nej?" "Vi vill flytta in med dig, men inte hos dig" "Och vad är det för fel med mitt hus babe?" "Det är liksom gjort för dig, jag vill ha något som är gjort för oss. Och liksom att vi båda flyttar in och börjar om om du fattar?" Han nickade. "Så när vi kommer hem går vi på husjakt, okej?" "Okej" log jag och gick fram och kysste honom mjukt.
Lååångt kapitel! :D
Nästa kapitel är det sista kapitlet........... och sen så börjar............... COMPLICATED LOVE! dundun...
Kommentera!
Chapter 71 - My one less lonley girl
Jag skämdes för jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. "Babe, bara rör på höfterna och sedan lyfter du dig upp och ner. Jag hjälper dig" Han tog mina händer och jag gjorde som han sa. Den där punkten inom mig träffades hela tiden. "Juuustin" Stönade jag. "Kom igen babe" Jag fortsatte men jag kände hur jag blev tajtare runt honom och tillslut så kom jag igen och med Justin efter mig. Jag kände hur han kom inom mig och det var faktiskt en skön och härlig känsla. Justin drog ur mig och han drog ner mig i hans famn, "Du är så jävla bra älskling" Jag log stort. Jag var hur trött som helst. "Du med" Flinade jag. Jag kollade över honom och fann att klockan var snart tre på natten. Min födelsedag var slut och tja, den kunde ju inte heller fått ett bättre slut. Justin drog täcket över oss och det dröjde absolut inte länge förns jag somnade i hans famn igen.
Sophie låg sött och sov i Justins famn och jag låg mot hans axel påväg mot La igen på ett flygplan. Det skulle strax landa och det skulle bli väldigt skönt efter alla dessa timmar i flygplanet. Sammy stannade i London i ett par dagar till och Carlos skulle komma och göra henne sällskap. Justin sov också så jag passade på att ta ett foto av dom. Vi hade stannat i London en extra natt på grund av att det inte gick några flyg till La den dagen. Vi hade inte gjort alls mycket, Sammy hade varit med men vi hade mest tittat på film och bara stannat i lägenheten. De ropade ut i högtalarna att det var dags för landning och jag kände hur Justin smått började vakna till eftersom han började röra sig. "Hej" Flinade jag. "Har jag sovit jätte länge?" Frågade han. "Två timmar" "Förlåt, jag bo-" "Det är lugnt Justin, du är söt när du sover" Han himlade med ögonen åt mig och jag fnittrade till. Vi knäppte på oss säkerhets bältena och flygplanet började att landa. Våra hännder var flätade i varandra tills flygplanet var på marken. och hade stannat. I högtalarna så tackades vi att vi hade åkt med planet och sen fick vi gå ut. Justin och jag gick ut allra först med Sophie innaför Justins tröja. Kenny mötte oss inne i flygplatsen. "Det är massvis med Papz, jag har en som kollar om vi kan få komma ner i något garage." Vi nickade och snart ringde hans telefon igen och han gick iväg. Han kom strax tillbaka och vinkade dit oss med fortfarande telefonen i örat för attt han pratade med någon. Vi gick efter honom och strax var vi vid någon hiss som tog oss neråt.
Det visade sig att vi fick åka från garaget och föraren hade kommit ner där med bilen. Vi kunde lugnt sätta oss i bilen och vi körde iväg mot Justins hus. Sophie låg klarvaken i Justins famn och gjorde ifrån sig ljud man inte förstod. Vi stannade utanför hans hus och vi fick hjälp med alla våra grejor in i huset. "Tack Kenny, vi ses på konserten" Sa Justin och han nickade. "Hej då" Sa jag och han hälsade tillbaka. Jag kollade mig om kring, det var länge sen jag var här kändes det som. "Du gör om ditt hus hela tiden!" "Är man rik så är man babe" "Åh ditt ego har inte försvunnit ett dug" Flinade jag och han himlade med ögonen när han drog in mig i en kyss. "Så när måste du åka till arenan?" "Alfredo hämtar oss om en timme, är du hungrig?" Jag nickade och tog upp Sophie. "Jag fixar något" Han kysste mig snabbt och gick in i köket. Jag gick in till Sophies rum och bytte blöja och satte på henne några andra kläder och gick sedan ut till köket där Justin var. "Blir toast bra?" Frågade han och jag nickade och satte mig ner med Sophie i mitt knä på hans köksstol. Justin plockade ner två tallrikar och en liten skål som var till Sophie. Han hade värmt på mat till henne också. Justin ställde ner maten på bordet när det ringde på dörren. "Det är nog mamma" Jag nickade och han gick för att öppna. Det var Pattie eftersom man kunde höra hennes röst ifrån hallen. Det dröjde inte länge förns båda två var här inne. "Kelsey" Sa hon glatt och kramade om mig. "Hej Pattie" Hon gav genast uppmärksamheten till Sophie. Pattie var här för att hon skulle vara barnvakt åt henne så jag kunde gå på konserten ikväll, vi kände inte att Sophie var det bästa alternativet till att ta med oss.
*
Alfredo hade hämtat upp oss och vi var utanför arenan. Det var super mycket fans utanför men det var också många vakter. Alfredo öppnade dörren och han gick ut och jag följde snabbt efter och sprang nästan in i arenan. Justin kom sist med vakter nästan helt runt sig. Justin blev genast iväg skickad till en snabb repition innan fansen skulle bli insläppta i arenan. Han fick inte mycket chans att reptera vilket jag inte heller förstår varför han skulle, hur många gånger hade han inte gjort det här liksom? Scooter snackade med Justin om något och jag kollade ut i arenan där alla strömmade in, speciellt dom som kämpade om vem som skulle få komma längst fram. "Ganska häftigt?" Jag vände mig om och mötte Alfredo. "Verkligen, jag kommer aldrig förstå allt det här" Fredo skrattade åt mig. "Inte jag heller" Jag gick tillbaka och Scooter och Ryan stog då och snackade med varandra. "Var är Justin?" Undrade jag. "I sin louge" Jag nickade och gick dit och knackade innan jag gick in. "Hej babe" "Hej" Log jag. "Är det här kläderna?" Frågade jag och drog mina fingrar genom kläderna som hängde med galjar över en ställning. "Japp, gillar du dom?" Jag nickade. "Lite för lite swag" Han höjde ena ögonbrynet. "Jag skoja" Fnittrade jag. Han skrattade han med. "Vilken gillar du minst?" Frågade han och jag kollade på dom men kom sedan på det bästa svaret. "Den där du bara har dina byxor på dig" "Jasså?" Undrade han. "Tycker du inte att mina fans ska få se mina vackra abs?" "Nope, bara jag" "Är du inte lite självisk nu Kelsey?" "Kanske, kanske inte, men jag vet i alla fall vem som kommer få se dom ikväll" "Åh jag med" Han bet sig i läppen och jag flinade. Jag hade inte dirrekt något emot att han uppträdde shirtless, jag förstår liksom varför hans fans älskar det, jag menar kolla bara på honom.
Justin drog upp sin hand innanför min tröja medans vi kysstes och jag kunde höra musiken från förbandet. "Okej, jag vet att ni har varit ifrån varandra, Justin sätt fart" Han himlade med ögonen och kysste mig en sista gång innan han följde efter Scooter någonstans. "Kelseeey" Jag vände mig om av rösten. "Ashley" Sa jag glatt och kramade om henne. "Vad gör du här?" Frågade jag. "Ryan smsade mig att du var här, så jag tänkte att jag skulle komma, jag skulle ändå hämtat Ryan sen" Jag log glatt. "Hur var det i London?" "Det var bra" Log jag. Justin kom tillbaka igen och drog in mig i min famn. "Åh hej Ashley" "Hej Justin, det är kul att se er tillsamans igen så man slipper allt drama" Jag skrattade. "Justin scenen om tio" Han nickade. Hela hans crew samlades för att tacka gud och be innan konserten som han alltid gör. Alla försvann åt olika håll och Justin log mot mig och kysste mig mjukt. "Justin, 1 minut, kom nu" Jag skrattade. "Lycka till" "Tack, älskar dig" "Älskar dig med" Han kysste mig snabbt och joggade ifatt Scooter. Justin var som vanligt as grym på scenen och intror till One less lonley girl började. "Kelsey, vill du hjälpa mig leta efter tjejen?" Undrade hon och jag nickade glatt. Hon tog mig någon stans. "Stanna här, jag kommer snart" Jag nickade och förstod inte vad som hände förns två av hans dansare kom emot mig och jag blev genast skräckslagen. Jag skakade på huvudet mot dom och dom bara nickade åt mig. De tog min hand och jag kämpade emot, de ledde mig till stolen och jag kunde se hur Justin kom emot mig och det var så grymt mycket skrik i publiken just nu.
Jag fick en krans på huvudet och en stor bukett rosor. Justin log mot mig när han sjöng och jag skakade smått på huvudet. Han la sina händer runt min nacke och jag kunde inte låta bli så jag la mina händer på hans armar och kollade kärleksfullt upp mot honom. Han var så fin när han svettades till och med. Ugh vad han sjöng fint. Han sjöng verkligen till mig och jag förstog att detta var vissa belibers högsta dröm, och det förstörde jag inatt. Justin sjöng klart låten och drog in mig i en kram. "Give it up för min one less lonley girl, Kelsey" Jag himlade med ögonen åt honom samtidigt som jag kysste han på kinden och han ledde mig ut ur publiken. "Alla kommer hata mig ännu mer nu" Suckade jag åt honom. "Sluta älskling , vi pratar mer sen" Han kysste mig snabbt innan han sprang tillbaka ut på scenen.
Vi var hemma hos Justin igen, och Fredo var med men Pattie hade åkt hem. Sophie sov och det var väl inte så konstigt eftersom klockan hade slagit över midnatt. Justin satt vid datorn och mixtrade med någon ny låt han höllt på med. Han ville verkligen inte sluta och jag och Alfredo böjrade bli trötta. "Justin, kom igen" Suckade Fredo. "Babe, du har gjort musik aldelles för länge nu, kom och mys" Jag satte mig bakom honom men han reagerade knappt. Fredo tog ett kort medans jag gjorde en arg min. "Ae guys, jag lämnar er. Lycka till Kels" "Tack" Muttrade jag. "Kom igen Justin" Suckade jag. "Klar" Sa han. "Äntligen" Han flinade åt mig och ställde sig upp och bärde upp mig i brud stil och bör in mig till sovrummet.
Vi var hemma hos Justin igen, och Fredo var med men Pattie hade åkt hem. Sophie sov och det var väl inte så konstigt eftersom klockan hade slagit över midnatt. Justin satt vid datorn och mixtrade med någon ny låt han höllt på med. Han ville verkligen inte sluta och jag och Alfredo böjrade bli trötta. "Justin, kom igen" Suckade Fredo. "Babe, du har gjort musik aldelles för länge nu, kom och mys" Jag satte mig bakom honom men han reagerade knappt. Fredo tog ett kort medans jag gjorde en arg min. "Ae guys, jag lämnar er. Lycka till Kels" "Tack" Muttrade jag. "Kom igen Justin" Suckade jag. "Klar" Sa han. "Äntligen" Han flinade åt mig och ställde sig upp och bärde upp mig i brud stil och bör in mig till sovrummet.
Tack så hemskt mycket för alla fina ord ni lämnade, det betyder så grymt mycket! Ugh vad skulle jag göra utan er?
Jag har fortfarande inte bestämt mig dock! :/ Så jag får seee!
Loveu!
...
får se när nästa kapitel kommer, förmodligen imorgon.
Tror det är typ tre kapitel kvar sen får jag se vad som händer om jag fortsätter eller inte. Vet att jag sa att jag skulle det men har tappat suget lite nu, plus så är det super tråkigt att skriva när folk inte kommenterar, jag hatar att tjata och jag har aldrig sagt att ni måste kommentera för att ni ska få nästa kapitel, för jag vill inte tvinga er. Det betyder så sjukt mycket när man läser era kommentarer men samtidigt sitter man på spänn och väntar på dom. Jag blev faktiskt ganska besviken när jag kom hem, det är många som läser så jag förstår inte, jag hade mer kommentarer på min förra novell och då hade jag mindre läsare.
Som sagt, 3 kapitel kvar sen får jag se vad som händer.
loveu.
Tror det är typ tre kapitel kvar sen får jag se vad som händer om jag fortsätter eller inte. Vet att jag sa att jag skulle det men har tappat suget lite nu, plus så är det super tråkigt att skriva när folk inte kommenterar, jag hatar att tjata och jag har aldrig sagt att ni måste kommentera för att ni ska få nästa kapitel, för jag vill inte tvinga er. Det betyder så sjukt mycket när man läser era kommentarer men samtidigt sitter man på spänn och väntar på dom. Jag blev faktiskt ganska besviken när jag kom hem, det är många som läser så jag förstår inte, jag hade mer kommentarer på min förra novell och då hade jag mindre läsare.
Som sagt, 3 kapitel kvar sen får jag se vad som händer.
loveu.
Chapter 70 - Oh god, I've missed you
LAst chapter:
Förlåt för allt" Sa han och jag nickade. "Jag hatar det här" Viskade jag. "Jag vill inte bråka" Han kysste min kind. "Inte jag heller älskling" Jag log stort när han kallade mig älskling igen. "Jag har saknat dig" Snyftade jag och la mina armar om honom. "Tro mig Kelsey, jag har saknat dig så mycket också" Jag vände om mitt huvud så vi mötte varandra. Han närmade sig mig och vi möttes i en kyss. Ugh vad jag saknat hans läppar. Han slickade mig på mina läppar och glädjeligen öppnade jag min mun för honom så våra tungor möttes. "Åh, jag har saknat dig så mycket" Sa Justin andfått mot mina läppar. "Jag älskar dig också" Viskade jag mot hans läppar, jag syftade på kortet han hade gett mig tidigare i dag. "Och du är det bästa som har hänt mig, och Sophie, förlåt, det var inte alls bra innan jag träffade dig" Han log mot mina läppar. "Kom så gör vi din födelsedag lite bättre i ditt sovrum, smsa Sammy att hon får sova där med Sophie också" Viskade han mot mina läppar.
Från Sammy:
Haha förstod det gumman! Har redan sovkläderna på och Sophie sover så sött, men använd skydd det är allt för tidigt för en mini Sophie!!!! ;)
Jag skämdes samtidigt som jag log åt Sammys sms. Justin kom tillbaka från badrummet och han drog in mig i hans famn dirrekt och kysste mina läppar hungrigt. Han lyfte upp mina ben och jag la dom runt honom. Han trycke försiktigt upp mig mot väggen och hans tunga hittade min mun och våra tungor smekte varandra. Justin snurrade runt oss och började gå mot sängen och han la ner mig försiktigt innan han följde med över mig. Vi tog oss längre upp i sängen och när han var påväg att kyssa min hals slänge jag runt oss så jag hamnade överst. Justin log stort. Med hjälp av Justin fick jag av honom hans tröja och jag började att kyssa hans hals och han stönade under mig. Jag kysste honom bakom örat som jag vet att han älskar och han stönade högt, jag fortsatte att ge honom blöta kyssar längre och längre ner på hans kropp. Jag lämnade ett sugmärke på hans hals och kysste honom över hans tatuering på bröstet. Till slut var jag framme vid hans byxlinning och jag drog sakta av dom medans jag kollade Justin i ögonen. Han bet sig sexigt i sin läpp och jag blev helt varm inombords. När jag fått av mig hans byxor satte jag mig i gränsle över honom och jag kunde känna hur han växte mot mitt lår men det varade inte länge för Justin svängde runt oss igen så jag låg underst. "Jag tyckte du började bli lite orättvis" Jag fnittrade till. Han syftade på att jag hade alla kläder kvar och han bara hans kalsonger. Han kysste mina läppar innan han begav sig ner till slutet på min tröja. Han drog den över mitt huvud och dirrekt efter det så knäppte han upp min jeans knapp och började även dra ner mina jeans.
"Mer rättvist" Flinade han och jag log. Han kysste min mage vilket gjorde att jag började rysa av hans beröring. Han kysste mig uppåt, förbi min bh. Han började kyssa och slicka lite lätt på min hals och kysste sedan ner till min axel där han drog ner mitt bh band och gjorde lika dant på andra sidan. Jag satte mig upp så han kunde knäppa av min bh. Jag rös över att det blev kallare när han drog av den. "Så jävla fin" Mumlade han mot mina läppar och jag kysste honom snabbt. Han började kyssa mig neråt igen och när han kom till mina trosor så dröjde det inte alls länge förns dom var borta. "Redo?" Undrade han och jag nickade. Han pressade in två fingrar i mig och började inte alls lika försiktigt som han gjort dom andra gångerna. "Justin" Stönade jag av känslan. Hans fingrar jobbada snabbt in och ut i mig och Justin började kyssa mig på mitt högra bröst medan han masserade den andra. Jag vred mig under honom av njutningen och han visste precis hur han skulle göra det skönt för mig. Varje gång hans fingrar kom in i mig så träffade han den där punkten vilket var en obeskrivlig njutning. Jag kände hur det började stegras i kroppen och hur nära jag var på att komma men då drar Justin ut sina fingrar och allt försvinner. "Varför gjorde du så för?" Frågade jag besviket. "För jag vill att du ska komma när mina läppar är någon annan stans" Jag rös till och han pressade in sina fingrar igen. Jag trodde han hade menat att hans läppar skulle vara på mina läppar men ack så fel jag hade.
När jag kände dom där så blev jag förvånad och drog in ett djupt andetag. "Babe, ta det lugnt. Det är bara jag. Du kommer inget annat än att älska det, jag lovar" Jag blev lugnare av hans ord och hans tunga fortsatte att smeka mitt underliv och känslan var obeskrivlig. "Justin, jag kommer snart" Han sa inget utan fortsatte bara. Det stegrade inom mig och jag började darra när jag kom. Justin lät mig inte andas ut under tiden för han fortsatte när jag kom. "Är du okej?" "Om jag är okej?" undrade jag och han bara skrattade åt mig. Nu var det min tur att stå på mig lite i det här förhållandet. Jag ville att han skulle njuta och inte bara att han skulle göra så jag gjorde det. Återigen vände jag oss om så jag satt över honom. Jag lämnade blöta kyssar påvägen ner mot hans kalsonger. Jag tog tag i hans linning och drog av dom. Han kollade med spända ögon mot mig och undrade vad jag skulle göra. Jag tog honom i min hand och han hårdnades, jag drog försiktigt upp och ner innan jag böjde mig ner och tog honom i munnen. "Åh fuck Kelsey" Det var en ovanlig känsla men det var inte så hemskt som jag trodde det skulle vara. Jag började jobba upp och ner och jag antog att Justin gillade det eftersom han var väldigt spänd och stönade ut min man hela tiden. "Kelsey- Ugh" Stönade han och det gjorde mig pirrig i kroppen att jag gav honom njutning och han stönade på grund av mig. Det var jag som gav honom det. "Åh älskling, du måste sluta nu" Jag fortsatte. "Babe, sluta jag vill inte komma nu" Jag gjorde som han sa. "Du hade verkligen inte behövt det där" Sa han när jag avslutade. Jag log bara och kysste honom.
Vi bytte igen och han låg överst. "Vänta, jag ska bara hämta en kond-" "Justin, jag ha börjat med piller" "Va, har du?" Jag nickade och han tog tag om hans och riktade den mot min öppning. "Redo?" Frågade han och jag nickade och precis då trängde han in i mig och jag släppte ut ett högt stön. "Shit" Stönade jag och han började röra sig fortare och fortare inuti mig. Jag försökte möta honom i rörelserna så gått det gick. "Babe, fuck jag har saknat dig så jävla mycket" Stönade han och jag nickade för jag fick inte ut något ord just då. Jag drog med mina fingrar längs hans rygg och det dröjde inte länge förns jag kände den där känslan och jag kom igen. Justin vände på oss och jag kom överst. Jag skämdes för jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. "Babe, bara rör på höfterna och sedan lyfter du dig upp och ner. Jag hjälper dig" Han tog mina händer och jag gjorde som han sa. Den där punkten inom mig träffades hela tiden. "Juuustin" Stönade jag. "Kom igen babe" Jag fortsatte men jag kände hur jag blev tajtare runt honom och tillslut så kom jag igen och med Justin efter mig. Jag kände hur han kom inom mig och det var faktiskt en skön och härlig känsla. Justin drog ur mig och han drog ner mig i hans famn, "Du är så jävla bra älskling" Jag log stort. Jag var hur trött som helst. "Du med" Flinade jag. Jag kollade över honom och fann att klockan var snart tre på natten. Min födelsedag var slut och tja, den kunde ju inte heller fått ett bättre slut. Justin drog täcket över oss och det dröjde absolut inte länge förns jag somnade i hans famn igen.
Sista tidinställda, jag kommer hem om någon dag det är därför det har varit fyra tidinställda. Jag är hur trött som helst nu för jag har skrivit fyra kapitel åt er idag. eller inte idag för er men ni fattar. Klockan är tre på natten och jag hoppas inte att det här är allt för uselt. Snälla kommentera för jag klarar inte såna här kapitel uta många kommentarer haha! Puss love u.
Chapter 69 - Please don't cry
Så du älskar henne fortfarande, huh?" Frågade Brian. "Ja, lyssnade du på vad jag sa?" Frågade jag argt. "Jag behöver henne och hon behöver mig, Jag älskar henne så jävla mycket, ni måste ge mig adressen" "Så du ska förstöra hennes födelsedag?" "Nej, för vi ska bli sams, och det kommer inte att förstöra den Lucas" "Ugh, ge honom adressen already" Sa Alison och jag log mot henne. "Fine" Brian skrev ner den på ett papper och Alison kollade så att det var rätt innan hon gav den till mig. "Om ni blir sams, se till att ta med henne tillbaks till La" "Ska bli" var det sista jag sa innan jag gick ut från deras hus. Jag ringde Scooter och kollade om mitt privat jet kunde ta mig till London vilket det kunde. Jag hade inga kläder med mig utan fick förlite mig på dom som var redan i mitt privat jet vilket var typ ett par byxor och en tröja, men det fick duga. Efter en timme satt jag på planet och jag var påväg till London, till Kelsey, till Sophie, till min familj.
Kelseys Perspektiv:
"Och tack så mycket för maten" "Det är inget Mase, och tack för att du kom" Sa Sammy. "Tack för presenten" Sa jag och han nickade. "Så lite, ha en trevlig fortsatt trevlig kväll" Sa han innan han gick ut ur lägenheten. "Sååå, något du vill göra dom sista fem timmarna på din födelsedag?" Undrade hon. "Hmm, en film?" "Visst" Jag tog med mig Soph och jag satte mig i soffan och hon i min famn. "Så, lite godis också" Jag log stort åt Sammy som ställde godisskålen på bordet och gick fram för att sätta i Mean Girls i dvdn. Vi hann inte se länge förns det ringde på dörren. "Mason glömde säkert något" Hon himlade med ögonen och jag skratta åt henne och pausade filmen. Det blev tyst och jag undrade vad som försigick. Men jag fick snart frågan när hon kom in hit igen. "Var de-" Jag avbröt mig själv när jag såg att Justin gick bakom henne. Mitt hjärta stannade. "Jag går över till Mason sålänge" Jag nickade. Hon böjde sig för att ta Sophie med sig och jag gav hon henne. "Kan jag bara få-?" Hans röst var så skör. Sammy nickade och Justin tog Sophie i hans famn och kysste hennes panna. En tår rann ner från min kind men jag torkade snabbt bort den och tog ett djupt andetag. Justin gav över Sophie till Sammy igen och det var tyst tills dörren öppnades och stängdes tätt efter. Jag ställde mig upp och Justin bara kollade på mig. "Grattis" Sa han tyst. "Tack" svarade jag tyst tillbaka.
Vi stog tysta ett tag och jag har ingen aning om hur länge förns jag vågade kläcka ur mig några få ord. "Vad gör du här?" viskade jag. "På grund av dig, och Sophie. Jag orkar inte med det här längre" Jag svalde. "Jag förstår mig inte på dig" Jag skakade på huvudet. "Vad menar du?" Undrar han. "Igår ringde du och skrek på mig och var hur ilsken som helst om någon dum video som jag inte ens hade någon aning om" Jag tänkte inte på att jag hade höjt rösten och var påväg att börja gråta "Och sen när jag vaknar och går ut i hallen så står det hur mycket rosor som helst, jag förstår inte" "Jag vet att jag inte borde skrikit på dig, men tycker inte du också att jag borde ha varit där igår, när Sophie lärde sig gå, kändes det bra att det var den där Mason istället för mig?" Jag kollade chockat på honom, hur vågade han ens säga sådär. "Tror du det Justin, tror du att jag ville att det skulle bli såhär, tror du inte att jag vill ha en familj och att Sophie ska ha sin pappa i närheten?" Han suckade. "Varför gjorde du det?" Frågade jag besviket. "Vad?" "Varför rökte du på?" "Jag var full, sen så frågade någon om jag ville ha, och dumt nog tog jag emot det, jag rökte kanske två bloss innan jag kom på vad jag faktiskt höll på med. Jag lovar. Någon idiot tog fotot och det blev bara värre en vad det faktiskt är och Kelsey, jag var inte otrogen mot dig, jag lovar" "Varför dansade du med henne?" "Jag vet inte" Suckade han. "Det är inte dirrekt något bra svar Justin, jag kan inte lita på dig"
"Du kan lita på mig nu" "Hur?" "Jag lovar att inte göra om det" Jag skakde på huvudet. "Justin jag var i Italien, du var skit sur på mig över att jag spelade volleyboll med några killar, sen dagen efter så får jag reda på att du rökt på, dansat och varit intim med en annan tjej, det går inte ihop" Jag var nära på att bryta ihop igen och jag kände hur jag var påväg att gråta. "Snälla gråt inte" Sa han. "Kelsey jag vet inte vad jag ska göra mer, jag har bett om ursäkt så himla många gånger, och det var ett misstag, och det där med Sophie, jag vände mig om för att mamma ville något, det var i typ fyra sekunder det var inte mitt fel. Jag vände mig om i fyra sekunder" "Och Kelsey jag är inte den ända som har gjort fel, du åkte hit, med min dotter, du tog henne iväg från mig" Jag skakade på huvudet. "Jag ville komma bort från dig, jag ville inte bli sårad, och när jag var där hemma så var jag hur svag som helst, det ända jag gjordet var att gråta över dig, jag grät hela tiden, och Sammy hade fått nog så då bestämde vi det här, men vill du veta en sak, ingenting förändrades för jag gråter mig till söms varenda jävla natt Justin. Allt var så himla bra innan jag träffade dig" Jag viskade ut det sista. "Verkligen? Du hade ingenting innan du träffade mig, den ända vännen du hade var Julia, och hon var väl inte den bästa för vart är hon nu, vart har hon varit det senaste året, du satt hemma och gjorde läxor det var den ända du gjorde, utan mig hade du inte haft din första kyss, du hade inte förlorat din oskuld och du hade inte haft Sophie"
Jag började gråta hysteriskt, "Gråt inte Kelsey snälla" Jag kunde inte hjälpa det, tårarna strömmade ner från mina kinder. Han kom mot mig och höll om mig men jag försökte putta bort honom men det hjälpte inte. "Sluta" Snyftade jag men han höll mig kvar. Till slut orkade jag inte stå upp längre utan vi hamnade på golvet och han drog in mig i hans famn medans jag kämpade emot men till slut så orkade jag inte längre, jag orkade inte. Jag slappnade av och grät mot hans axel. Jag vet inte hur länge vi satt såhär men jag kunde lugna mig till slut. "Förlåt, förlåt om jag överreagerade om att du rökte på, förlåt om jag inte trodde på dig och förlåt för jag la all skuld på dig om Sophie saken" Justin slappnade av. "Du överreagerade inte, okej kanske liiiiite" Jag log smått. "Jag hatar när du gråter babe" Jag rös till när han kallade mig det och jag kollade upp mot hans ögon och såg att han hade tårar i ögonen med. "Förlåt för allt" Sa han och jag nickade. "Jag hatar det här" Viskade jag. "Jag vill inte bråka" Han kysste min kind. "Inte jag heller älskling" Jag log stort när han kallade mig älskling igen. "Jag har saknat dig" Snyftade jag och la mina armar om honom. "Tro mig Kelsey, jag har saknat dig så mycket också" Jag vände om mitt huvud så vi mötte varandra. Han närmade sig mig och vi möttes i en kyss. Ugh vad jag saknat hans läppar. Han slickade mig på mina läppar och glädjeligen öppnade jag min mun för honom så våra tungor möttes. "Åh, jag har saknat dig så mycket" Sa Justin andfått mot mina läppar. "Jag älskar dig också" Viskade jag mot hans läppar, jag syftade på kortet han hade gett mig tidigare i dag. "Och du är det bästa som har hänt mig, och Sophie, förlåt, det var inte alls bra innan jag träffade dig" Han log mot mina läppar. "Kom så gör vi din födelsedag lite bättre i ditt sovrum, smsa Sammy att hon får sova där med Sophie också" Viskade han mot mina läppar.
Chapter 68 - So you still love her?
"Det kan du ge dig på Sammy" Sa jag och jag blev genast förbannad för att det var jag som skulle vara där med Kelsey, det var jag som skulle se Sophies första steg, inte någon jävla granne. Jag ställde mig upp och drämde till väggen framför mig. "Justin ta det lugnt" Alfredo kom upp mot mig. "Jag tänker inte ta det fucking lugnt, sluta säga till mig att jag ska ta det lugnt, min dotter tog sina första steg idag, och vart är jag, inte där, och hon är i London flera tusen jävla mil här i från jag är så jävla trött på det här" En tår rann ner från min kind men jag torkade snabbt bort den. Jag saknade min familj, min familj, min Sophie och min Kelsey. "Justin det är du som har ställt till med den här jävla röran" Berättade Alfredo för mig. "Jag vet okej, sluta säga att det är mig fel hela tiden" "Kanske Justin, om du inte hade ringt Kelsey tidigare idag och skällt på henne för något hon inte gjort" "Vadå inte gjort, hon dansar ju i den där videon, det ser du väl?" "Ja men, hon visste inte ens att hon skulle dansa, Francia tog med henne dit, Charity lärde henne koriografin och de bara dansade, Kelsey hade ingen aning. Och om du har glömt bort så fyller hon år imorgon, du kanske ska hitta på något?" Jävlar, Kelsey blir nitton år imorgon.
Kelseys Perspektiv:
"Happy Birthday to you, Happy Birthday to you, happy birthday dear Kelsey, Happy Birthday to you" Jag slog glatt upp mina ögon och möttes av Sammy som höll i Sophie. "Tack Sammy" Hon log stort. "Jag har gjort iordning frukost på bordet, och sen tror jag du vill se en sak i hallen" Jag rynkade på pannan. "Vadå?" "Du får gå och kolla själv" Jag vet inte varför men jag blev nervös, en klump i magen bildades. När jag kom in där så fick jag en chock. "Herre gud" Andades jag. "Är det från-?" "Jajemen, de blev uppskickade imorse" Varför gjorde han såhär? Han gjorde allt mycket svårare. Jag gick fram till alla dessa rosbuketter och satte mig ner ibland dom. "Jag går in på mitt rum sålänge" Berättade hon och jag nickade. Jag drog med mina fingrar över rosorna, dom var så vackra. Medans jag drog med min hand över rosorna så hittade jag ett litet kuvert som låg i rosorna. Jag öppnade det och fann ett kort på mig och honom och jag vände på baksidan och där brast jag ut i gråt. I love you. Stog det. "Är du okej?" Sammy kom in i rummet och jag skakade på huvudet och gav henne bilden. Jag var inte okej, jag var långt ifrån okej. Det var min födelsedag och jag var krossad. "Kom vi äter frukost, sen ska du få mina presenter, och sen kan vi shoppa eller vad som helst?" Jag nickade och försökte få fram ett leende som tack för att hon försökte.
Jag reste på mig och satte mig vid köksbordet. "Kelsey" började hon och jag nickade. "Jag gjorde bort mig igår" "Va, vad gjorde du?" "Jag ringde Carlos, och jag började berätta vad vi hade gjort, sen berätta jag att Sophie hade tagit sina första steg och att det var så sött när hon tog sina små steg mellan dig och Mason, och jag hade ingen aning om att han pratade i högtalaren och att Justin var där" Jag spärrade upp ögonen åt henne. "Förlåt jag visste inte" Tjöt hon. Jag suckade. "Det är lugnt" "Bra" "Gjorde Justin något?" Undrade jag. "Han blev typ galen och typ skrek, de lyckades lugna ner honom och han sov hos Ryan för att de skulle ha koll på honom så att han inte gjorde något dumt" Jag nickade igen. "Det kommer bli bra Kels" Jag nickade smått igen även fast jag visste att det skulle aldrig bli bra igen, inte om jag inte hade Justin vid min sida. "Sååå, är du redo för presenter?" Jag fnittrade till. Hon kom med en kasse och tog ut första paketet. Jag log stort och öppnade det och fann klänningen vi tittat på för några dagar sedan. "Åh Sammy tack" Hon log stort. "Nästa" Sa hon och gav mig ett litet paket. Det låg ett jätte fint silvrigt armband där i. "Vi matchar" Sa hon och tog fram sitt. "Aww" Fick jag fram. Hon log stort och gav mig det sista. Jag öppnade det och fann ett rött läppstift. "Eftersom du lånade mitt en gång och jag tyckte du blev så snygg i det så fick du ett eget, du måste verkligen börja använda det" Jag log stort. "Tack så mycket, du är bäst" Jag kramade om henne.
Justins Perspektiv:
Jag körde upp för den väldigt bekanta uppfarten och klev ur bilen, jag började dirrekt gå upp mot dörren och ringde på. Snart öppnades det och Lucas kollade på mig med en chockad min. "Du" påpekade han. "Jag" Sa jag. "Får jag komma in, jag skulle vilja prata med er" Lucas himlade med ögonen men släppte till slut in mig. Han gick in i vardagsrummet och jag följde efter. Brian och Alison satt i soffan. "Och vad gör han här?" Frågade Brian Lucas och Lucas ryckte på axlarna. "Vad gör du här?" Frågade Brian. "Jag skulle vilja snacka med er" "Sätt dig" Sa Alison och jag log mot henne. "Så vad vill du?" Undrade Lucas och jag himlade med ögonen. "Jag skulle vilja ha adressen till där Kelsey är" Dom började skratta åt mig förutom Alison. "Och varför frågar du inte typ Sammy eller Carlos?" "För att han ville att jag skulle komma hit och får tillåtelse" Jag himlade med ögonen. "Amen det kommer du inte få, så du kan lika gärna gå!" Brian var arg i rösten och Alison lugnade ner honom. "Varför?" Undrade jag. "Är det inte jävligt uppenbart?, du har krossat vårat systers hjärta, du har gjort jävligt många misstag" "Jag har gjort ett jävla misstag, och det var att röka på visst, men det var typ två bloss och efter kom jag på vad jag gjorde, och det där med Sophie var en jävla olycksändelse, tror ni verkligen att jag skulle låta min dotter ramla ner på ett hårt golv?" De ryckte på axlarna. "Du förtjänar henne inte, och vi varnade henne från början att du inte var bra för henne" Jag skakade på huvudet. "Du vet ingenting om oss Brian, du vet inte hur lycklig hon har varit med mig, visst jag gjorde fel men det var ETT misstag och jag är säker på att Lucas här också har gjort misstag, i alla fall vad jag har hört"
Lucas stelnade till. "Precis" Brian suckade. "Ni är inte helt jävla perfekta heller, ingen är och ingen kommer att vara mot Kelsey heller, för det finns ingen perfekt person, men jag älskar henne och jag älskar Sophie, dom är min familj och ni kan inte hålla mig borta för jag kommer ändå vara där, för Sophie är min dotter och ni blir inte av med mig bara för att jag och Kelsey skulle göra slut, men nu har vi inte gjort slut utan bråkar bara, och jag vill fixa det men ni måste ge mig adressen så jag kan åka dit och bli sams" "Så du älskar henne fortfarande, huh?" Frågade Brian. "Ja, lyssnade du på vad jag sa?" Frågade jag argt. "Jag behöver henne och hon behöver mig, Jag älskar henne så jävla mycket, ni måste ge mig adressen" "Så du ska förstöra hennes födelsedag?" "Nej, för vi ska bli sams, och det kommer inte att förstöra den Lucas" "Ugh, ge honom adressen already" Sa Alison och jag log mot henne. "Fine" Brian skrev ner den på ett papper och Alison kollade så att det var rätt innan hon gav den till mig. "Om ni blir sams, se till att ta med henne tillbaks till La" "Ska bli" var det sista jag sa innan jag gick ut från deras hus. Jag ringde Scooter och kollade om mitt privat jet kunde ta mig till London vilket det kunde. Jag hade inga kläder med mig utan fick förlite mig på dom som var redan i mitt privat jet vilket var typ ett par byxor och en tröja, men det fick duga. Efter en timme satt jag på planet och jag var påväg till London, till Kelsey, till Sophie, till min familj.
Chapter 67 - First steps
Last Chapter:
"Kom in Mason" Sammy släppte in honom. "Det ser verkligen lika dant ut" Sammy nickade. "Så vart har du Carlos, fick han stanna i La eller?" "Japp" Mason nickade. Vi satte oss vid matbordet och snart ringde det igen på dörren och Sammy gick för att hämta vad som nog var maten. "Så, tycker du om London så här långt då?" Jag log. "Ja självklart" Log jag mot honom. "Vad bra, det är najs här faktiskt" Jag nickade. Sammy kom in med maten och ställde det på bordet och vi högg genast in. Ett gråtande ljud hördes från monitorn och jag ursäktade mig och gick in i rummet för att ta upp Sophie. Hon var säkert hungrig så jag gjorde snabbt iordning något åt henne. "Har du en dotter?" Undrade Mason. "Ja" Log jag. "Vilken sötnos" Jag skrattade. "Vad heter hon?" "Sophie" Log jag och satte mig igen vid matbordet.
Mason hade spenderat de senaste fyra dagarna här och vi alla hade haft super roligt. Det var skönt och tänka på annat även fast det blev jobbigt på natten och jag oftast grät mig till söms. "Så ni klarar er?" Undrade Sammy. Hon skulle gå ut och fika med någon vän hon hade här och sedan handla. "Jadå" Svarade jag. "Okej, vi ses sen då?" Jag nickade och jag kramade om henne innan hon gick ut. "Ska jag börja med lunchen?" Undrade Mason. "Eh, visst, jag ska bara ta en dusch, är det okej?" "Självklart" "Och om Sophie vaknar eller något, kan du-" "Det är lugnt" "Okej tack" Jag tog med mig kläder och handduk in till badrummet för att duscha. Det dröjde inte länge förns jag var i duschen. Jag ville inte stå där allt för länge eftersom Mason faktiskt var där ute och lagade mat. "Kelsey" Ropade han. "Ja?" "Din telefon ringer" "Vem är det?" Undrade jag. "Det är dolt" "Kan du svara sålänge, jag är påväg" "Okej" Jag drog på mig tröjan som var mitt sista klädelsplagg och gick ut och kunde höra honom prata. "Nej hon är i duschen, men hon kommer aldelles strax" "Vem jag är?, jag är hennes granne" "Oj du kanske ska chilla lite, man" "Hon kommer nu" Han gav telefonen åt mig. "Hallå" Svarade jag. "Kelsey" Jag blev nervös av hans röst. "Justin" Sa jag. "Vad i helvete är det för video jag har fått sett? Och vem fan är det som svarar i din telefon?" "Ta det lugnt" "Nej jag tänker inte ta det fucking lugnt, förstår du vad du har ställt till med i den där videon eller? Jag trodde fan bättre om dig" "Men det var inte ja-" "Spara det" Sedan la han på och jag suckade. Jag visste att den där videon inte skulle vara någon bra ide.
"Så vem var det?" Undrade Mason. Jag skakade på huvudet. "Pappa till Sophie?" Undrade han och jag nickade. "Pojkvän?" Frågade han och jag skakade på huvudet. "Eller jag vet inte vad vi är, eller asså vi har inte riktigt sagt att vi gjort slut eller, ja det är komplicerat" "Jag har tid" Han la upp våran mat på våra tallrikar. "Så, vad jag antar var inte Sophie planerad?" Jag skakade på huvudet. "Verkligen inte, men hon är det bästa jag har nu" Han nickade. "Så vad hände mellan dig och honom?" "Bråk, och avundsjuka, och en sak han gjorde" Mason kollade bara på mig. "Han rökte på och jag vet inte asså" Jag skakade bara på huvudet. "Jag vet inte ens varför jag berättar allt det här" "Tro mig det stannar hos mig, jag har varit vän med Sammy hur länge som helst och om jag skulle berätta något så skulle Sammy strypa mig och lika så Carlos och det vill jag inte, Jag har varit vän med sammy sen tre års åldern." Jag nickade. "Sophies pappa är Justin, du vet Justin Bieber" Han nickade. "Jag kunde nästan lista ut det, jag har faktiskt träffat honom två gånger" Jag nickade. "Du är inte över honom va?" "Nej, eller asså jag vill vara för att han har gjort så många saker som sårar mig hela tiden, men han är Sophies pappa och ja bara" Jag skakade på huvudet. "Du bara älskar honom" Jag nickade. "Ja för att han är Sophie pappa," "Och du älskar honom för att du fortfarande är kär i honom" Jag suckade och skakade på huvudet för mig själv när en tår rann ner från min kind. "Jag vill inte vara det, alla säger åt mig att gå vidare men det är inte så enkelt, han finns över allt" Han nickade. "Så var det därför du flyttade hit, för att försöka gå vidare?"
"Ja och, alltså jag var så arg, jag ville inte ha något med honom att göra, men samtidigt är jag så himla svag för honom, och jag skulle bli starkare om jag liksom inte var i hans närhet, förstår du?" Han nickade. "Det är min födelsedag imorgon" Sa jag. "Justin hade lovat mig att vi skulle åka till något slags paradis" Jag skakade på huvudet igen samtidigt som fler tårar rann ner från mina kinder. "Kom här" Han ställde sig upp och öppnade sin famn som jag gick in i och han kramade om mig. "Tack" Sa jag. "För att du lyssnar, det var skönt att prata om det" "Såklart" Sophies gråt hördes och jag gick ur hans famn och in på hennes rum. Jag plockade genast upp henne och på en gång slutade hon att gråta. Mason kom in och vi satte oss ner med henne på golvet samtidigt som jag hörde att Sammy kom in genom dörren. "Heej" "Hej" Svarade vi. Hon satte sig också ner på golvet och jag placerade Sophie ståendes på golvet och hon hade verkligen mer krafter i sina ben. Jag försökte släppa lite lätt men det var precis att hon inte kunde stå själv. "Vänta, vi sätter på henne skor" Sa sammy och ställde sig upp för att hämta dom. Sammy kom in med strumpor och skor som vi satte på henne. Jag försökte få henne att stå stadigt och när jag kände att hon hade balansen så stog hon, alldeles själv! "Oh herre gud" Pep jag. Jag tog fram min telefon och knäppte ett kort. Jag ställde mig upp och höll hennes händer över hennes huvud och uppmanade henne att ta steg. Hon var så nära på att gå nu.
Justins Perspektiv:
Jag stormade in i Ryans hus där jag visste att Carlos var. "Vad i helvete tänkte du med den där videon, huh?" Fredo, Carlos och Ryan tittade chockat upp på mig för att jag antagligen plötsligt var i huset. "Det var tjejerna som ville att jag skulle posta det, det är ingen big deal" "Ingen big deal, vet du hur den där videon framstår eller?" "Vad menar du?" "Att jag är en dålig pojkvän eller what ever" "Det roliga är Justin att du tror att det handlar om dig när det inte ens är någon som har sagt det" Ashley stog vid dörr ingången. Jag suckade irriterat på huvudet. "Jag kan ta bort den om du vill Bieber" Sa Carlos. "Ja gör det" Sa jag argt. "Vad är med dig idag igentligen?" Suckade Ryan. "Dålig fucking dag" "Som alltid nu för tiden då?" Retades Alfredo. Jag suckade åt honom. "Något nytt om Kelsey?" "Nae förutom att hon har någon annan jävel i sängen" Alla fyra kollade chockat mot mig. "Vem då?" "Jag vet inte, idioten svarade i hennes telefon när hon duschade och påstog att han var någon granne" Carlos skrattade till. "Du snackar nog om Mason, Sammy har känt honom sen hon var tre dessutom har han ett förhållande sen tre år tillbaka" Dom flinade åt mig och jag suckade bara och satte mig i soffan. "På tal om trollen" Carlos visade upp att Sammy ringde. "Sätt på högtalaren" Sa jag och han gjorde som jag sa. "Hej Babe" Svarade han. "Hej" Sa hon glatt. "Så vad har du gjort idag?" Undrade hon. "Inte mycket, är hon Ryan just nu, du själv?" "Nae, chillar med Kelsey och Mason, och vet du vad?" "Nae"
"Det är sötaste saken ever, jag kom hem och Kelsey och Mason var i Sophies sovrum, och Kelsey lyckades nästan få Sophie att stå men sen så hämtade jag hennes skor och då kunde hon stå jätte bra" Jag kände avundsjukan sprida sig i hela min kropp. "I alla fall så lärde vi henne igen som vi gjort i några dagar nu, och vet du vad? Hon tog sina första steg, det var så sjukt gulligt, hon gick genom Mason och Kelsely, åååh det var sjukt gulligt" "Du måste skämta med mig" Sa jag och det tystnades i telefonen. "Vänta, har du högtalaren på?" Sammy blev orolig. "Det kan du ge dig på Sammy" Sa jag och jag blev genast förbannad för att det var jag som skulle vara där med Kelsey, det var jag som skulle se Sophies första steg, inte någon jävla granne. Jag ställde mig upp och drämde till väggen framför mig. "Justin ta det lugnt" Alfredo kom upp mot mig. "Jag tänker inte ta det fucking lugnt, sluta säga till mig att jag ska ta det lugnt, min dotter tog sina första steg idag, och vart är jag, inte där, och hon är i London flera tusen jävla mil här i från jag är så jävla trött på det här" En tår rann ner från min kind men jag torkade snabbt bort den. Jag saknade min familj, min familj, min Sophie och min Kelsey. "Justin det är du som har ställt till med den här jävla röran" Berättade Alfredo för mig. "Jag vet okej, sluta säga att det är mig fel hela tiden" "Kanske Justin, om du inte hade ringt Kelsey tidigare idag och skällt på henne för något hon inte gjort" "Vadå inte gjort, hon dansar ju i den där videon, det ser du väl?" "Ja men, hon visste inte ens att hon skulle dansa, Francia tog med henne dit, Charity lärde henne koriografin och de bara dansade, Kelsey hade ingen aning. Och om du har glömt bort så fyller hon år imorgon, du kanske ska hitta på något?" Jävlar, Kelsey blir nitton år imorgon.
Ett tidinställt kapitel tills imorgon!
Chapter 66 - Neighbour
Last Chapter:
"Ja, men vi åker hem nu" Hon nickade. "Ring mig om vad som helst" Jag nickade och hon kysste både min och Sophies hjässa. Jag fann Justin längre ner i korridoren med ansiktet tryckt mot sin händer men jag kunde inte bry mig mindre. När vi var nere i garaget och jag var på väg att sätta in Sophie i bilstolen så kom Justin gåendes. "Vad vill du?" "Säga hej då till min dotter" Jag suckade och satte ner henne i bilstolen och lät Justin göra det. Sammy satte sig i bilen och Justin stängde dörren om Sophie. "Vi måste prata" Sa han och jag suckade. "Jag vill inte prata med dig" "Det skiter jag i Kelsey, jag är ledsen för att jag rökte på men jag var fan inte otrogen mot dig" Jag skakade på huvudet. "Hur kunde du bli arg på mig när jag var den som spelade volleyboll och du den som rökte på och dansade med tjejer?" "Förlåt" Suckade han. "Nej Justin, det är försent, och ja, jag kommer åka till London.
"Är du säker på det här nu då?" Jag nickade mot Alison. "Okej, åh vad jag kommer sakna er" Jag skrattade. "Ni får komma och hälsa på" Hon nickade och kramade om mig. "Har du med dig allt?" Jag nickade och kollade runt omkring mig men hittade inget jag skulle ha med mig mer. "Och alla Sophies saker är med?" "Jajemen" "Bra" Vi gick ut i hallen och där stog Brian och Lucas och kollade på mig när jag kom ut. "Så du ska verkligen åka?" Undrade Lucas. "Inte för att du varit hemma jätte mycket den senaste tiden så är det här väldigt långt bort" Jag log snett. "Det kommer bli bra" Han nickade och omfamnade mig i en kram. "Ha det bra, och inga mer killar förns jag har godkännt dom, got it?" "Jadå" Skrattade jag. Brian kramade om mig dirrekt efter. "Att du skulle vara den första att flytta ut" Suckade han. Jag skrattade. "Det är inte permament, jag vet inte ens hur länge jag ska stanna, det kan liksom bara vara en månad, jag får se hur vi trivs och så" Han nickade och kysste min hjässa. "Jag vet, och sköt om dig." "Jag lovar" "Älskar dig kiddo" "Älskar dig med" Vi kramade om varandra igen innan jag gjorde lika dant med Lucas och Alison. "Okej, Hej då, älskar er" Jag vinkade till dom när jag satte mig i bilen och körde iväg för att hämta Sammy. "Så Sophie, nu ska vi till ett helt annat land, men det ska bli jätte kul ska du se" Det dröjde inte länge förns jag var utanför Sammys port och Carlos och hon stog där med hennes väskor.
De lyfte in dom i min bagage lucka och det var på gränsen att dom fick plats alltså. De kysstes hejdå och sedan gick jag ut för att krama om honom också. "Var rädda om varandra nu, jag kommer och hälsar på" "Självklart" log jag och de kysstes ännu en gång och vi körde iväg mot flygplatsen. "Är du pepp?" Undrade hon. "Jaa, det ska bli skönt att komma bort" Hon nickade. "Väldigt" Bil turen var ganska tyst då Sophie redan hann somna innan vi var framme vid flygplatsen. Vi hade en vagn där vi körde våra väskor till dit vi skulle checka in oss för annars skulle vi inte kunna få med oss Sophie också. Vi fick sitta en del på flygplatsen i väntan på att vi fick kliva på men tillslut fick vi göra det och jag tog fönsterplatsen med Sophie i mitt knä. Vi hade en väldigt lång resa framför oss men det skulle nog fixa sig.
Framme i London och det var en helt annan miljö. Vi hade tagit en taxi där Sammys lägenhet var och vi fick hjälp med alla väskor upp. Vi gick in i hennes lägenhet och den var verkligen jätte fin. "Herre gud Sammy och den här har bara fått stått tomhänt?" "Nej då, vi har hyrt ut den då och då" "Bra" Sa jag och hon skrattade. "Ditt sovrum är åt höger längre in i korriooren" Jag log stort med en sovandes Sophie i min famn. Rummet var enkelt och hur fint som helst. "Wow Sammy det är jätte fint" Hon log stort. "Kan du hjälpa mig med hennes säng på dirrekten?" Undrade jag och hon nickade. "Absolut"
Sängen blev klar ganska fort och jag kunde äntligen lägga ner Sophie där så hon kunde få sova. "Bara så du vet, jag har bjudit in grannen mitt emot på middag, han är jätte snäll" "Jaha okej" Log jag. När Sammy gick ut så la jag upp väskorna på sängen och började packa upp. Jag hade nog inte riktigt fattat att jag var i London just nu. Inte heller hade jag nog fattat att jag skulle vara här ett tag. Eftersom jag var tvungen att packa upp både mina och Sophies grejor så tog det ett tag men tillslut så var jag klar och jag gick ut till köket där Sammy stog. "Jag tänkte att vi kunde beställa typ kina mat, vi har ju inte dirrekt något i kylen så vi måste handla imorgon" Jag nickade. "Ja det blir jätte bra" "Jag ringer kina maten då, Mason är här om ungefär en kvart" Jag nickade. Mason, det skulle jag nog komma ihåg. Sammy gick iväg för att ringa, och jag passaade på att skicka ett sms till Lucas, Brian och Alison att vi var i lägenheten.
Det ringde på dörren och jag gick efter Sammy när hon öppnade dörren. Jag antog att det var Mason som kom eftersom han inte hade mat med sig och att dessutom Sammy kramade om honom. "Du måste vara Kelsey?" Jag nickade. "Och du Mason?" Han nickade och log stort. Han var söt. "Kom in Mason" Sammy släppte in honom. "Det ser verkligen lika dant ut" Sammy nickade. "Så vart har du Carlos, fick han stanna i La eller?" "Japp" Mason nickade. Vi satte oss vid matbordet och snart ringde det igen på dörren och Sammy gick för att hämta vad som nog var maten. "Så, tycker du om London så här långt då?" Jag log. "Ja självklart" Log jag mot honom. "Vad bra, det är najs här faktiskt" Jag nickade. Sammy kom in med maten och ställde det på bordet och vi högg genast in. Ett gråtande ljud hördes från monitorn och jag ursäktade mig och gick in i rummet för att ta upp Sophie. Hon var säkert hungrig så jag gjorde snabbt iordning något åt henne. "Har du en dotter?" Undrade Mason. "Ja" Log jag. "Vilken sötnos" Jag skrattade. "Vad heter hon?" "Sophie" Log jag och satte mig igen vid matbordet.
Kommentera så blir jag glad :)
Kapitel imorgon
har skrivit halva kapitlet nu men nu stängs snart mina ögon så ni får det imorgon istället.
puss
puss
Chapter 65 - London?
Åk och lämna Sophie ikväll då, och liksom, hon har väl en dörr ut i sitt rum? knacka på där" Jag nickade. "Det låter bra, fast det kommer bli så mycket drama" Han skrattade. "Det var du som satte dig i den sitsen bro" Det var alltid mitt fel, alltid. Jag ställde till det, jag hade ställt till det nu. Kelsey var mitt allt, Sophie och hon är mitt allt, vi var en familj. Jag vill ha det tillbaka. "Justin, byt blöja på Sophie" Mamma kom in. "Sluta säg till mig vad jag ska göra" Röt jag och plockade upp Sophie och gick in med henne i badrummet. Jag la upp henne på bordet, okej hon behövdes verkligen bytas på. "Förlåt Justin, det var bara att jag sagt till dig innan och du hade inte gjort det" Jag vände mig om och kollade mig mot mamma. "Okej förlåt för att jag blev så arg. Hon nickade och log innan hon stängde dörren. Jag tog upp mobilen för att kolla om jag fått något meddelande, men inte. Innan jag hinner lägga ner den så hör jag ett duns och Sophies gallskrik. Jag vänder mig snabbt om och finner henne på golvet.
"Oh herre gud" Jag kastade mig ner på golvet och tog upp henne i min famn. Mamma och Alfredo var snabbt inne i badrummet. "JUSTIN?" "Jag vände mig bara om, och hon-" Jag var livrädd. "Alfredo gå och starta igång bilen, vi måste till akuten" Mamma tog Sophie ifrån mig och det gjorde så ont i hjärtat att höra Sophie gråta så hysteriskt. "Skynda dig Justin" Jag kom till verkligheten och skyndade mig ut från huset. Mamma satt där fram med sophie i sitt knä och Alfredo i förarsätet. Vi åkte på en gång. "Ring Kelsey" Mammas telefon var inkopplad till bilen så jag kunde höra ringsignalerna i högtalaren. "Kelsey" Svarade hon glatt. Jag hade glömt hur hennes röst var så vacker. "Kelsey, skynda dig till sjukhuset, vi är på väg" mamma var stressad när hon pratade med henne "Va, vad har hänt?" hon lät alldeles uppstressad. "Det är Sophie" "Jag är på väg" Hon la på och jag andades ut. Jag hade klantat till det igen. Sophie grät fortfarande och det var jag, jag som skadat min dotter. En tår rann ner från min kind när vi stannade utanför akutmottagningen. Mamma var snabb in och vi fick omhändertas fort. Vi fick inte vara kvar i rummet och jag hade ingen aning om vad som hände. "Justin dom tar hand om henne okej?" Jag nickade och mina händer skakade. Jag kunde inte låta bli att några tårar rann ner från mina kinder. "Pattie?" Jag kollade åt min vänster där rösten kom ifrån och jag såg Kelsey. Kelsey, min Kelsey. Hon var alldeles orolig. "Pattie vad händer?" "Hon har ramlat, dom kollar på henne nu" Mamma pekade åt dörren och Kelsey var på väg att gå in. "Du får inte gå in än gumman, men de tar hand om henne, jag lovar" "Vad hände, hur kunde hon ramla?" Jag kunde inte kolla på henne. "Pattie?" Frågade hon.
"Justin skulle byta blöja och han vände sig om en kort stund och sen var hon på golvet" Kelsey kollade upp på mig med tårar i ögonen. "Du" Hon kom mot mig. "Du förstör allting, hur kunde du göra så?" Hon skrek på mig och hennes tårar rann ner från hennes kinder. Sammy och Alfredo försökte stoppa henne ifrån att attakera mig. "Det är din dotter för i helvete" "Lugna ner dig Kels" Sa Sammy och Kelsey skakade på huvudet. "Du är världens sämsta pappa åt henne, åt helvete med dig" Hennes ord skar i mitt hjärta. Hon grät och några tårar rann ner från mina kinder igen. Hon kanske hade rätt trots allt, jag kanske var världens sämsta pappa, för vilken pappa låter sitt barn ramla från en hög höjd? Alfredo och Sammy gick med Kelsey någon stans och mamma kramade om mig. "Justin det kommer bli bra" Jag skakade på huvudet. Dörren till Sophies rum öppnades och de körde ut henne på en liten bår. "Vi ska röntga henne så vi behöver söva ner henne, har ni föräldrarna här?" Jag nickade. "Ja, jag är pappan" "Jag går och hämtar mamman" Mamma gick iväg och Kelsey kom springandes fram till båren där Sophie låg. "Hur är det med henne, kommer hon bli okej?" Kelsey grät och hon fick inte röra henne. "Vi måste röntga henne, har vi tillåtelse att söva ner henne?" Kelsey nickade. "Vill någon av er följa med?" Undrade han. "Jag vill, bara jag" Sa Kelsey och jag orkade inte ens kämpa emot. Sammy kollade inte ens på mig, hon ignorerade mig verkligen. "Ska du också ignorera mig eller?" Frågade jag henne och hon fnös åt mig och kollade fortfarande bort. "Kom igen" Suckade jag. "Justin, sluta vara ett sånt ego, du hade värsta chansen att prata med Kelsey eller vad som helst, du gör allt sämre och sämre, men jag har nyheter för dig Justin. Hon mår bra nu, hon har det jätte bra utan dig. Och vet du vad? Hon och jag ska till London till min lägenhet om några dagar och vi har även pratat att inte ens köpa en biljett tillbaka så vi kan stanna där"
Jag kollade chockat mot henne. "Det kan ni inte göra, ni kan inte ta med er Sophie" "Kan vi inte, vad ska du göra, om du går till domstolen, vad ska du säga, att du rökte på när du äntligen fick vara barnvakt själv, att du inte tog din tid med henne och att du lät henne ramla ner i ett klinker golv och ditt kändisliv hur bra är det att ha med Sophie med alla papz, huh?" Jag skakade på huvudet. "Jag trodde väl det, och bara så du vet Justin, du börjar stupa ner i diket igen" Hon lämnade mig där och jag skakade på huvudet. Aldrig. Det skulle jag inte göra. Det kunde hon glömma. Efter över en timme så kom dom tillbaka och de körde in Sophie i rummet. "Er dotter kommer att bli okej, hon ska bara få vakna upp. Hennes huvud klarade sig bra, hon kan ha lite ont i något ben eller något. Har hon börjat gått än?" Kelsey skakade på huvudet. "Hon kryper dock" "Då kan ni se sen, om det ser lika dant ut eller om det ser ut som det gör ont för då kan ni komma tillbaka. Hon kommer vakna snart så ni kan gå in, inte mer än två dock" Utan tvekan tog jag den andra platsen efter Kelsey. Kelsey pratade inte med mig utan hon satte sig på en stol och höll vår dotters hand. Jag gick runt i rummet och kunde inte riktigt sitta still. "Så London, tänker du på riktigt dra?" Undrade jag. Hon kollade på mig och sen dirrekt tillbaka till Sophie. "Svara mig Kelsey, jag vill inte att du åker med min dotter" "Du har visat att du inte kan ta hand om henne, jag gör både dig och mig en tjänst, jag slipper ha dig i mitt liv, och du kan fortsätta röka på och träffa tjejer som du gjorde innan du träffade mig och som du tydligen börjat med igen" Jag skakade irriterat på huvudet. "Lägg ner" Suckade jag. "Vadå?"
Kelseys Perspektiv:
"Du kan inte åka Kelsey, fly inte från dina jävla problem" Hur kunde han svära åt mig. "Höj inte rösten och svär inte när Sophie är här." "Det är ju inte dirrekt så hon hör eller hur?" "Och vems fel är det Justin?" Jag tror att jag vann för han stormade ut ur rummet och det dröjde inte länge förns Sammy kom in och jag log stort. "Hur gick det där?" "Han frågade om jag skulle åka till London, berättade du?" Hon nickade. "Förlåt, men han var så irriterande så det bara flög ut ur munnen på mig" Jag skrattade. "Det är okej" Jag kände att mitt finger blev tajtare runt Sophie svaga gräpp och hon öppnade sina ögon. "Hej gumman" Hon började nästan dirrekt att gråta så jag tvekade inte utan tog upp henne i min famn. Hon tystnade ganska fort. "Nu ska vi hem okej?" Jag kysste hennes kind och Sammy öppnade dörren så jag kunde gå ut med henne från rummet. "Är hon okej?" Undrade Pattie och jag nickade. "Ja, men vi åker hem nu" Hon nickade. "Ring mig om vad som helst" Jag nickade och hon kysste både min och Sophies hjässa. Jag fann Justin längre ner i korridoren med ansiktet tryckt mot sin händer men jag kunde inte bry mig mindre. När vi var nere i garaget och jag var på väg att sätta in Sophie i bilstolen så kom Justin gåendes. "Vad vill du?" "Säga hej då till min dotter" Jag suckade och satte ner henne i bilstolen och lät Justin göra det. Sammy satte sig i bilen och Justin stängde dörren om Sophie. "Vi måste prata" Sa han och jag suckade. "Jag vill inte prata med dig" "Det skiter jag i Kelsey, jag är ledsen för att jag rökte på men jag var fan inte otrogen mot dig" Jag skakade på huvudet. "Hur kunde du bli arg på mig när jag var den som spelade volleyboll och du den som rökte på och dansade med tjejer?" "Förlåt" Suckade han. "Nej Justin, det är försent, och ja, jag kommer åka till London.
Tidinställt inlägg på grund av att jag inte är hemma, men jag är hemma på lördag/söndag igen. puss
Chapter 64 - And when i turned arround...
Last Chapter:
En ny dag och Sammy och de andra hade försökt få tag på mig. Jag hade skickat ett sms och sagt att jag mådde okej men ville inte prata. Jag hade också tre missade samtal från Justin som jag verkligen inte tänkte svara på. Alison hade kommit och sagt att det var lunch så jag gick in i köket och placerade Sophie i sin stol. Brian matade henne så jag kunde äta mitt. Att kolla på sorgliga filmer och äta glass bestod min dag av. Jag orkade ingenting, Sophie låg i mitt knä och jag kelade med henne tills jag hörde att det ringde på dörren. Jag reste mig ur sängen och när jag hör vems röst det är så skulle jag inte gått upp. Sophie satt på min höft. "Hon vill inte se dig" "Så varför kan hon inte komma hit och säga det själv?" "Det är väl ganska klart att hon inte vill se dig, vem vill se en patetisk idiot som är otrogen och röker på?" Jag kollade fram och det kokade om Justin. "Kelsey" Mumlade han och jag stelnade till. "Nej Justin" Jag vände mig om och gick in på mitt rum igen.
två veckor senare, Kelseys perspektiv:
Två veckor av att bara vara hemma näst intill började bli tröttsamt. Jag hade inte pratat med Justin och allt detta började bli löjligt? Det kanske inte var rätt ord, jag ville inte prata med honom och det gjorde vi inte. Vi hade typ pratat genom Alison eller genom Pattie och eftersom det gått två veckor sedan Justin träffade Sophie hade jag till slut gått med på att han skulle få träffa henne. Han skulle komma hit om en timme och Pattie skulle vara hemma med och de skulle vara hemma hos henne och vad jag förstod på pattie skulle Fredo vara med också. Men jag ville verkligen inte vara med när han skulle komma och hämta henne, så om ungefär tjugo minuter så skulle Francia komma och hämta mig. Vi skulle träffa Sammy, Charity och Laura. Hon sa inte vad vi skulle göra men bad mig att klä mig slappt vilket jag då hade gjort. Sammy och de andra hade varit här och jag tror att Francia och Lucas började få en fling med varrandra men jag lät det vara tills någon av dom berättade om det. Jag hade börjat "tvivla" på mig, att jag varit alldeles för taskig, och började skydda Justin när han rökt på när Sammy och de var här. Men de fick in mig på att jag bara saknade honom osv, vilket jag gjorde. Jag önskade att han skulle typ bryta sig in i mitt hus in ridande på en vit häst. Men när jag väl tänker på det så klarar jag mig. Jag har klarat mig i två veckor utan honom och det har faktiskt gått bra. Det är väldigt mycket i media om Justin just nu men jag försöker verkligen ignorera det så mycket som möjligt.
"Francia är här Kelsey" Jag log stort och tog upp Sophie i min famn och kysste hennes panna innan jag gav henne till Alison. "Heej" Jag kramade om Francia innan jag drog på mig mina skor och gick ut ur huset och vinkade till Alison och Sophie. "Hon blir verkligen bara sötare och sötare när man ser henne" Jag skrattade åt Francia. "Jovars" Vi var snabbt inne i bilen och körde iväg. "Så vart ska vi?" Undrade jag. "En dansstudio" "Och vad ska vi göra där?" "Dansa" Jag kollade skumt mot henne. "Dansa?" "Ja, kom igen det kommer bli grymt" Jag kollade återigen lite fundersamt mot henne men lät det vara. Hon parkerade utanför, vad jag antog var dansstudion och vi gick in. Charity, Sammy, Laura och även Ashley(c) satt på golvet. "Kelsey" Sa de glatt och en efter en kom och kramade om mig. "Hur är det?" Undrade Sammy. "Bra" Svarade jag och hon nickade. "Så, Jag och Francia har gjort en koreografi till en låt som är jätte najs" Jag nickade. "Så vad är låten?" Undrade jag. "Everybody knows?" "Du skojar?" Frågade jag och hon skakade på huvudet. "Seså, upp och stå" Vi gjorde som hon sa och Ashley gick undan. "Ska inte du vara med?" Frågade jag. Hon skakade på huvudet och jag nickade. "Jag ska filma" Svarade hon. "Filma?" Frågade jag. "Ja, Carlos ska posta det på sin kanal" Jag kollade chockat på Sammy. "Varför?" "För att det är bara en kul grej" Jag himlade stort med ögonen. "Så" Charity började sakta att visa stegen. Jag hade alltid älskat att dansa så vi får väl hoppas att det går vägen nu när det kommer att vara på film.
Vissa av stegen var lite vågade tycker jag och jag började undra varför det var dessa steg och denna låten. "Är det något ni inte berättar för mig?" Ville jag veta. "Vad menar du?" "Typ som när texten går "Sluta försvara honom", och sen så när vi tar upp handen och gör det som cigarett liksom?" "För det första så går låten, "sluta försvara honom, så det kan vi inte ändra på, så vill du inte ha med det steget?" Undrade Charity. "Det går väl bra antar jag men det känns liksom, ae jag vet inte" Vi struntade i det och fortsatte att träna och till slut så satte vi det. Vi sjöng även med i slutet och dansade lite på skoj utan en koreografi. "Nu förtjänar vi glass" Sa Sammy och jag skrattade. Vi tog våra saker och gick längs gatan till en glass bar som tydligen fanns där. Vi satte oss ner efter vi alla hade beställt. "Så Justin har Sophie?" Jag nickade mot Charity. "Har du hört något?" "Nae, han är med henne hos Pattie och Fredo är med också" "Åh det är väl skönt?" Jag nickade. "Ja" "Så ni har fortfarande inte pratat?" "Nope" "Bra, låt det vara så, han förtjänar det inte" Jag nickade mot Laura. "Vi har din rygg babe" Flinade Sammy. "Tack, ni var hans vänner först och nu bara så" "Kelsey sluta, vi är på din sida" Jag nickade. "Tack verkligen"
Justins Perspektiv:
"Hon är verkligen ett charmtroll" Flinade Alfredo som satt med Sophie i knät. Jag skrattade. "Ja, hon har sina dagar" Sophie gjorde ljud som man verkligen inte förstod något av. "Så, hur är det med dig och Kels då?" "Inte bra man, vi har inte pratat på över två veckor" Han log snett. "Jag antar att du får skylla dig själv lite" Sa han. Jag suckade. "Justin, du rökte på och dansade jävligt intimt med en blond tjej med väldigt stor rumpa och stora bröst, självklart blir Kelsey arg" "Hon spelade Volleyboll med killar" "Hör du ens hur du låter?" Suckade Alfredo vilket jag med gjorde. "Jag saknar henne så jävla mycket, ugh" "Gör något åt det då?" "Vad, hon vill inte prata med mig, Sammy och alla dom där är på hennes sida så av dom får jag inte reda på något, hon vill inte veta av mig." "Åk och lämna Sophie ikväll då, och liksom, hon har väl en dörr ut i sitt rum? knacka på där" Jag nickade. "Det låter bra, fast det kommer bli så mycket drama" Han skrattade. "Det var du som satte dig i den sitsen bro" Det var alltid mitt fel, alltid. Jag ställde till det, jag hade ställt till det nu. Kelsey var mitt allt, Sophie och hon är mitt allt, vi var en familj. Jag vill ha det tillbaka. "Justin, byt blöja på Sophie" Mamma kom in. "Sluta säg till mig vad jag ska göra" Röt jag och plockade upp Sophie och gick in med henne i badrummet. Jag la upp henne på bordet, okej hon behövdes verkligen bytas på. "Förlåt Justin, det var bara att jag sagt till dig innan och du hade inte gjort det" Jag vände mig om och kollade mig mot mamma. "Okej förlåt för att jag blev så arg. Hon nickade och log innan hon stängde dörren. Jag tog upp mobilen för att kolla om jag fått något meddelande, men inte. Innan jag hinner lägga ner den så hör jag ett duns och Sophies gallskrik. Jag vänder mig snabbt om och finner henne på golvet.
