HOME  FACEBOOK  TWITTER  YOUTUBE  DESIGN BY

Chapter 20 - Oh really?

Last Chapter:
Han tog det och kollade på det länge. Jag kunde faktiskt se en tår rinna ner från hans kind. Han torkade snabbt bort den men jag hann se den. Jag log mot honom. "Tack" Sa han. "Så lite" Log jag. Han kollade i sin plånbok och la ner fotot. Han tog upp ett foto också. "Det här är jag och min pappa" Sa han. Jag log och tog kortet. Han var så liten. "Kelsey" Sa han. Jag nickade och kolla upp mot honom. "Kan du lova mig en sak?" Frågade han. "Beror på vad det är" Log jag. "Kan du lova mig att inte stänga mig ute?" Jag stelna till men nickade till slut. "Kan du säga till när du får reda på något, eller när du har bestämt något, kan du lova det?" Jag nickade igen. På något sätt hamnade mitt huvud på hans axel och det blev en tyst men skön stämning och ingen sa något utan vi kollade bara på vattnet.
 
Solen var helt nere och det började verkligen bli sent. Ingen hade sagt något på någon timme, det kändes konstigt men det var skönt. "Kelsey" Sa Justin. Jag nickade. "Klockan är två, du borde gå hem, dina bröder är nog väldigt oroliga" Jag nickade mot hans axel. Jag ställde mig upp och han gjorde lika dant efter mig. "Det var skönt att prata" Log jag. Han nicka. "Jag håller med, och tack" Log han. Jag vet inte vad som hände men båda rykte i kropprna för vi skulle kramas men vi kom åt fel håll så jag börja skratta. "Okej" Skratta han och omfamnade mig i en kram. "Jag kom på att vi ska åt samma håll nu" Sa han. Jag skratta igen. Vi rörde oss mot vägen och jag log smått. "Tack för att du ville prata" Log Justin. "Vi var ju tvugna någon gång eller hur?" Frågade jag. "Antar det" svarade han. Vi var snart framför mitt hus igen och han stannade framför mig. "Så, tack igen" Sa han. Jag log. "Och tack för att du sa förlåt" Log jag. Han nicka. "Får jag ge dig en kram eller?" Frågade han och jag skratta och slog till honom löst.
 
 
 
 "Jag tar det som ett ja" Jag skratta igen och han omfamnade mig i en kram. "Sköt om dig Kelsey" Log han. "Detsamma Justin" Han vände sig om och gick sin väg hemmåt. Han vände sig om och vinka och jag log smått och vinkade tillbaka och gick sedan upp för min trappa till mitt hus. Jag smög in försiktigt och var på väg in till mitt rum. "Tänk inte ens tanken" Jag grimarserade åt mig själv. Jag suckade förbaskande åt mig själv. "Kom hit" Jag himlade med ögonen och gick in i vardagsrummet där jag fann Lucas sitta i stolen. "Var det bra med Julia?" Frågade han. Jag suckade. "Väldigt roligt var det" Log jag. "Spela inte dum" Suckade han. "Varför var du ute med Justin Kelsey?, har han inte gjort tillräckligt med skada?" Frågade han. Jag sucka och himlade med ögonen. "Sluta himla med ögonen åt mig." "Vi behövde prata, so what?" "I över 5 timmar?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna. "Spelar det någon roll?" Frågade jag. "Ja det gör det Kelsey, gå och lägg dig så snackar vi om det här när Brian är hemma imorgon också" Jag grymtade till och smällde igen dörren hårt till mitt rum.
 
Jag la mig på magen i sängen och rotade fram min dagbok. Hej igen. Justin kom och plingade på idag. Han ville prata, det var inte sån dum ide som jag först trodde det skulle vara. Vi pratade länge och det var lätt och skönt att prata med honom faktiskt. Jag tror vi förstod varandra bra. Samtidigt som det var svårt, och lite ledsamt så hade vi det roligt. Den här kvällen gjorde dock mitt val svårare du vet. Han är ju pappan, och jag kunde inte lista ut vad han ville. I början lät det som han inte ville ha det, men i slutet så lät det som det. Jag önskade att han kunde givit mig ett bra svar, men han är väl lika osäker som mig antar jag. Jag har fortfarande inte bestämt mig och det är mindre än hälften av tiden kvar. Jag önskade att mitt svar skulle ramla ner från himlen och det skulle hamna i mitt knä, men det var väl inte så lätt, sådan tur skulle jag inte få. Att det skulle vara så svårt, mina bröder sa att det skulle komma med tiden, men vilken tid?. Nu måste jag verkligen sova, skriver i dig igen.
Love Kelsey! , Jag slog ihop dagboken och la mig ner under täcket och släcka sänglampan och stängde ögonen och tog mig till drömmarnas värld.
 
*
 
Det knackades på min dörr och jag satte mig upp och tog mig för huvudet. "Vakna Kels och kom ut" Jag suckade och visste vad som var på gång. Jag satte mig upp och drog på mig ett par mjukis byxor och gick sedan ut ur rummet. "Köket" Hörde jag tyvärr Brians röst.  Jag steg in i köket och Lucas och Brian satt på varsin stol och Lucas telefon låg på bordet som visade bilden Justin lagt upp på mig. "Vad är det här?" Frågade Brian. "Ja vad ser det ut som?" Frågade jag. "Skärp dig" Sa Lucas. "Varför gick du och träffade Justin, sa till Lucas att du skulle träffa Julia och dessutom inte säga något?" Frågade Brian med en arg ton. "För att ni obviosly inte hade låtit mig gå ut och prata med honom så jag gjorde väl det i smyg" Suckade jag. "Och du trodde att vi inte skulle få reda på det, dessutom om det här fotot har tagits?" Frågade Lucas. "Jo, men då hade jag ju redan pratat med honom eller hur?" Frågade jag. "Skärp dig med din ton Kelsey" Sa Brian. "Har vi inte varnat dig tillräckligt om honom?" Frågade Lucas. "Uppenbarligen inte, han var snäll igår"
 
                                                           "Oh really?"
 
"Åh verkligen?, han ville väl bara ligga med dig igen dåra" "Kan det bli värre då Brian, jag är ju redan gravid eller hur?" "Så du har gått och blivit kär i Justin Bieber eller vad är det på tal om?" Frågade Lucas. "Har jag ens sagt det?" utbrast jag. "Nej men du försvarar ju honom" "Ja för han var inte dum, vi pratade han är faktiskt pappan till det här barnet, och om jag väljer att behålla barnet som ni också vill så kommer Justin BIEBER att vara i mitt och det här barnets liv för evigt, så jag är ledsen, men ni kommer inte undan med honom i sånna fall" "Mhm du kanske ska göra abort dåra" Sa Lucas och jag kollade chockat på honom. "Kanske det, för ni är ju inte något jävla stöd i alla fall" Jag ställde mig fort upp och drog på mig mina skor. "Kelsey" Ropade de och ställde sig upp. Jag sket i dom och öppnade dörren och sprang utanför och möttes av kamerablixtar från gatan som stog och tog kort. "Va fan" Mumlade jag och täckte mitt ansikte. Jag satte mig fort i bilen och körde i väg. Jag såg Brian och Lucas från trappan som skrek på mig medans de täckte sina ansikten. Jag parkerade i någon flik och brast ut i gråt över ratten, jag visste inte vad jag skulle göra.
 


   Postat av: Anonym

Älskar dig o din noveller! U dont understand my love
FRED!


      Datum: 2013-02-22 Tid: 17:32:06

   Postat av: Anonym

Meeeeeeeeeeer


      Datum: 2013-02-22 Tid: 18:36:27

   Postat av: Anna

Super bra. :)


      Datum: 2013-02-22 Tid: 20:31:30

   Postat av: Alexandra

Jätte bra kapitel! MERA!!! :D


      Datum: 2013-02-22 Tid: 21:11:45

   Postat av: Celebnovell

Den där bilden kanske han inte skulle ha lagt ut iallafall - pga papparazzierna. =/
Superbra! ♥


      Datum: 2013-02-24 Tid: 12:18:00 URL: http://celebnovell.blogg.se

   Postat av: Anonym

Neeej! Hur kunde Lucas säga så?! Längtar till nästa :D


      Datum: 2013-02-25 Tid: 17:36:51

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback