HOME  FACEBOOK  TWITTER  YOUTUBE  DESIGN BY

Chapter 68 - So you still love her?

 
Last Chapter:
"Det kan du ge dig på Sammy" Sa jag och jag blev genast förbannad för att det var jag som skulle vara där med Kelsey, det var jag som skulle se Sophies första steg, inte någon jävla granne. Jag ställde mig upp och drämde till väggen framför mig. "Justin ta det lugnt" Alfredo kom upp mot mig. "Jag tänker inte ta det fucking lugnt, sluta säga till mig att jag ska ta det lugnt, min dotter tog sina första steg idag, och vart är jag, inte där, och hon är i London flera tusen jävla mil här i från jag är så jävla trött på det här" En tår rann ner från min kind men jag torkade snabbt bort den. Jag saknade min familj, min familj, min Sophie och min Kelsey. "Justin det är du som har ställt till med den här jävla röran" Berättade Alfredo för mig. "Jag vet okej, sluta säga att det är mig fel hela tiden" "Kanske Justin, om du inte hade ringt Kelsey tidigare idag och skällt på henne för något hon inte gjort" "Vadå inte gjort, hon dansar ju i den där videon, det ser du väl?" "Ja men, hon visste inte ens att hon skulle dansa, Francia tog med henne dit, Charity lärde henne koriografin och de bara dansade, Kelsey hade ingen aning. Och om du har glömt bort så fyller hon år imorgon, du kanske ska hitta på något?" Jävlar, Kelsey blir nitton år imorgon.
 
 
Kelseys Perspektiv:
"Happy Birthday to you, Happy Birthday to you, happy birthday dear Kelsey, Happy Birthday to you" Jag slog glatt upp mina ögon och möttes av Sammy som höll i Sophie. "Tack Sammy" Hon log stort. "Jag har gjort iordning frukost på bordet, och sen tror jag du vill se en sak i hallen" Jag rynkade på pannan. "Vadå?" "Du får gå och kolla själv" Jag vet inte varför men jag blev nervös, en klump i magen bildades.  När jag kom in där så fick jag en chock. "Herre gud" Andades jag. "Är det från-?" "Jajemen, de blev uppskickade imorse" Varför gjorde han såhär? Han gjorde allt mycket svårare.  Jag gick fram till alla dessa rosbuketter och satte mig ner ibland dom. "Jag går in på mitt rum sålänge" Berättade hon och jag nickade. Jag drog med mina fingrar över rosorna, dom var så vackra. Medans jag drog med min hand över rosorna så hittade jag ett litet kuvert som låg i rosorna. Jag öppnade det och fann ett kort på mig och honom och jag vände på baksidan och där brast jag ut i gråt. I love you. Stog det. "Är du okej?" Sammy kom in i rummet och jag skakade på huvudet och gav henne bilden. Jag var inte okej, jag var långt ifrån okej. Det var min födelsedag och jag var krossad. "Kom vi äter frukost, sen ska du få mina presenter, och sen kan vi shoppa eller vad som helst?" Jag nickade och försökte få fram ett leende som tack för att hon försökte.
 
Jag reste på mig och satte mig vid köksbordet. "Kelsey" började hon och jag nickade. "Jag gjorde bort mig igår" "Va, vad gjorde du?" "Jag ringde Carlos, och jag började berätta vad vi hade gjort, sen berätta jag att Sophie hade tagit sina första steg och att det var så sött när hon tog sina små steg mellan dig och Mason, och jag hade ingen aning om att han pratade i högtalaren och att Justin var där" Jag spärrade upp ögonen åt henne. "Förlåt jag visste inte" Tjöt hon. Jag suckade. "Det är lugnt" "Bra" "Gjorde Justin något?" Undrade jag. "Han blev typ galen och typ skrek, de lyckades lugna ner honom och han sov hos Ryan för att de skulle ha koll på honom så att han inte gjorde något dumt" Jag nickade igen. "Det kommer bli bra Kels" Jag nickade smått igen även fast jag visste att det skulle aldrig bli bra igen, inte om jag inte hade Justin vid min sida. "Sååå, är du redo för presenter?" Jag fnittrade till. Hon kom med en kasse och tog ut första paketet. Jag log stort och öppnade det och fann klänningen vi tittat på för några dagar sedan. "Åh Sammy tack" Hon log stort. "Nästa" Sa hon och gav mig ett litet paket. Det låg ett jätte fint silvrigt armband där i. "Vi matchar" Sa hon och tog fram sitt. "Aww" Fick jag fram. Hon log stort och gav mig det sista. Jag öppnade det och fann ett rött läppstift. "Eftersom du lånade mitt en gång och jag tyckte du blev så snygg i det så fick du ett eget, du måste verkligen börja använda det" Jag log stort. "Tack så mycket, du är bäst" Jag kramade om henne.
 
 
Justins Perspektiv:
Jag körde upp för den väldigt bekanta uppfarten och klev ur bilen, jag började dirrekt gå upp mot dörren och ringde på. Snart öppnades det och Lucas kollade på mig med en chockad min. "Du" påpekade han. "Jag" Sa jag. "Får jag komma in, jag skulle vilja prata med er" Lucas himlade med ögonen men släppte till slut in mig. Han gick in i vardagsrummet och jag följde efter. Brian och Alison satt i soffan. "Och vad gör han här?" Frågade Brian Lucas och Lucas ryckte på axlarna. "Vad gör du här?" Frågade Brian. "Jag skulle vilja snacka med er" "Sätt dig" Sa Alison och jag log mot henne. "Så vad vill du?" Undrade Lucas och jag himlade med ögonen. "Jag skulle vilja ha adressen till där Kelsey är" Dom började skratta åt mig förutom Alison. "Och varför frågar du inte typ Sammy eller Carlos?" "För att han ville att jag skulle komma hit och får tillåtelse" Jag himlade med ögonen. "Amen det kommer du inte få, så du kan lika gärna gå!" Brian var arg i rösten och Alison lugnade ner honom. "Varför?" Undrade jag. "Är det inte jävligt uppenbart?, du har krossat vårat systers hjärta, du har gjort jävligt många misstag" "Jag har gjort ett jävla misstag, och det var att röka på visst, men det var typ två bloss och efter kom jag på vad jag gjorde, och det där med Sophie var en jävla olycksändelse, tror ni verkligen att jag skulle låta min  dotter ramla ner på ett hårt golv?" De ryckte på axlarna. "Du förtjänar henne inte, och vi varnade henne från början att du inte var bra för henne" Jag skakade på huvudet. "Du vet ingenting om oss Brian, du vet inte hur lycklig hon har varit med mig, visst jag gjorde fel men det var ETT misstag och jag är säker på att Lucas här också har gjort misstag, i alla fall vad jag har hört"
 
Lucas stelnade till. "Precis" Brian suckade. "Ni är inte helt jävla perfekta heller, ingen är och ingen kommer att vara mot Kelsey heller, för det finns ingen perfekt person, men jag älskar henne och jag älskar Sophie, dom är min familj och ni kan inte hålla mig borta för jag kommer ändå vara där, för Sophie är min dotter och ni blir inte av med mig bara för att jag och Kelsey skulle göra slut, men nu har vi inte gjort slut utan bråkar bara, och jag vill fixa det men ni måste ge mig adressen så jag kan åka dit och bli sams" "Så du älskar henne fortfarande, huh?" Frågade Brian. "Ja, lyssnade du på vad jag sa?" Frågade jag argt. "Jag behöver henne och hon behöver mig, Jag älskar henne så jävla mycket, ni måste ge mig adressen" "Så du ska förstöra hennes födelsedag?" "Nej, för vi ska bli sams, och det kommer inte att förstöra den Lucas" "Ugh, ge honom adressen already" Sa Alison och jag log mot henne. "Fine" Brian skrev ner den på ett papper och Alison kollade så att det var rätt innan hon gav den till mig. "Om ni blir sams, se till att ta med henne tillbaks till La" "Ska bli" var det sista jag sa innan jag gick ut från deras hus. Jag ringde Scooter och kollade om mitt privat jet kunde ta mig till London vilket det kunde. Jag hade inga kläder med mig utan fick förlite mig på dom som var redan i mitt privat jet vilket var typ ett par byxor och en tröja, men det fick duga. Efter en timme satt jag på planet och jag var påväg till London, till Kelsey, till Sophie, till min familj.
 
 
 


   Postat av: celebnovell

Aww han kämpar! Älskar det - som vanligt är jag otålmodig så jag kan knappt vänta tills nästa Kapitel. :)♥


      Datum: 2013-07-21 Tid: 01:23:53 URL: http://celebnovell.blogg.se

   Postat av: Biebzstoory

åhhh sjukt bra <3 hoppas de blir sams <3


      Datum: 2013-07-21 Tid: 07:56:12 URL: http://biebzstoory.blogg.se

   Postat av: Kelly

Sluta inte mitt i allt spännande!! Såå bra kapitel<3


      Datum: 2013-07-21 Tid: 12:30:54

   Postat av: Minis

Det ägde fett! Längtar efter mer ;D


      Datum: 2013-07-22 Tid: 10:23:34

   Postat av: Anonym

Braaa


      Datum: 2013-07-23 Tid: 15:24:58

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback