HOME  FACEBOOK  TWITTER  YOUTUBE  DESIGN BY

EPIOLOG Felicia Stanford.


Felicias Perspektiv:

Det har nu gått ett helt år sen lilla Jenna Bieber kom till världen. Allting var helt crazy, det skrevs i tidningar om den nya bieber osv. Mason är 3½ år och Jenna har nyss fyllt 1. Mason är jätte duktig och pratar väldigt bra vilket är skönt för då kan man äntligen höra vad han säger och vill. Vi kom också nyss hem från Justins långa turne, det var jätte kul att uppleva det tillsamans med honom, men det var riktigt skönt att komma hem med. 
Jag sitter just nu med en ögonbindel i Justins bil med Mason, Jenna och självklart Justin som kör då, jag vet inte vart han tar mig vilket gör mig lite nervös.

"Är vi framme snart?" Frågade jag otåligt. "Vänta och se baby" Sa han bara och jag suckade otåligt.
"Framme" Sa han och jag kände att han stannade bilen. Han öppnade min dörr, och gick ut med mig, han sa att ungarna sov så det gjorde inget att vi lämnade de. "Okej är du berädd?" Frågade han. "JAA" Skrek jag.
"1..2..3" Sa han och tog av mig ögon bindeln, jag såg säkert ut som ett ufo, men banne mig, det kunde jag inte rå för, för jag stog och kolla på det finaste huset jag någonsin sett. "Är det fint?" Frågade Justin.
"Ska vi flytta in HÄÄR?" Frågade jag och kollade bak på Justin. "Japp, din mamma och min mamma fixade allt när vi var borta, och sen har jag sätt ut det här huset länge." Sa han och jag sprang till honom och hoppa upp i hans famn. 

"Det här är vårat, och våra barns hem nu baby" Sa han och vi kollade tillsamans på huset det var kväll men attans det var så fint ändå.



"Kan du ta Mason så tar jag Jenna så kan vi gå och kolla inne?" Frågade jag otåligt. "Självklart" Sa han och vi gick och hämta ungarna i bilen. Jenna vaknade dock, men hon skrek inte i vart fall vilket var skönt.
Vi kom först in till huset och det var riktigt fint, öppet och helt fantastikt. Köket var jätte fint och ja allt var fint, badrummet var helt stort och helt otroligt.  




Vi fortsatte in till Masons rum, det var också jätte gulligt och fint, Justin bäddade ner honom i sängen så han fick kolla på det imorgon, tillsamans gick vi till Jennas rum, jag släppte ner henne, och hon gick lite ostabilt in i rummet hon såg i alla fall nöjd ut vilket var bra.




Justin la sedan ner Jenna i sin säng också och vi kunde äntligen gå in till vårat sovrum, det var elegant och fint, vi klädde av oss och la oss dirrekt i sängen och kollade på varandra. "Jag älskar dig så grymt mycket, tack för allt" Sa jag till Justin. "Jag älskar dig med det vet du, och jag kan knapt bärga mig för att få starta ett nytt liv med dig, med mer familje medlemmar, och kanske till och med en dag få kalla dig min fru." 
Jag log och kysste honom ömt, jag kröp in i hans famn och somnade med ett leende på läpparna för jag hade världens bästa pojkvän, jag hade världens bästa familj, världens bästa barn, och nu har jag också världens bästa hus.
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Epiolog ute, nu vill jag ha massa komentarer!!! :D:D

Vill ni ha prologen, eller vill ni ha den imorgon? ;)


Chapter forty-three, The end.

Last Chapter:
"Förlåt för att jag är så tråkig" Sa hon. "Du är faktiskt rätt underhållande att kolla på" Sa jag och vi båda börja skratta. "aa-j" Sa hon "Ska jag hämta något?" Frågade jag. "Ja tack, en tablett?" "Visst" Sa jag och gick ut.
"JUSTIN" ropade hon, jag sprang in till henne, "Mitt vatten har gått, det är dags"


 

Justins Perspektiv:
Förlossningen gick hur bra som helst, Felicia var jätte duktig och jag var så himla stolt över henne. Alla våra föräldrar har varit här och hälsat på samt våra syskon. Så klart har Elin, Ryan och Chaz också varit här.
Idag skrivs vi ut och vi ska få ta hem våran lilla prinsessa. Det var faktiskt Felicia som kom på namnet, och det passar perfekt på våran lille Jenna. Pappa blev hur glad som helst eftersom namnet börjar på j.

Sköterskan hjälpte oss in i bilen, vi fick åka ut från deras garage eftersom det skulle vara ett riktigt jäkla kaous annars. "Är du redo för att åka hem?" Frågade jag Felicia. "Du om jag är" Sa hon och log. 
Jag ska på turne om fyra månader i gen, jag ville verkligen inte för jag ville inte lämna min familj. Men Felicia sa att hon skulle följa med denna gång vilket glädje mig. 

"Välkommen hem Jenna Bieber" Sa Felicia när vi kom in i lägenheten. Vi hade också bestämt att hon skulle få heta bieber i efternamn, för både jag och Felicia vill ju självklart gifta oss någon gång i framtiden, då ska ju hon också få heta Bieber.

Felicia la Jenna i sängen som vi hade fixat i vårat sovrum så vi kunde ha koll på henne. Vilket skulle vara bra, och jag la Mason i hans säng eftersom han också sov.
"Vad skönt att vara hemma" Sa Felicia och la sig ner i soffan. "Instämmer" Sa jag och la mig på henne. "Ouff, dör här nere" Sa hon och skratta. "Förlåt baby" Sa jag och ställde mig upp och lyfte upp henne och satte mig under henne så hon fick ligga på mig i stället. 

"Så här vill jag ha det för alltid, du jag, och våra barn, jag älskar dig" Sa jag och pussade henne på huvudet. 
"Jag älskar dig också Justin, så fruktansvärt mycket." 

"Ska vi gå och lägga oss?" Frågade hon. Jag nickade och bärde min livs kärlek i mina armar till sängen. Hon skrattade men försökte vara tyst eftersom vi inte skulle väcka mason eller Jenna. Jag la henne ner i sängen men hon ställde sig fort upp och klädde av sig sina kläder så hon bara hade underkläder kvar. Jag kan inte sluta att se på henne, hon är så otroligt vacker. Jag kröp upp brevid henne när jag var klar och jag somnade med den jag älskar mest i mina armar.

 
Felicias Perspektiv:
Jag hade varit vaken ett tag eftersom Jenna och Mason vaknat, jag hade gett dom frukost och även mig själv. Jag bestämde mig sedan för att gå och väcka Justin. "Justin baby, vakna" Han sa något jag inte hörde men när jag gav han en kyss vaknade han till liv, vilket jag tyckte såg väldigt roligt ut. "Varför väckte du mig inte?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna och skratta lite grann. "Vad ska vi göra idag?" Frågade han.
"Du ska följa med mig till stan och sen till stranden" Sa jag och log. "Jasså, varför då" "Måste köpa kläder åt Jenna eftersom vi inte visste om det skulle vara en kille eller tjej, sen kan vi gå till stranden för lite ensam tid som vi inte haft på väldigt länge" Sa jag och log. "Vem tar hand om dom då" Sa han och pekade på Mason och Jenna "Mamma" Sa jag och log och han nickade.

"Så gå och klä på dig bieber vi ska ut om tio minuter" Sa jag och skratta. Han skyndade sig i väg och jag öppnade dörren åt mamma eftersom hon ringde på. "Var är mina gullungar?" Frågade hon när hon kom in. "Amen, hej på dig med mamma" Sa jag och skratta. "Hej gumman" Sa hon och kramade om mig.
Hon gick dirrekt till Mason och Jenna och höll på med dom. Jag gick in och kollade om Justin var klar. Vilket han var så vi var redo att gå.

"Hej då, ha det så bra" Sa jag och pussade på både Mason och Jenna. Vi gick ner från trappan och ut på Stradfords gator. Vi höll varandra hårt i handen medans vi gick och kollade in i affärena, vi hittade faktiskt en massa eller jag, för det Justin höll upp var inget vidare, men han var gullig som försökte i alla fall. "Baby, är vi klara snart kan vi gå till stranden nu?" Frågade han otåligt. "Visst" Sa jag och tog hans hand och vi gick mot stranden.

Vi gick ut mot vattnet hand i hand, men sen drog vi av oss kläderna och sprang ner i vattnet. Justin lyfte upp mig och kysste mig mjukt. "Jag älskar dig det vet du va?" Frågade han. "Oh ja, det vet jag, och jag älskar dig med" Sa jag och vi gick upp från vatttnet till stranden. "Jag är så glad att jag har dig Justin" Sa jag och kollade in i världens finaste ögon. "Jag är glad att jag har dig med Felicia, jag är så sjukt glad över att få ha en sån fin familj med dig, du är mitt allt du är verkligen det, du och mina barn betyder allt för mig" Jag blev så sjukt glad att han räknade in Mason som sitt barn. Han andades in i gen och började prata. "Du är den där tjejen som jag alltid önskat mig, och jag fick henne, jag kysste henne på jul afton och hon kysste mig tillbaka, jag har gjort en jävla massa misstag, hon förlät mig och det gjorde min värld att jag fick en chans till, jag älskar henne mest ut av allt och hennes namn är Felicia Stanford" Sa han och jag kysste honom.


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SLUUUUUUUUUUUUUT!, ni har fått tre inlägg idag va?, visst är jag för snäll, vil ni kanske ha en Epilog med?
Och kanske en Prolog till nästa novellen...?

Vet ni vad ni måste göra då..?

KOMENTERAAA!!!

Och komentera på nästa huvudroll tre inläggu nder :D

Chapter forty-two

Last Chapter:
"Justin, ja- jag vet inte vad jag ska säga, jag älskar dig så himla mycket men jag ville bara att du skulle förstå att jag ville att det skulle var seriöst, men nu vet jag det och då kan jag flytta i hop med dig igen, och då ska det gå vägen, för jag älskar dig" Justin lös upp som aldrig förr.
"Kom" Sa jag och drog med hans huvud till mitt så jag kunde kyssa han mjukt.

Justins Perspektiv:
Det har nu gått två månader senare jag och Felicia var på den underbara middagen då hon ville flytta ihop med mig igen, våra föräldrar var oroliga att det gått för fort - igen. Men vi hade ju faktiskt känt varandra i ett och ett halvt år och jag har älskat henne i lite över ett år, så det var ju bara inte mer en rätt. Jag har också hunnit med att fylla nitton år, det var ett av det bästa festerna jag varit med om. Felicia hade också bokat den finaste sviten på ett hotell, hon ville åka utomlands med mig men där hade jag stoppat eftersom hon har ju vårat barn i magen och jag vill att allt ska hända här hemma. Mason lär sig nya ord hela tiden och han pratar ganska bra, men man hör ju oftast inte vad han säger. Felicia är just nu stort som ett hus, hon kan knappt röra sig, men idag åkte honi alla fall till frisören för hon kände att hon ville komma ut vilket jag kan förstå.

Jag kan inte vänta tills vårat barn kommer, ingen vet om det kommer bli en tjej eller kille, jag vet heller inte vilket jag hoppas på. Jag fixade klar maten till Mason och ställde den på bordet. "Mason kom, du ska få mat" Han kom lite lätt springades och jag lyfte upp honom i barn stolen. Jag matade honom och gav han sen hans dricka som han lätt drack upp, vad är det med barn och dricka igentligen?

Dörren öppndes och jag förstod att det var Felicia som kom. "Hej älskling, jag är här inne" Ropade jag från köket. "Hej" Sa hon och satte sig dirrekt ner på stolen. "Hur mår du?" Frågade jag. "Mår bra, men jag har så himla ont" Sa hon vilket jag verkligen kunde förstå. "Fin du är i håret föresten" "Tack baby" Sa hon och log.

"Jag går och lägger mig lite" Sa hon och gick upp för stolen. "Jag kommer jag ska bara fixa klart disken först" Sa jag och ställde in resten i diskmaskinen. När jag var klar så gick jag in till Felicia. "Hej baby" Sa jag och la mig brevid henne och kysste henne i pannan. "Hej" Sa hon och log.

"Förlåt för att jag är så tråkig" Sa hon. "Du är faktiskt rätt underhållande att kolla på" Sa jag och vi båda börja skratta. "aa-j" Sa hon "Ska jag hämta något?" Frågade jag. "Ja tack, en tablett?" "Visst" Sa jag och gick ut.
"JUSTIN" ropade hon, jag sprang in till henne, "Mitt vatten har gått, det är dags"

 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Förlåt för kortis i nlägg men kändes bra att sluta så, komentera för mer!


Chapter forty-one

Last Chapter:
"Jag förstår, jag kan flytta tillbaka till Mamma och Pappa det är inget problem" Sa jag och kollade ner i marken, jag ville inte möta Justins blick för jag ville veta om han var seriös med vårat förhållande innan jag släppte in honom helt i mitt liv igen, och då kan jag flytta i hop med honom igen.

Tumblr_lr0gvaiusb1qe0hneo1_500_large  370682_large

"
Vill du följa med mig på middag ikväll?" Frågade Justin och jag blev livrädd och hoppade till. "Du skrämde mig men visst" Sa jag och log. "Förlåt" Sa han och log snett. "Men, ska vi äta ute, det kommer ju vara en massa papz och jag är gravid jag vill inte att du ska känna dig a-" "Sluta, dom kommer ju någon gång få reda på det, och jag bryr mig inte okej?" Jag nickade och log.
Jag gick in i mitt rum, jag bodde fortfarande hos Ryan och Elin, dock har det bara gått tre dagar sen Ryan sa det där men men.. Justin har också berättat för Pattie och Jermey om gravideten, jag vet inte vad dom sa eftersom jag inte var där, men han sa att dom tillslut tog det bra vilket glädje mig.

Jag började att göra mig i ordning för middagen eftersom det var en timme kvar tills vi skulle gå ner.
Jag tog på mig en grå klänning med en ros där uppe av något slag. Det var en lång klänning, jag kan ju inte gå i en kort för då skulle ju min mage se ut som ja.. Jag är trött på att vara gravid, jag vill bara ha ut bebisen nu!
Jag sminkade mig lite lätt samt vågade håret, jag var klar när det var tio minuter kvar så jag gick ut i hallen.

Justin hade en vit skjorta med en svart slips och ett par jeans, riktigt stilig var han. "Vad fin du är" Sa Justin när han kom mot mig. "Man är inte fin när man har en sån här stor mage Justin" Sa jag. "Jo du är" Jag flinade mot honom och gav han en kyss på kinden, men han vände huvudet så det blev på munnen. Jag skrattade åt han och vi var på väg att gå ut när Elin kom.

"Vänta ett kort på turdruvorna" Sa hon och tog fram kameran. "Våra huvd är här uppe" Sa jag för hon tog kort på min mage när Justin höll om mig, jag skrattade åt henne och Ryan kom ut med Mason hand i hand från hans rum. "Mason får jag en puss innan jag går" Frågade jag. han sprang fram till mig och jag satte mig på huk och pussade han.  "Sköt om dig nu Mason" Sa jag och sa sen hej då till Elin och Ryan.

"Så fort vi kom ut ur lägen heten var det fullt med papz, men jag höll mig till Justin och Kenny som hjälpte oss in i bilen. Papzen var som galna och skrek: "ÄR HON GRAVID, JUSTIN ÄR DET DITT BARN" osv osv.
Vi gick in bakvägen till resturangen och det var jätte fint, inte en ända människa var här.
"Justin, du behövde inte boka hela resturangen" Sa jag och log. "Jo, allt för dig, som jag alltid säger"
Jag himlade med ögonen och satte mig till bords, Justin hjälpte mig dock med stolen som en riktigt gentleman.

Maten var hur god som helst, och efträtten ska vi inte prata om! "Jo, Felicia innan vi går, jag vill säga en sak" "Prata på" Sa jag. "Jo, Jag saknar verkligen dig, för att få ha dig för mig själv, när vi delade sovrum, när vi bodde tilsammans bara du och jag och Mason, jag är seriös, jag älskar dig över allt annat, det är dig, jag vill somna brevid, och vakna upp brevid, du ska föda mitt barn och jag skulle inte vilja att någon annan skulle göra det, det pirrar i hela kroppen när jag kysser dig och får röra vid dig, när jag är med dig så gör jag inget annat än ler, ler och ler. Jag älskar dig, det är därför jag vill att du ska ha den här" Han tog fram en ring, men han skulle väl inte fria eller? "Ta det lugnt jag ska inte fria åt dig, det är en promise ring, jag lovar dig att jag ska vara med dig nu och föralltid, du och  jag, jag vill inte ha det på något annat sätt, snälla flytta hem till mig igen?"

Jag sträckte fram handen så att han satt på ringen, jag kände massor ut av tårar rinna från mina kinder, ingen har sakt något sånt där till mig förut, "Justin, ja- jag vet inte vad jag ska säga, jag älskar dig så himla mycket men jag ville bara att du skulle förstå att jag ville att det skulle var seriöst, men nu vet jag det och då kan jag flytta i hop med dig igen, och då ska det gå vägen, för jag älskar dig" Justin lös upp som aldrig förr.
"Kom" Sa jag och drog med hans huvud till mitt så jag kunde kyssa han mjukt.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

awwwwwww? eller?

Komentera för mer :D

Glöm inte att rösta på inlägget under

Chapter forty

Last Chapter:
"Vilken dag, jag går med och lägger mig" Sa jag och gäspade även fast klockan var typ åtta, men just nu kändes det som jag behövde sömn. Jag kramade om alla förutom Justin för honom fick jag en lätt puss på munnen. Det är alltid samma känsla att det pirrar i hela kroppen och jag kan inte sluta le.
Jag vaknade på natten av att Justin la sig brevid mig, men jag orkade inte bry mig så jag lät honom.

Tumblr_lyf92vnr6m1r1fm5uo1_500_large 

Jag vaknade av mig själv denna morgon, det kanske inte var så konstigt eftersom jag somna runt åtta i går kväll men ändå. Jag försökte gå ut ur sängen men det gick inte så bra eftersom Justin vaknade. "Hej beautiful" Sa han med sin heta morgon röst och kollade på mig sådär bara han kan. "Sluta" Sa jag, "Med vad?" "Att kolla på mig så där, jag blir helt knä svag, jag kan inte ens bete mig normalt" Han började flina och pussade mig på kinden.
"Vad gör du ska du gå upp nu, klockan är nio, du brukar gå upp vid typ elva tolv?" Frågade jag förvirrat.
"Är van nu har fått gått upp tidigt nu på turnen" Sa han och jag nickade och log lite.
Det är ganska konstigt att jag står och pratar med min livs kärlek, han gjorde så jag mådde så himla dåligt, men jag gjorde väl det med, jag svarade inte när han ringde för han ville säga förlåt, jag släppte inte in honom i mitt liv i gen, desutom sa jag inte att jag är gravid, så vi båda har väl gjort varandra illa. 

 
"Jag har saknat dig så sjukt mycket" Sa han helt plötsligt när vi låg och kollade in i varandras ögon. "Jag  har saknat dig med, det har inte gått en dag utan jag tänkt på dig ska du veta" Sa jag och han log och han kysst mig på munnen, hårt men ändå så himla passionerat jag besvarade med allt jag kunde.
"Jag har fortfaranda samma känsla i kroppen om inte mer när jag får röra vid dig, kyssa dig, eller om du bara kollar på mig, du skulle kunna få mig att göra vad som helst och jag skulle gå med på det." "Jasså, det ska jag minsann utnyttja" Sa jag och skrattade lite vilket han med gjorde.
"Jag är verkligen så kär i dig Felicia, jag har varit det hela tiden, det vet du va?" Sa han och jag nickade.
"Jag är kär i dig med" Sa jag och han log som ett sött litet fån.

Jag reste mig upp men blev snabbt nerdragen i gen. "Hey, vad gör du?" Frågade jag. "Vart ska du, du ska ligga kvar" Sa han. "Ska hämta Mason" Sa jag och försökte ta mig upp igen, men jag fick så ont i magen så jag var tvungen att sätta mig ner igen. "Gör det ont?" Frågade han. "mmh" Sa jag bara. Han pussade mig på hjässan och gick ut från rummet. Jag visste inte vad han skulle göra men jag antog att han skulle hämta Mason åt mig.

Men jag hade fel för när jag kom ut i köket så satt han och matade Mason. "Du behövde inte göra det där" Sa jag och log. "Nae jag vet, men jag ville" "Tack i alla fall" "Så lite så" Sa han och mötte min blick och vi log.
"Ah, så turdruvorna är vakna" Sa Ryan när han kom ut i köket. "Ha-ha jätte kul Ryan" Sa jag sarkastikt.
"Hur länge stannar du i lägenheten Justin?" Frågade han. "Tills jag får tillbaka min tjej hem" Sa han och kollade på mig och jag började att rodna lite lätt.

"Se till att följa med honom fort" Sa Ryan och kollade på mig. "Vill du inte ha oss här längre" Sa jag dock lite på skoj. "Det är inte det, men vi var två från början, nu är vi fem det är lite så här" "Jag förstår, jag kan flytta tillbaka till Mamma och Pappa det är inget problem" Sa jag och kollade ner i marken, jag ville inte möta Justins blick för jag ville veta om han var seriös med vårat förhållande innan jag släppte in honom helt i mitt liv igen, och då kan jag flytta i hop med honom igen.


Chapter thirty-nine

Last Chapter:
"Justin sluta, jag har gått vidare, jag behöver inte dig längre" Sa jag, men vilken jävla lögn jag drog, jag har inte alls gått vidare, jag behöver honom, han måste hjälpa mig med barnet. "Kan du ärligt säga att du inte älskar mig?" Sa han. Jag kollade in i hans ögon, och såg riktigt kall ut och sa med utan några känslor. "Justin jag älskar inte dig"

386359_151564481615458_100002857223130_182078_879726523_n_large  1431583753_large

"Yes you do" "No I don't" Svarade jag tillbaka. "Yes you do" sa han och kom närmare mig. "No I DO'NT" "YES YOU DO"  Sa han och pressade hans läppar hårt mot mina och tryckte mig mot väggen men tog det ändå försiktigt för att jag har barn i magen, jag besvarade kyssen och den gick över till hångel, men jag valde att avbryta. Vi log mot varandra men blev genast allvarligare. "Justin det här är inte så rätt" Sa jag och kollade ner. "Det är väl rätt att vara med den man älskar?" "Så varför ville du ge upp vårat förhållande då?" Sa jag.




"Klart, jag inte ville, jag vet inte varför jag sa det, jag har aldrig gråtit så mycket som jag gjorde då, mitt liv kändes helt förstört, den tjej jag älskar mest på denna jord ska jag vara utan i flera månader, det ända som fick mig på banan var mina fans, men helt ärligt, om det vore för dig skulle jag kunna skippa karriären, bara för att få vara med dig, vara med min familj som jag snart kommer få och självklart Mason, du fattar inte hu mycket jag tänkt på dig, varje gång jag lägger mig och varje gång jag vaknar tänker jag på dig, när jag skulle åka hit hoppades jag faktiskt att du skulle vara här, för du var inte i våran lägenhet men det kan ju jag förstå dock, snälla ge mig en chans, ge mig en chans Snälla Felicia?" 

"Justin, jag vet inte, vi har varit borta så länge i från varandra, dina fans och scooter kommer bli helt galna och ja" "Jag är 18 år snart 19 jag bestämmer själv, jag skulle kunna avbryta min karriär för dig som jag sa, och det är ingen annan som bestämmer över mig förutom jag själv, så snälla?"
"Vi kan börja lite lätt, men inte så hastigt tack" Sa jag och han kom fram till mig och kysste mig. Jag la mig i hans knä och han smekte mig lite på magen vilket fick mig att rysa. "Men, det du sa, älskar du inte mig?" frågade han.
"Du fattar inte vilken lögn det var va, det stack till i hjärtat så förbannat, det var en lögn, jag har inte gått vidare, jag behöver ju självklart dig och allt det där" Han log åt mig och pussade mig på hjässan.

"Oj vad har man missat här" Sa Elin när hon och Ryan och Mason kom in. Mason sprang fram till mig och jag kramade om honom och pussade honom på kinden. "Ja du, vi var väl inte borta så länge" Sa Ryan. "Amen, vad kul det är att ni är så glada att se mig" Sa Justin och suckade dom skrattade och gick fram och kramade om honom.

"Så, Jelicia is back on track?" Frågade Elin och flirtade lite. "Njae, vi ska ta det lite lugnt och se vart allt leder" Sa jag och log lite. "Om jag känner er rätt kommer det gå hastigt" Sa Ryan och lämnade rummet för antingen packa upp varona eller något, men jag skulle visa honom, det här skulle inte gå snabbt, och en sak jag är orolig över är paparazzis om dom kommer överfalla mig eller något liknande.

"Vad tänker du på" Sa Justin när han höll på att leka med Mason. "oss,mig, dig" Sa jag och log lite och det gjorde han med. "Vad säger du Mason, sovdags?" Frågade jag honom eftersom klockan var mycket. "A" Var det ända han svara så jag tog upp honom, fixade honom och la honom i sängen, han grät som vanligt när jag släckte och gick ut men det tystnades fort för han somnade på en gång.

"Vilken dag, jag går med och lägger mig" Sa jag och gäspade även fast klockan var typ åtta, men just nu kändes det som jag behövde sömn. Jag kramade om alla förutom Justin för honom fick jag en lätt puss på munnen. Det är alltid samma känsla att det pirrar i hela kroppen och jag kan inte sluta le.
Jag vaknade på natten av att Justin la sig brevid mig, men jag orkade inte bry mig så jag lät honom.


Närmar sig slutet..... :)
Komentera för mer! 

Chapter thirty-eight

Last Chapter:
Justin är väl antagligen på väg mot London just nu. Varför kan jag bara tänka på honom.?
"Jag tar med mig Mason ut, vill du följa med?" Frågade jag Elin. Hon nicka glatt och följde med mig ut till hallen.
Tumblr_lqxiypjtby1qjni13o1_500_large


Sju månader senare:
Det har nu gått sju månader sen, min mage är ful och stor, ingen vet om att jag är gravid förutom mina nära, Justin vet inte om och världen vet inte om för inga papz är intresserade av mig när inte Justin är i mitt liv längre liksom. Men det förstås, Jelena is back on track. I alla tidningar står det Jelicia over, Jelena is back. och blabla jag tål det bara inte. Justin kom inte hit över Jul, alla i hans släkt fick åka till honom, han ville väl inte se mig eller något liknande. Jag bor fortfarande hos Elin och Ryan vilket är rätt skönt, Mason är 1½ år och kan säga några få ord. Han har kallat mig för mamma några gånger, först sa jag "nej felicia" osv, men sen lät jag det bara vara, jag har ju tagigt hand om honom nästan hela tiden, Mamma och Pappa har ju inte tid.

Jag har ju som sagt inte berättat för Justin om gravidteten men jag vet inte hur eller när jag kan säga det, jag vågar inte säga det för det kommer förstörar hans karriär det är jag säker på, han kommer inte kunna ha tid med ett barn och jag vill att barnets pappa ska ha tid med barnet så.., Jag gick upp ur soffan för min huvdvärk var över så jag gick in i köket där Elin och Ryan satt.

"Felicia, Justin kommer hit imorgon bara så du vet" "Imorgon, vilken tid?" Frågade jag. "Runt tolv, så du kanske ska åka innan eller det förstås om du vill prata med han kan du ju stanna" "Ha-ha" Sa jag sarkastikts men dom tyckte inte det var kul, de har alltid tyckt jag ska berätta men dom har också förstått min sida i det hela. Vilket är ganska skönt. 

"Vad ska ni göra idag?" Frågade jag. "Vi ska åka och handla, och sen kolla på en ny soffa, vill du med?" "Nae, stannar nog hemma" Sa jag. De nickade och jag tog ett äpple.
Vi satt och pratade en stund men helt plötsligt började Mason gråta så jag gick in och bärde honom ut ur sängen och släppte ner honom så han fick springa i väg, när jag kom ut satt han i Ryans knä så jag skrattade och satte mig där jag satt förut.

"Ska vi åka?" Frågade Elin och kollade på Ryan. "Ska vi ta med den här filuren?" Undrade Ryan. "Gärna" Sa jag och skrattade lite vilket dom med gjorde.

"Hej då ha det så kul" Sa jag och stängde dörren efter dom. Jag gick in i mitt rum och la mig på sängen med datorn på magen, Det ringde på så jag ropade "Kom in" 
"Ryan är du hemma?" Ropade någon, eller inte någon, den där rösten känner man igen och det var ingen  mindre en Justin Biebers röst. Jag skyndade mig fram till min sovrums dörr och låste den.

"Felicia är det du?" Frågade han utanför dörren. "Gå här i från Justin NU" "Sluta, vi måste prata någon gång, jag vet att jag gjorde ett misstag snälla?" "Oh nu kommer du på det efter sju månader?" Sa jag irreterat. "Men du har ju blockat mig när jag ringer och när jag ringer upp Ryan för att få prata med dig vill du inte" Sa han. "Men gå och ha så kul med Selena Justin, stör inte mig" Sa jag. "Selena?" Frågade han chockat. "Ja, ni är ju tydligen i hop igen" Sa jag lite sorgset men Justin hörde nog inte det. "Och vem säger det?" "Tidningarna" Sa jag. "Oh nu Felicia, nu tror du på tidningarna" "MEN VEM SKA JAG TRO PÅ DÅ?" "MEN HAR DU SETT OSS ENS HÅLLA HANDEN PÅ NÅGON JÄVLA BILD ELLER, JAG KOM HIT FÖR ATT FRÅGA RYAN OM HAN VISSTE VART DU VAR VI BEHÖVER JU PRATA" "Nej, för jag har gått vidare Justin" Sa jag lite lugnare. "Jasså öppna dörren då, om du ens vågar det." Jag ville inte, för han skulle se min mage, men någon gång var jag tvungen så jag låste upp och han öppnade dörren och stog i chock. 

"Ä-är du g-ravid?" Stammade han fram. Jag svarade inte för det var uppenbart. "Är det mitt?" Frågade han. 
Jag nickade lite försiktigt. "VARFÖR SA DU INGET?" Skrek han. "FÖR JAG TRODDE JAG SKULLE FÖRSTÖRA DITT LIV HELA TIN KARRIÄR SKULLE GÅ ÅT HELVETE" Skrek jag till baka. "OH VAD FAN VET DU OM DET" 
Jag gick in till vardagsrummet, jag orkade inte med att stå och skrika på honom, jag satte mig i fotöljen och började gråta. 

"Förlåt" Sa han och kom in, jag snäste åt honom. "Felicia, snälla?" "Justin sluta, jag har gått vidare, jag behöver inte dig längre" Sa jag, men vilken jävla lögn jag drog, jag har inte alls gått vidare, jag behöver honom, han måste hjälpa mig med barnet. "Kan du ärligt säga att du inte älskar mig?" Sa han. Jag kollade in i hans ögon, och såg riktigt kall ut och sa med utan några känslor. "Justin jag älskar inte dig"  

Förlåt för inget kapitel i går, men hade ingen aning om hur jag skulle skriva det här kapitlet, jag har försökt och försökt, men jag visste inte, hoppas det blir bra nog.

Komentera nu!!

Chapter thirty-seven

Last Chapter:
"Jag tror inte, jag kan inte.?" "När hade du mens sedan felicia????" Jag bara kollade oroligt på henne.
"Omg, Felicia, vi åker till apoteket NU".

"Va händer?" Sa ryan när han kom in i toaletten. "Vi måste åka och fixa en grej, passa Mason" Sa Elin och vi sprang i väg till hallen utan att fixa oss. "Snälla Elin, kan inte du köpa det så jag kan stanna i bilen?" Hon nickade och gick ut och köpte det, hon kom tillbaka och vi åkte hem till Elin igen.
"Gå in på toan nu, kom ut med testet när du är klar" Jag nickade och gick in på toan.
Jag gjorde som hon sa och kom ut igen. "Du ska vänta i en kvart, så vi äter frukost så länge sen kollar vi på det, okej?" Jag nickade och satte mig vid frukost bordet. Ryan satt och matade Mason, Mason älskar verkligen Ryan så det är bra att Ryan gillar han med.

"Tack för frukosten" Sa jag och log. De himlade bara med ögonen åt mig. Jag ställde in disken i diskmaskinen, sen gick jag med nervösa steg mot testet. Jag kunde inte kolla på det så jag tog för mina händer för ögonen och gick med testet till Elin. "Elin jag kan inte kolla du får kolla" Hon tog det och jag kunde inte se hennes reaktion vilket var bra. "ELIN SÄG NÅGOT" "oboy" Sa hon. "Oh nejnejnej" Hon gav testet till mig, och det var två streck.
Jag satte mig ner på golvet och la mitt huvud i mitt knä.

Elin satt vi andra sidan av mig och håll om mig. "Okej, nu är det som det är men, ni måste lova mig en sak" Sa jag och kollade allvarligt på Ryan och Elin. "Vad?" Frågade Ryan. "Ni MÅSTE love att inte säga något till Justin"
De nickade och jag pustade ut. "Vart ska jag ta mig till" Sa jag och suckade. "Glöm inte vi finns här för dig, du fårstanna här hur länge vi vill vi lovar" Sa Ryan och det var som en lättnad att Ryan sa det till mig.

Jag kramade om båda två och gick sedan in på "mitt" rum. Jag tog fram fotoalbumet jag hade gjort.

Första sidan bilder på mig, Elin och Erik när jag bodde i Sverige, den tiden kommer jag aldrig att glömma.


2 sidan var det bilder på mig, mamma och pappa. Ibland önskar jag att man bara kunde spola tillbaka tiden.



3 Sidan var bild på mig och mina systrar. gud vad jag saknar Amanda, varför är allt så svårt nu och allt så lätt förr?



4 sidan är bara en massa bilder på mig och Justin, när jag kollar på bilderna så känner jag en massa tårar rinna ner från mina kinder.



Jag stängde igen albumet och gick till Ryan och Elin. "Föresten Justin ringde mig nyss" Sa Ryan.
"Vad sa han?" Frågade jag. "Om jag visste vart du var.." "Du sa inte va?" Han skakade på huvudet.
Justin är väl antagligen på väg mot London just nu. Varför kan jag bara tänka på honom.?
"Jag tar med mig Mason ut, vill du följa med?" Frågade jag Elin. Hon nicka glatt och följde med mig ut till hallen.




Chapter thirty-six

Last Chapter:
"Varför inte?" Frågade han. "Jag måste stanna med Mason det vet du, jag måste hjälpa mamma och pappa och jag kan inte ta med mig honom dit det vet du." Sa jag kanske lite väl argt.

"Så, oss, hur ska vi göra kommer det verkligen att funka?" Frågade han och jag blev chockad.
"Är du seriös?" Frågade jag. "Men om Du vill kan vi väl försöka?"

  Tumblr_lxwv8mkuev1r97fkuo1_500_large

"om jag vill?, vad vill du då?" Frågade jag irreterat. "Men seriöst, jag ska vara borta i sex månader, ska vi sitta och prata genom skype eller?" "Amen, okej Justin då vet jag" Sa jag och gick in till Mason och plockade upp honom, när jag gick till hallen så satt Justin med huvudet i händerna. Han försökte inte ens stoppa mig?
Innan jag gick kastade jag halsbandet som det stod: Justin Bieber + Felicia Stanford.
Jag gick snabbt ut ur lägenheten och hoppade in i bilen, jag visste inte vart jag skulle åka, om jag skulle åka hem så skulle mamma och pappa ställa en massa jobbiga frågor så jag åkte hem till Elin.

Jag ringde innan jag gick in för att se om allt var okej.

- Hej det är Elin.
- Hej, det är Felicia, får jag och Mason sova hos er i natt?
-Absolut, men vad har hänt gumman.
- Jag vill bara sova, kan jag förklara imorgon?
- Javisst, jag skickar ner Ryan som kan hjälpa dig.
-Tack.
- Ses, puss.
-puss.

Jag gick ut ur bilen och strax efter kom Ryan. "Hej Ryan" Sa jag och krama om honom. "Vad har hänt fel?"
"Justin vill inte ens försöka ha ett förhållande när han ska på turnen, och ja jag blev ledsen och stack, snälla säg inget till honom att jag är här?" "Jag lovar" Sa han och pussade min panna. Ryan bärde upp Masons resesäng som vi alltid har i bilen, och jag bärde upp Mason.

"Hej gumman" Sa Elin när jag kom in. Jag gav Mason till Elin försiktigt eftersom han sov. Ryan fixade sängen inne i gästrummet så jag och Elin kunde prata. "Så, vad hände?" Frågade hon och jag berättade allt som hade hänt.
"Gumman då" Sa hon och gick fram och krama mig. "Du kan få bo hos oss om du vill, jag förstår om du inte vill bo i eran lägenhet" "Tack du är bäst" Sa jag och kramade om henne.

"Men jag ska nog sova nu" Sa jag och kramade om henne. "Det är klart, det är bara att säga till om det är något det vet du va?" Jag nickade och gick in till gästrummet. Ryan vart precis klar och vi kunde lägga ner Mason i sängen. Jag pussade han godnatt sen så la jag mig  i sängen.

Justins Perspektiv:
Varför ska jag vara en sån jävla idiot? Jag har förstört allting, tjejen jag älskar mest ut av allt hatar mig.
Jag satt och håll i halsbandet hon gav mig, men jag kunde inte låta bli att känna tårar längs mina kinder.
Varför stoppade jag inte henne när hon gick, varför gjorde jag inget, jag är verkligen en stor idiot.

Felicias Perspektiv:
Jag vaknade av att jag mådde så himla illa helt plötsligt kände jag att jag behöve kräkas, så jag sprang till toan och gjorde det, Elin kom in rusandes och kollade chockat på mig. "Du är väl inte?" Frågade hon.
"Jag tror inte, jag kan inte.?" "När hade du mens sedan felicia????" Jag bara kollade oroligt på henne.
"Omg, Felicia, vi åker till apoteket NU".

Chapter thirty-five

Last Chapter:
"Du var jätte duktig i dag baby" Sa jag när vi kom till hotellrummet. "Tack" Sa han och kysste mig. "Du måste hjälpa mig med att få ur mig den här klänningen" Sa jag bedjande. "Haha med glädje" Sa han och log flirtigt.
Han hjälpte mig ur den och jag gick sedan in och tog bort allt smink, sedan kröp jag ner hos Justin och vi somnade fort.

Det är nu sju månader sen vi kom hem från Paris. Allt hade varit perfekt, vi åt i eifeltornet, och gick på disney world. Mason är hela elva månader snart och han kan gå nu vilket är jobbigt för man måste springa runt efter honom hela tiden. Lilly flyttade till Spanien, så nu har vi ingen nanny. Så jag och Justin har honom oftast, vi har honom mer än vad mamma och pappa har. Men de har ju honom självklart också.
Justin och jag bor kvar i våran lägenhet, Ryan och Elin har själva också skaffat sig en lägenhet något kvarter här i från. 

"Baby vad ska vi göra idag?" Frågade han när vi låg i sängen. "Jag vet inte vad vill du göra?" Frågade jag.
"hmm, kan vi inte gå upp och göra lite frukost och så och sen se vad vi vill göra" "Det blir bra" Sa jag och kysste honom innan jag gick upp och satte på mig min morgonrock. Jag gick in till Mason, han satt där och lekte med någon leksak i sängen, när jag gick in ställde han sig upp i sängen i sin via söta dress.
 



"Nemen hej då dig sötnos" Sa jag och lyft upp honom. Jag gick ut med honom till köket och satte honom i barnstolen, Justin pussa honom på huvudet och sa. "God morgon buddie" Jag skrattade åt honom och fixade i ordning till Mason och Justin till oss. Jag matade Mason och sen åt jag min egen frukost.

Mason såg ut som jag inte vad, han spottade ut det han fick och sen skrattade efter jag tyckte det var roligt första gången men inte sen. "Snälla Mason sluta nu" Sa jag och sucka.

"Jag badar honom" Sa justin och tog upp honom. Han gav mig en snabb kyss sen gick han in till badrummet och badade honom, jag hörde en massor plask så jag gick in och kolla.

"Går det bra?" Frågade jag och skratta och kollade på en genom blöt Justin.
"ha-ha" Sa han och såg allvarlig ut. Jag skrattade lite åt honom och sen satte jag mig brevid honom.
"Okej Mason sluta skvätta nu" Sa jag allvarligt. Mason börja helt plötsligt gråta varför vet jag inte, så jag lindade in han i en handduk och satte på honom en blöja, han fick springa runt så där ett tag. Jag gick in till vårat rum och la mig utmattad på sängen.

"Hur är det?" Frågade Justin. "Så där, allt är bara så stressande så jag vet inte vart jag ska ta vägen." Sa jag och sucka. "Vad sägs som en dag i parken då?" Frågade han. Jag nickade och log.
Jag satte på mig lite enkla kläder för en dag i parken, sen så när jag gick ut i hallen stod båda två full på klädda. "Nemen vad snabba ni var då" "Jäpp, vi är inte tjejer u know" "Du, passa dig, du fixar dig mer än mig i bland så du ska inte säga något" Sa jag och skrattade och kysste han mjukt.

Justin tog vagnen och satte i Mason i den, sen gick vi ner till Parken. Jag tog upp Mason och gick till klätter ställningen, jag åkte i rutchbanan med honom, och då precis kom det en massa papz, Justin sucka och vi gick tillbaka hem, "Ska vi  åka ut och äta?" Frågade jag. "Kan vi inte åka hem till Elin och Ryan?" "Visst" Sa jag.

Vi la bara in vagnen och gick sedan ut till bilen. När vi ringde på kom Ryan och öppna. "Tjaa, och hej på dig Mason" Sa han och lyfte upp honom. Elin kom ut i hallen och brast ut i ett leende, hon krama om mig och Justin sedan lyfte hon upp och hälsa på Mason också.

"Ohh det luktar mat, kan vi få?" Sa jag och skratta. "Haha visst" Sa hon. När vi satte oss och åt mosade jag lite bitar till mason som han fick äta med sina händer.

"Ska vi åka hem?" Frågade jag för en sovande Mason låg på Justin. Han nickade och försökte lyfta sig upp försiktigt så han inte skulle vakna, vi vinkade hej då och gick återgien till bilen.
Justin såg inte ut att må något bra alls.
"Justin är det något" Frågade jag oroligt och kolla på honom.



"Ja, jag måste berätta en sak för dig, men jag gör det i lägenheten sen" Sa han och jag nickade oroligt.

När vi var i lägenheten stängde vi igen Masons rum och vi gick in i vardagsrummet.
"Så, vad är det?" Frågade jag. "Jag måste åka" Sa han och kollade ner i golvet.
"V-va?, det var väl om två - tre månader eller nåt?" Frågade jag ledset. "Jag är ledsen fel, jag trodde det med." "Hur länge har du vetat det?" "Sen i går" Sa han och kollade skamset ner i golvet och jag suckade.
"När åker du?" Frågade jag. "imorgon" viskade han "IMORRN?" nästan skrek jag men kom på att Mason sov.
"Men du kan väl följa med på turnen?" Frågade han. Jag skakade på huvudet.
"Varför inte?" Frågade han. "Jag måste stanna med Mason det vet du, jag måste hjälpa mamma och pappa och jag kan inte ta med mig honom dit det vet du." Sa jag kanske lite väl argt.

"Så, oss, hur ska vi göra kommer det verkligen att funka?" Frågade han och jag blev chockad.
"Är du seriös?" Frågade jag. "Men om Du vill kan vi väl försöka?"

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Drama is coming ;)

Bra/Dåligt?
Vad tkr ni om designen?

Chapter thirty-four

Last Chapter:
"Men erkänn en bra överaskning?" "Den bästa jag någonsin kunnat få, tänk att jag ska flytta i hop med dig det är ju helt absurt" "Haha älskling, nu gäller det bara att övertala dina föräldrar som jag fick göra med mina".
"Var det läätt?" Frågade jag och hoppades på ett bra svar. "Pappa var ganska lätt, men mamma var inte det, men det gick ju tillslut, Föresten denna tillhör dig" Sa han och gav mig en nyckel.

 

"Are my beauti ready to go to France?" "Det kan du ge dig på att hon är" Sa jag och packade ner det sista i resväskan. "Vet du hur mycket jag älskar dig?" Frågade han. Jag skakade på huvudet och log.
"Jag älskar dig mer en mig själv, jag älskar dig mest på denna jord, du är seriöst allt för mig jag älskar dig så det gör ont, när du är ledsen så är jag ledsen, allting med dig det känns alltid så bra." "Aw Justin" Sa jag och sprang fram till honom och kysste han ömt.

Justin hämtade sin resväska och vi gick ut ur våran lägen het, just det VÅRAN, jag hade kunnat övertala mina föräldrar, det var faktiskt inte så svårt, mamma hade det där känslosamma talet om att sin dotter flyttar hemifrån och dah dah dah, men det var faktiskt ganska hemskt när jag gjorde det, jag grät faktiskt även fast vi bor i samma stad och jag tog inte med mig min säng eller något, jag ville ha det där i fall jag skulle komma hem någon gång.

"Ska vi flyga privat plan eller vanligt?" Frågade jag. "Privat" Sa han och jag blev genast lite rädd, dom är ju rätt så små och det är ju faktiskt en annan sak och flyga ett stort plan. "Du behöver inte vara rädd, jag är med dig hela tiden" Sa han och kysste mig på pannan.

Taxin stanna och vi gick ut ur den, det var fullt med papz så det var ganska svårt att komma in utan kenny eftersom han redan var i Frankrike och skulle ta emot oss där nere. Pattie var dock inne på flygplatsen och väntade på oss.

"Hej ungar, vi är sena så vi måste skynda oss" Vi gjorde som hon sa och skyndade oss till planet.
Vi gick på planet och det var riktigt fint jag och Justin satte oss längst ner mitt emot varandra i dom sköna fotöljerna, jag har aldrig i hela mitt liv åkt så här lyxigt, men det förstås jag är ju inte en superstjärna dirrekt.


"Älskling vi är framme nu." Sa Justin. Jag gäspade och sedan kunde jag resa på mig.

"Äntligen" Sa Justin när vi kom in i hotellrummet. "Söt du är" Sa jag och log. "ska du säga då" Sa han och jag nickade. Han gick fram till mig och drog in mig i en kram och kysste mig.
"När börjar galan i kväll?" Frågade jag. "Om fem timmar börjar röda mattan, men vi ska vara där om tre timmar så jag får träna lite och så." "TRE TIMMAR?" "Japp," "Jag måste ju fixa mig" Sa jag oroligt, och sprang in i badrummet och tog en dusch.

"Ta inte slut på allt varmvatten nu" Sa han. "Lovar" Skrek jag tillbaka. Jag gick ut ur badrummet i bara handduk och Justin busvisslade, jag skrattade åt honom och satte på mig underkläder. Jag började sminka mig men Justin kom och störde mig. "Vilken syn man ¨få när man kommer ut då" Sa han och gick fram och kysste mig på halsen.
"Justin inte nu" Sa jag och kysste han. Han suckade och gick bort till hans garderob.

När jag sminkat mig klart drog jag på mig klänningen eller justin hjälpte mig med dragkedjan.
Sen plattade jag håret och satte upp det i en toffs. Jag valde et par snygga klackar och sedan gick jag ut till Justin som också var klar. "Nemen tjenare snygging" Sa jag när jag kom ut till han. "Oh, gud jag kommer ha den snyggaste tjejen på röda mattan." "Det där var ju nästan ett roligt skämt Justin." Sa jag och himlade med ögonen.

*

Efter Justins otroliga repetion gick vi ut för det var dags för röda mattan. Jag var otroligt nervös och visste inte vart jag skulle ta vägen, Men justin hade lovat mig att inte släppa mig ur sikte så det kändes bra.
När vi klev ut blev papzen som galnast, det skrek, "JUSTIN OCH FELICIA TITTA HIT" JUSTIN" "JUSTIN JUSTIN HÄR"
"JELICIA KOLLA HIT" Jelicia vad roliga dom kan vara då.

Efter röda mattan gick vi in till arenan och satte oss vid våra platser, brevid Beyonce och Lay-Z.
Galan var jätte bra och Justin vann fem priser, stolt flickvän HÄR.

"Du var jätte duktig i dag baby" Sa jag när vi kom till hotellrummet. "Tack" Sa han och kysste mig. "Du måste hjälpa mig med att få ur mig den här klänningen" Sa jag bedjande. "Haha med glädje" Sa han och log flirtigt.
Han hjälpte mig ur den och jag gick sedan in och tog bort allt smink, sedan kröp jag ner hos Justin och vi somnade fort.



okej det här kapitlet blev inte jätte bra menmen, så kan det vara i bland.

Vill ni ha ett till idag?

Chapter thirty-three

Last Chapter:
"Ssshh" Sa jag medans jag vaggade honom. Justin borstade upp all glas. Till slut tystnade han och jag pustade ut.





"Hemma nu" Ropade mamma när hon kom in. "Hej Mamma, här han behöver bytas, men så snäll som jag är sparade jag det till dig" "Tack du" Sa hon och Klappade till mig på armen. "Kommer du Justin?" Sa jag och ropade ner i från. "Kommer" Ropade han till baka. "Vad ska ni göra?" Frågade mamma. "ut i parken bara." Sa jag och log.
"Så" Sa han och kysste mig på kinden när han kom ner. "Hej då" Sa jag och lika dant Justin och mamma svarade.

Vi gick i parken och det var nästan inte en ända där, jag gick och fippla med min telefon och Justin avbröt tystnaden. "Jag måste åka i väg igen." "Va, varför?" Sa jag och lät säkert jätte chockad. "Jo, det är en gala."
"Oh" Sa jag och kollade ner i marken lite. "Vill du följa med?" Jag kollade upp mot honom och nickade glatt.
"Vart är det då?" Frågade jag. "I frankrike" Sa han och log, och jag log säkert ännu större för jag har alltid velat åka dit.

"Romantikens stad asså" Sa jag och han började skratta. "Jo, det var därför jag ville ha min ända romantik med mig" Sa han och bärde upp mig i hans famn och snurrade runt mig. "HAHA sluta Justin" Sa jag och skratta.
"Bara om du ger mig en puss" "Visst" Sa jag och kysste honom. "Föresten du får bära mig resten av vägen hem" sa jag och log. "inga problem, fast du får sätta dig på ryggen." "haha visst" Sa jag och hoppade upp på ryggen.

"Vart ska vi sova i kväll?" Frågade han. "Hmm, jag vet inte, men alla är hemma hos mig så det blir jobbigt."
"Visst, jag vet ett ställe" Sa han och jag blev genast nyfiken. "Va vaddå" Sa jag och blev lite hyper.
"Ja, det får du se, vi går hem till dig så får du packa" "Okeeej" Sa jag lite nervöst.
"Hej vi är hemma nu" Ropade jag och mamma kom ut i hallen.

"Hur har ni haft det?" Frågade hon. "Bara bra, föresten jag ska bara packa ner några grejor ska sova med Justin någon stans." "Men bara en natt väl?" Frågade hon lite oroligt. Jag sneglade på Justin och han nickade.
Jag packade ner lite saker jag skulle behöva för bara en natt sen gick jag ner till hallen där pappa och Justin stog och prata med varandra. "Så ja, uttråka inte han med din tråkighet nu" Sa jag och riktade det jag sa mot pappa.
"Nae då det gör han inte" Sa Justin och log. Jag himlade med ögonen, "Det ser du" Sa han och klappade mig på axeln. "Hej då Josefin" ropade jag. Och sen kramade jag om mamma och pappa och pussade Mason på hjässan.

"Är du klar?" Frågade Justin. "Japp" Sa jag och Justin tog min väska och vi gick ut till bilen.
"Så vart tar du mig?" Frågade jag. "A secret" "Justin jag hatar seriöst överaskningar, kan du inte bara säga?"
"Låt mig tänka..?, Nej" Sa han och flina. Jag suckade och Justin bara skratta åt mig. "Ta på dig den här!" Sa han och gav mig en scarf. "Varför, jag kommer inte se något." "just precis." "Nej justin jag vill inte." "Lita på mig Felicia" Jag svalde och knöt den runt mina ögon, jag såg ingenting. Jag kände att bilen stannade och Justin knäppte upp mitt bälte.

Han kom runt till min sida och öppnade dörren. Vi gick en liten vit förns vi kom in, jag tror vi åkte upp i en hiss men jag är inte säker. Nu hörde jag att han öppnade något men jag var inte säker. Vi gick in och han tog av mig ögonbindeln. "Justin var är vi, är vi typ i kungen och drottningens hus?" "Haha sweetheart, vi är i min, och din lägenhet, ifall du vill så klart?" Jag stog med chockad mun. Men när allt hade släppt så hoppade jag in i Justins famn.

"Vad ska jag säga till mina föräldrar?" "Haha, du är ju arton, men dom borde ju gå med på det eller hur?" "Vi får hoppas på det" Sa jag och log. "Så visa mig runt" Sa jag och han tog min hand. "Först gick vi in till köket det var jätte fint, riktigt stort och fint, matsalen var också fint, och då ska vi inte snacka om vardagsrummet. "Okej, den här dörren leder in till aah." Jag öppnade och fick se ett barn rum? "Ööh Justin du får gärna förklara det här." "Jo jag tänkte, om Mason vill komma över någon gång om vi ska vara barnvakt eller så, samt gäller det Jasmyn och Jaxon." "Gud vad gullig du är." "Men kom du måste se badrummet" Sa han och drog med mig, det var verkligen stort rena drömmen. "nu till det bästa vårat sovrum" Sa han och öppnade en dörr. Han hade rätt det var verkligen det bästa.

Tumblr_lvicuongei1qev340o1_500_large
Tumblr_lr0hawldzf1qdew9to1_500_large
Tumblr_loig9ollwm1qi62vso1_500_large
Luxury-bathroom-ideas-by-danur78_large

"Justin det här måste ha kostat en förmögen het" "äh" "Seriöst, du måste låta mig betala halva" "Aldrig, desutom är det redan betalt." "Finns det en chans att jag kan ändra dig?" "Eeh låt mig tänka NEJ"
"Jahop" Sa jag och suckade lite lätt.
"Men erkänn en bra överaskning?" "Den bästa jag någonsin kunnat få, tänk att jag ska flytta i hop med dig det är ju helt absurt" "Haha älskling, nu gäller det bara att övertala dina föräldrar som jag fick göra med mina".
"Var det läätt?" Frågade jag och hoppades på ett bra svar. "Pappa var ganska lätt, men mamma var inte det, men det gick ju tillslut, Föresten denna tillhör dig" Sa han och gav mig en nyckel.


GLÖM INTE ATT RÖSTA!

  |
  v



Chapter thirty-two

Last Chapter:
"Vad gör ni?" Frågade Justin när han kom in. "Mason leker med boken." Sa jag och skratta lite.
Justin la sig brevid Mason och nu kollade vi alla tre ner i boken.



6 Veckor Senare:
Oh shit, Justin kommer om tio minuter. Han har varit borta i fyra dagar i New York för lite jobb grejer.
På de här sex veckorna har det hunnit med en massa, Jag har fyllt 18 så nu är både jag och Justin det.
Vi hade ett jätte födelsekalas, massor med folk var bjudna och det var väldigt kul.
Mason har lärt sig att krypa så vi har fullt upp här hemma nu.
Justin och mitt förhållande har gått lite upp och ner, vi har varit sura på varandra ganska ofta, men nu tror jag allt är löst vilket är skönt.
Lilly är en vecka i Spanien men kommer hem i morgon så igår var pappa ledig från jobbet och tog hand om honom, idag var jag tvungen och imorgon ska mamma, så har det fått gått runt ett tag.

*Pling*

"Kom in" Ropade jag. "Hej baby" Sa ropade han från hallen. "Heej" Sa jag och gick fram och kysste honom.
"Jag har saknat dig" Sa jag efter kyssen. "Och jag dig."
"Vad ska vi göra idag?" Sa han när vi satte oss ner i soffan. "Jag är barnvakt åt Mason så jag vet inte, men ikväll så tar ju mamma och pappa honom."
Jag la mitt huvud i hans knä och han började pilla mig i håret.
"Sover Mason eller?" "aah" Svarade jag. "Hur länge har han sovit då?" "typ en timme." 
*Wäää* "På tal om trollen" Sa jag och skratta lite och ställde mig upp för att gå och hämta han.

"Haaaj Masoon" Sa jag på ett litet bebis språk och tog upp honom ur sängen.
Jag gick in med honom till Justin och satte ner honom på golvet.
"Snygga byxor han har." "Haha visst har han" Sa jag och skratta.
"Tänk när vi kommer ha en liten såndär knatt" Sa han och jag log inombords.
"Så du har tänkt på barn?" Frågade jag. "Klart, och jag ska ha det med den bästaste flickan" 
"Vem är det då?" Frågade jag. "Hon har brunt hår, hon har världesfinaste ögon, världens sötaste leende, och det gulligaste skrattet, hon har den snyggaste kroppen jag sett och hon ligger i mitt knä och hon börjar på F och slutar på elicia Stanford" "Awww, du är världens bästa vet du det?" Frågade jag.
"Amen det är klart jag vet " sa han självsäkert, jag skrattade åt han och kysste han.

*Pang* 

"Vad var det?" Sa Justin. "MASON???" Skrek jag av oro för jag inte visste var det var.
Jag sprang in i köket, där satt han låg han på golvet och grät, han hade tagigt ner någon skål från den lägsta hyllan i vårat öppna golvskåp. Jag sprang och tog upp Mason och vaggade han upp och ner.
"Ssshh" Sa jag medans jag vaggade honom. Justin borstade upp all glas. Till slut tystnade han och jag pustade ut.




Kortis kapitel jag vet, är sjuk så har jätte ont i huvudet ska försöka ge er ett till idag.

 



Chapter thirty-one

Last Chapter:
När han skulle trycka bort kamera appen så ploppade ett sms upp. Jag kollade chockat ner. Selena.
Saknar dig med baby, vill med ses snart!<3

 

"Justiin" Sa jag med gråten i halsen. "Vänta spring inte i väg, det är inte vad det ser ut som." "INTE SOM DET SER UT SOM??, har du SMSAT med henne så där?" Sa jag och kände att tårarna började rinna ner från mina kinder.
"Nej det är det jag inte har kolla" "Du har säkert bara raderat det" Sa jag tyst. "Om det är det du tror om mig så visst." Sa han och la telefonen i min hand och sprang iväg. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag satte mig ner med mina händer i ansiktet. "VAD hände?" sa Ryan när alla tre kom ut. "Ja-g vet inte" Sa jag och sprang i väg för att leta upp Justin. När jag sprang så kände jag att det vibrerade till, Justin fick ytterligare ett sms, och ett till ifrån Selena. Jag kollade lite försiktigt, great nu är jag verkligen en idiot.

Woops, skickade till fel.

hade hon skrivit. Jag sprang hem till Justins mormor för där visste jag nästan att han skulle vara för ingen av dom var hemma. Jag kände på dörren och den var öppen så jag gick in. "Justin" Ropade jag.
Han svara inte men jag visste att han var här. Jag gick upp till hans rum och där låg han på magen och stirra in i väggen. "Justin." "Gå" "Justin förlåt, men vad ska jag tro då? ditt ex skickar ett sånt sms, ska jag bli glad på något sätt eller?" "Nej, men när jag visade dig så kunde du ju i alla fall trott på mig." "Förlåt, och Selena skickade ett till sms föresten." Sa jag och la mobilen vid han. Han kollade på den och suckade.

"Förlåt Justin" Sa jag och satte mig brevid honom. "Det är okej, men lita på mig nästa gång." Jag nickade och kände tårarna åka ner i från min kind. "Kom baby" Sa han och öppnade hans famn. Jag kröp in i den. "Glöm aldrig att det är dig jag älskar, jag är så kär i dig att jag nästan spricker när jag får kyssa dig, när jag får krama dig, du gör mig helt galen." Jag vände mig om och och kollade in i hans vackra bruna ögon. "Gråt inte baby" Sa han och torkade av mig min tårar.

"Får jag en kyss?" Frågade jag. "Du behöver inte ens fråga" Sa han och pressade sina läppar mot mina.
"Ska vi gå tillbaka till dom andra?" Frågade jag. "Nä, dom sover nog, vi ringer de imorgon" Sa han och jag nickade och somnade i Justins famn.

Jag vaknade av att min mobil började ringa. Jag tog upp den utan att kolla vem det var.
- Hej det är Felicia.
- Hej gumman det är mamma, kan du passa Mason i dag. Lilly kan inte jobba i dag.
-Visst
-Kom över om en halvtimme då.
-mm
-Hejdå
-Hejdå.

Jag la på och tog mig ur Justins grepp, jag började ta på mig gårdagens kläder.
"Vart ska du?" Frågade han. "hem, jag ska vara barnvakt åt Mason." "Får jag följa med?" Jag nickade och log.
Han reste sig upp och klädde också på sig. Vi strunta i att äta frukost och gick hem till mig.
"Hemma" Ropa jag. "Bra, jag måste åka till jobbet nu, vi kommer hem i kväll och tack ännu en gång." Jag log åt mamma sen lämnade hon huset. "Kan inte du ringa Ryan så går jag och fixar frukost?" Frågade jag.
Justin nickade och jag tog med mig Mason till köket.

"Går det bra?" Frågade Justin när han kom in. "Japp, kan du ta fram mjölken?" "Visst"
När allt var klart satte vi oss till bords, jag matade Mason också.
"Hörre du din skit, jag tror du stinker huh?" Justin skrattade åt mig och jag tog med min Mason in i barnkammaren. Jag bytte en skitig blöja och la sedan Mason ner på hans filt så han fick leka lite.
Jag la mig brevid honom och tog fram en bok som han lekte med.

"Vad gör ni?" Frågade Justin när han kom in. "Mason leker med boken." Sa jag och skratta lite.
Justin la sig brevid Mason och nu kollade vi alla tre ner i boken.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vill ni ha ett till idag?

Föresten har kommit på slutet och allt nu, vi får se hur många kapitel det blir, det beror på hur många ideer jag har kvar tills slutet ;)

Chapter thirty

Last Chapter:
Kamerona stängdes av och jag pustade ut lite grann. "kolla vad bra det gick" Sa Justin och kramade om mig bakifrån.
Jag nickade glatt och kysste honom. När vi var klara gick vi till bilen och åkte hem till hans mormor för att sova där en natt.

"Ungar dags att vakna, ni får inte sova bort hela dagen." den där rösten kan man inte bli arg av om man blir väck, det går liksom inte. "Mormor, vi är trötta" Sa justin gnällande. "Men ni får inte sova bort en sådan här fin dag" Sa hon och drog bort gardinerna. Justin fick panik och la sig under täcket jag skrattade åt honom för han var så löjlig. "Se till att få upp honom" Sa hon och pekade på Justin. "Jag lovar" Sa jag och log. "Baby kom vi går upp" Sa jag och skakade på täcket där han låg under. "Jag är för trött" Sa han. "Sluta annars går jag hem, hotade jag med. "Uppe" Sa han och ställde sig upp snabbt.
"Det var rätt enkelt." "Om det gäller dig så är det enkelt" Sa han och kysste mig.

"Vad ska vi göra idag?" Sa Justin när vi satt och åt frukost. "Jag tror jag ska spendera dagen med min pappa han är ledig idag och det var väldigt länge sen han var det såå.." "Det är lugnt, kan åka hem till Chaz eller något liknande." Jag log åt honom för jag orkade inte säga något. När vi ätit klart gick vi upp på övervåningen in till Justins rum. "När ses vi då?" Sa han. "hm, ikväll eller imorgon jag hör av mig, vi alla fem kanske kan vara i kväll det var ju rätt länge sen." "Absolut" Sa han och kysste mig. Jag satte på mig en gul randig tröja och ett på blåa jeans. Jag fixade håret lite hos Justin samt tog jag på mig lite smink. "Jag ska dra nu." Sa jag och pussade honom på kinden när han låg med sin dator i knät. "Ska jag skjutsta dig?" "Så lat är jag inte" Sa jag och skrattade lite.

Jag sa hej då till Pattie och Diane för Bruce var inte hemma. Jag gick sedan hemmåt, uppför den "långa" backen sedan var jag hemma. "Hemma nu" Ropade jag. "Bra, jag är klar nu så ska vi dra?" Frågade pappa. "Visst vart ska vi?" "lilla stan kanske?" "Det blir bra" Sa jag och log. Vi hoppade in i bilen och körde kanske i tio minuter.
Vad vill du ha?" Frågade han när vi stog utanför ett hak. "En lite pizza bit och en läsk." Pappa nickade och beställde samma sak han. Vi gick bort och satte oss på en bänk men pappa åt upp dubbelt så fort som mig.
"När kommer mamma hem idag?" Frågade jag. " Jag tror hon slutar vid 7" "okej, men äre okej om jag är med du vet vilka i kväll." "Visst, men du har inte själv på jag vet inte hur länge, hur orkar du, jag funderar på om du verkligen är normal." Sa han med ett skratt i rösten. "You know, i´m daughter to you." "Really?" Sa han på skämt.


"Ha-ha" Sa jag.

"Tack för dagen kiddo och sköt om dig" Sa han när han släppte av mig hemma hos Chaz. "Tack med Pappa" Sa jag och gick och plingade på. "Nemen hej det var länge sen" SA Chaz när han öppna. "Det var det" Sa jag och krama om han.
Jag gick in i vardagsrummet där Elin typ somna och Justin och Ryan satt och nörda spel som vanligt. "Heeeeej" Skrek Elin när hon fick syn på mig. Vi omfamnade varandra i en kram och killarna hade inte ens märkt att jag var här så jag ställde mig framför tvn. "Heeey" Sa Ryan "Oh nu märkte ni mig." "Hej baby" Sa Justin och lämnade spelkontrollen och gick fram till mig.
Han försökte kyssa mig men jag backade undan. "Vad?" Sa han förvirrat. "Du måste förtjäna en" Sa jag och log.

Han suckade och gick där i från. Jag ryckte på axlarna och gick in till köket där Elin stod och lagade tacos. "Behöver du hjälp?" "Yes please, du kan skära grönsaker." "Ska bli" Jag tog fram en gurka och några tomater och skärde upp. Sedan tog jag fram sallades och skärde ner den i en skål med. Hällde upp majs och ost i en skål. och tog fram taco sås och gräddfil.
Sen hällde jag i taco chips i en jätte stor skål.


"Maten är klar" Ropade Elin. Killarna kom in och vi alla slog oss er vid bordet, vi åt i en pinsam tystnat.
Det var ingen som sa något, till slut sa Chaz något. "Varför så surt?" "Hungrig" Svara Ryan. och ingen mer sa något.
Efter maten drog jag upp Elin på Chaz rum. "Är det något mellan dig och Ryan ni tittade inte på varandra?" "Eh, vi hade ett litet bråk förut men du och Justin då ni gjorde inte heller det?" "Asså, han blev typ sur för jag inte kysste honom eller nått, vene" Elin nickade och vi gick ner igen. "Kan vi inte gå ut lite?" Frågade jag Elin. "Visst" Sa hon. "Vi går ut" Ropade jag.
"Vänta, får jag prata med dig." Sa Justin och kom fram till mig. Jag nickade och följde med honom in till ett rum.

"Förlåt" Sa han och kollade ner i golvet. "Varför blev du ens sur, jag skojade ju bara." "Förlåt, jag vet inte, men jag ville bara kyssa min underbara flickvän" Sa han och kysste mig och jag besvarade den. "Tack" Sa han. Jag log åt honom och vi gick in till vardagsrummet där Elin och Ryan låg i soffan och hångla. "Okej så ni löste det med" Sa jag och flina.
Båda tittade lite generat upp och Chaz kom in i rummet. "Okej bara så ni vet gå inte in i badrummet på ett tag."
"Euw Chaz." Sa jag och alla börja skratta.

"Kom jag får ta ett kort med dig" Sa Justin och drog mig ut på altanen. Jag tog tag om hans kind och kysste den han knäppte kortet och det blev gulligt.


När han skulle trycka bort kamera appen så ploppade ett sms upp. Jag kollade chockat ner. Selena.
Saknar dig med baby, vill med ses snart!<3

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Förlåt för sämst upptadering, men stressad inför gymnasie val.. och sen har jag massa skit i skolan oså..
Men här är de, blir bättre uppadering nu i helgen!


Chapter twenty-nine

Last Chapter:
"Älskling, åk hem till din mormor och morfar, jag kommer sen jag lovar" "Okej Ses då, älskar dig" sa han och kysste mig på pannan. "Älskar dig med" Sedan sa han hejdå till resten av familjen, jag granskade honom tills han gick in i hissen.



Dom här 4 veckorna har varit dom svåraste i mitt liv, men jag måste säga att begravningen den var nog det svåraste det var liksom mitt sista hej då, det var det sorgligaste jag varit med om, har inte sätt så många människor som grät, dem ända som inte grät var väl prästen och Mason. Justin, Elin,Ryan och Chaz någon av dom har alltid varit med mig, men mest Justin eftersom dom andra har skolan, föresten har jag valt att hoppa av och börja med hem undervisning, jag har åkt ner till F i fysik och matte, för jag inte var så mycket på lektionerna när Amanda dog och sen så var jag ju ledig i två veckor med Justin, så jag var liksom borta i 7 veckor så ja jag valde att hoppa av skolan och bygga upp den med hemundervisning.
Det ända intressanta med denna månad har varit hur fort Mason har vuxit, han har blivit mycket knubbigare han är så himla söt så det är ofattbart. Föresten har vi skaffat oss en nanny, eftersom jag inte kan ta hand om Mason alla dagar och mamma och pappar jobbar ju.

"Är du redan vaken baby, klockan är ju bara åtta" Sa Justin och öppnade sina vackra ögon. "Ja, vaknade när pappa och mamma stängde dörren när de skulle till jobbet sen nu ligger jag och tänker." "Vad tänker du på då?" Frågade han och strök mig över armen. "Allt, hur den här månaden har varit och dig" "Sov nu" Sa han och drog in mig i hans famn, jag gjorde som han sa och somnade. Jag vaknade av att den jag älskar mest i hela världen pussade på mina kinder. "Hej du" Sa jag och vände mig om. "Hej finaste" Sa han och kysste ömt mina läppar. "Vet du hur mysigt det är och vakna brevid dig varje morgon?" Frågade jag. "Japp, för det är lika mysigt och vakna brevid dig som för mig" Jag log åt honom och kysste honom.
"Ska vi gå ner och äta frukost?" Frågade jag. "Absolut" Svarade han och vi ställde oss upp och drog på oss lite kläder. 
När jag kom ner till köket stod Lilly och vaggade Mason. "Ska jag göra frukost åt er mrs Stanford?" Frågade hon. "Sluta Lilly du är här för Mason, vi klarar oss" "Okej" Sa hon och gick ut ur köket. 

"Vad vill du ha min sköna?" Frågade jag. "Jag tar det min flickvän tar." "Hmm, din flickvän vill ha en toast och ett glas med oboy vill min kära pojkvän ha det?" "Det vill han" "Haha, hjälp mig att ta ut din latis" Sa jag och han gick och tog ut toast maskinen och jag tog ut pålägg. Han började bre våra mackor och jag fixade oboy. När toasten var klar gick vi och satte oss i matsalen för det var så rörigt i köket. "Vad vill Mr. Bieber göra i dag då?" Frågade jag. "Jag har en intervju vill du följa med?" "Absolut" Sa jag och log och tog en tugga av min macka. "När ska du dit?" Frågade jag. "Vid ett, så om två timmar" "Är det här i Stratford?" "Nej, en liten bit utanför tar 40 minuter och åka." "Okej, men ska vi sätta fart då?" Frågade jag.
"Absolut." Sa jag och vi ställde in disken i diskmaskinen. Justin satte på sig kläder dirrekt medans jag stog och valde mellan en svart och röd klänning eller en vit, men bestämde mig till slut för den svarta vill inte vara för "fin" liksom.
Sedan sminkade jag mig, och gjorde en inbakad fläta i luggen sen så var jag klar och Justin var det för länge sen. 
"Kom då sölis" Sa jag och drog bort honom från datorn.

"Ska du säga hörre du." Sa han och vi började skratta. Vi gick ner från trappan och satte på oss ytterkläder. "Hej då" Ropade jag till Lilly. "Vart ska ni?" Frågade hon och kom ut med Mason i famnen. "Han har en intervju, och hej då världens bästa kille" Sa jag och pussade Mason på pannan flera gånger. "Hey, är inte jag din bästa kille" "Okej ni får dela på platsen" Sa jag när vi hoppade in i bilen. I bilen så satt vi på prata eller så sjöng vi med till låtarna som kom på radion. 
"Frammee" Sa Justin och parkerade. "Äntligen" Sa jag och lät lite tjurig på skoj. "Så jobbigt var det väl inte?" Frågade han.
"Nepp" Sa jag och kysste honom.  "bra" Vi gick in och leddes till någon backstage grej, och Justin stog och prata med någon innan showen hade börjat. Han skulle tydligen hälsa på David Letterman.

Okej, och idag har vi en speciell gäst med oss, välkomna Justin Bieber ut på scenen
Alla tjejer skrek och Justin gick ut på scenen och vinkade till alla fans. Så Justin hur går det med albumet Belive?
Det hår gått jätte bra, det släpps nästa måndag. Vad spännande, och när börjar din tour med Belive?
Det är långt kvar, i Januari. Jasså, vad ska du göra nu då? Intervjuer, någon enstaka konsert så där i bland, umgås med familj, vänner och flickvän.
Det värmde i hjärtat när han nämnde mig. Just det du har ju flickvän hur går det med.. Felicia var det va?   Japp, allt går hur bra som helst. Vad bra, är hon här i dag? Japp det är hon.
Kan du inte ta in henne?  Ja visst
David gick på reklam och Justin kom imot mig. "Snälla Justin jag vill inte jag kommer göra bort mig." "Nej det kommer du inte, för min skull?" Jag nickade och tog hans hand och vi gick ut på scenen folket applåderade när jag kom ut, men jag var glad för att inte sändningen var i gång.

Vi är tillbaka med Justin Bieber, vi har även med oss hans flickvän Felicia Stanford. Jag vinkade in lite lätt i kameran och log. Så hur är det med dig Felicia? Allt är bara bra med mig Svarade jag. Hur är det att vara Justin Biebers flickvän? Frågade han. Det är självklart en utmaning, men jag älskar honom för den han är. Publiken Aww:ade.
Ni är riktigt söta i hop, några framtids planer? Nae inte vad vi har pratat om. Svarade Justin.
"Kyss, Kyss, Kyss" Ropade publiken och Justin och jag började skratta. Ni hörde publiken. Justin lutade sig emot mig och jag tog emot hans läppar och kysste honom. Publiken Aww:ade ännu en gång. Tack till Justin Bieber och Felicia Stanford, vi syns om en vecka med, ännu en gäst. 

Kamerona stängdes av och jag pustade ut lite grann. "kolla vad bra det gick" Sa Justin och kramade om mig bakifrån.
Jag nickade glatt och kysste honom. När vi var klara gick vi till bilen och åkte hem till hans mormor för att sova där en natt. 







Chapter twenty-eight

Last Chapter:
Mason hade somnat i bilen lika så Josefin. Jag är så snäll så jag bärde in först Josefin och la henne i Mamma och pappas säng för den är på undervåningen. Sen gick jag ut igen och bärde försiktigt upp Mason och la han i barnkammaren. När jag skulle gå upp och lägga mig så ringde det på dörren, jag öppnade och kunde inte tro mina ögon.

377821_354033957946600_113076392042359_1682111_1854659556_n_large  Tumblr_lxsw0ujb0y1qmtf9do1_500_large   

"Vad i helsike gör du här?" Frågade jag och hoppade in i  den inbjudande famnen. "Min tour är slut baby, jag har saknat dig grymt mycket och nu är jag här" Sa Justin. "Du fattar inte hur svårt det har varit utan dig" Sa jag och fortsatte krama honom. "Jag har saknat dig också, speciellt dina läppar" Sa han och kysste dom mjukt.
"Hur är det, är det någon mer hemma?" "Det är inte bra, men nu blev det bättre, men det är förmodligen Amandas sista natt" Sa jag och kände tårarna rinna ner för mina kinder. "Älskling" Sa han och drog in mig i hans famn. Jag satt i hans famn och grät, medans han pussade mig på huvudet och i nacken. "Är det någon mer hemma?" frågade han lätt. "Ja, josse och Mason, vill du se honom?" Frågade jag och ställde mig upp och torkade bort mina tårar, om vi gjorde annat så tänkte jag inte mycket på Amanda.

Vi gick in och gick fram till Mason. "Vad söt han är" "Visst är han" Sa jag och Justin kramade om mig bakifrån.
"Så du har tagit hand om honom här hemma, vilken mamma, tur att jag har dig som redan vet hur man hanskas med barn" Jag log av att han sa det där, "Men han somnade i bilen sen la jag honom där så har inte dirrekt gjort något" sa jag och skrattade. "Haha okej, men du blir säkert en bra mamma åt våra barn" Sa han och log flörtigt.
"Haha rolig du är du, kom vi går och lägger oss" Sa jag och drog med honom upp. Jag drog av mig mina kläder och la mig i underkläder, tätt efter kom Justin och la sig bakom mig och la en betryggande arm om mig. Sen somnade jag i världens bästa famn.

Jag vaknade av baby skrik, jag sneglade på klockan 5.29, great. Jag tog mig försiktigt ur Justins grepp och gick ner, Jag gjorde som sköterskan sa åt mig, jag tog upp han försiktigt och matade honom med ersättnings mjölken som hon visat hur man ska göra. Jag kände mig som värsta mamman, men det var det minsta jag kunde göra, Mamma och Pappa tar ju hand om honom sen, jag funderade om jag skulle gå och lägga mig igen, men sömntutan som Justin är kommer han inte gå upp förns elva så jag la Mason ner i sängen i gen och gick och la mig, han gjorde inget ljud så jag antog att han hade somnat.
Jag kröp ner under täcket igen och somnade.

Jag vaknade när det knackade på dörren. "Kom in" Sa jag. "Mason är ledsen och jag vågar inte göra något, och kan du inte göra frukost klockan är elva." "Visst, gå ut så kommer jag, ska bara ta på mig" "Okej, föresten är Justin här?" "Japp, det ser du väl?" "När kom han?" "Igår, var tyst och gå ut han sover ju." "Okej förlåt" Jag gick åter igen ur Justins grepp om mig och gick upp och tog på mig myskläder. "Baby kom tillbaka." "Kan inte, måste fixa med Mason och fixa frukost" "Men kom och ge mig en kyss i alla fall" "Okej då" Sa jag och gav honom en kyss med min dåliga morgon andedräckt.

Jag gick in i Masons rum och plockade upp honom, jag matade honom ännu en gång men han fortsatte att skrika. "Mason vad är det för fel?" Sa jag och guppade honom i min famn. "Han kanske måste byta blöjan" Sa Justin när han kom in i rummet. "Du skrämde mig" "Förlåt." "Men som sagt, det behhöver han nu tack" "Så lite så" Sa han och kysste min panna. "Kan inte du ta ut lite frukost åt Josefin?" Frågade jag. "Visst" Sa han och gick och fixa frukost med Josefin.
Efter jag bytt blöja på Mason tog jag ut en tjock filt och hans lek grej som han kunde ligga och kolla på, jag la honom i köket så vi hade koll på honom.

"Ska vi åka till sjukhuset idag?" Frågade Josefin. "Japp, men mamma skulle smsa när vi fick komma" Sa jag och kände att allt det ledsna kom tillbaka. Jag vill ha min syster här, jag vill inte se hela min familj ledsen, jag vill inte vara ledsen, jag vill inte att Justin ska se mig ledsen hela tiden, jag försöker hela tiden ha mitt humör på topp, men det är inte det lättaste, just nu vet jag inte ens om Amanda finns kvar, hon kanske har gått bort nu, men på ett sätt så skulle det vara skönt för henne att få vila, inte ha ont och ligga i koma, jag vet inte om hon känner något eller om hon har hört vad vi sagt men jag hoppas på det. 

Efter frukosten så diskade vi alla undan samt att vi håll koll på Mason, men det behövdes inte länge, för han somnade sötaste bebisen jag har sätt, riktig gullunge får jag säga. Jag ryckte till när min mobil vibrerade till i fickan, jag brast ut i tårar när jag läste det.

Förlåt att jag inte har smsat, eller ringt, men jag ville inte att ni skulle vara med om det här, det har hänt, och ni får komma när ni vill, vi älskar er, och har det gått bra med Mason?.
Love, Mamma.

Jag satte mig ner på golvet och Justin och Josefin förstod vad som hade hänt, Justin satt med en arm runt mig och Josefin låg i mitt knä och grät, till och med Justin snyftade lite. När jag lugnat ner mig så skrev jag ett sms tillbaka.

Vi kommer på en gång, föresten Justin följer med, och Mason har varit lugn och fin så det har gått bra.

"Ska jag köra?" Frågade Justin. "Ja tack" Sa jag och hoppade i baksätet med Josefin för Mason satt i framsätet.
När vi kom fram till sjukhuset så var det papz utanför, hur hittar dom honom hela tiden?. Innan jag bärde ut Mason så la jag ett skynke över honom och Justin höll om mig och håll Josefin i handen så vi inte skulle tappa bort varandra.
Vi åkte upp till våningen och jag sprang bort lite försiktigt till mamma. 

"Lämna mig inte med Mason igen" "Förlåt honey, och jag lovar" Sedan brast jag ut i gråt, för jag såg att Amanda inte låg kvar i sin säng. Jag gick fram till pappa och kramade om honom och grät, mamma stog och grät med Josefin, och Mason då förstås, Jag såg på att Justin inte tyckte att det var särkilt bekvämt. "Älskling, åk hem till din mormor och morfar, jag kommer sen jag lovar" "Okej Ses då, älskar dig" sa han och kysste mig på pannan. "Älskar dig med" Sedan sa han hejdå till resten av familjen, jag granskade honom tills han gick in i hissen. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vet inte hur jag ska skriva när dom är ledsna liksom, det blir deppigt och läsa och så, men jag försöker skriva så bra som möjligt om det så hoppas kapitlet blev tillräckligt bra iaf, har hållt på länge med det...   


Chapter twenty-seven

Last Chapter:
Jag avbröts av mina egna tankar av ett sms, det var från mamma och hon undrade när jag skulle komma, jag åkte upp till samma våning och sprang in i mammas famn och brast ut i gråt ännu en gång.


Tumblr_lxn39cepxf1qm5hzso1_500_large  Pearl-white-cadillac-escalade-car_large

"Gumman, ni två får åka hem, pappa och jag stannar nog på sjukhuset, vi kommer och hämtar er imorgon, ni behöver inte gå i skolan imorgon" "Okej och tack" Sa jag och kramade om Mamma och Pappa lika så Josefin gjorde med det. Mamma visste att jag hatade sjukhus, har aldrig gillat det, bara en massa vita väggar, det luktar konstigt och man blir alldeldes vimsig. Jag fick pappas bil nycklar och vi åkte hem, vi sa inget på vägen hem, vi lyssnade inte ens på musik. Jag och Josefin gick in i huset och gick in i köket. "Är du hungrig?" Frågade jag. "Ja, jätte" Jag tog fram lite revbensspjäl och vitlöksbröd, jag orkade inte göra något avancerat.

"Tack för maten" Sa Josefin och dukade undan. "Får jag sova hos dig i natt?" Frågade hon sen. "Självklart" Vi gick och hämtade hennes täcke och kudde, sen gick vi in i mitt rum och la oss ner, jag kollade på min mobil innan och såg att jag hade fått massa sms av Ryan,Chaz och Elin, även ett från Justin, jag visste vad alla andra handlade om förutom Justins så jag öppnade bara hans, dom andra fick jag hanskas med imorgon.

Jag älskar dig, godnatt min sköna!<3

Jag älskar dig också Justin, godnatt baby<3

Det var inte ens kväll för honom där, men han måste gått från våran klocka. "Godnatt sis" Sa jag och pussade henne på pannan och la en arm över henne. "Godnatt" Sa hon väldigt trött.
Jag kunde inte somna, jag låg och tänkte på Amanda, på Mason, Amanda var tvungen att vakna, jag vet inte vart jag ska ta mig till annars. Till slut kände jag att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och till slut så somnade jag.

"Felicia, vakna" "Mmh" fick jag fram och gosade ner mig ännu mer i täcket.

Amandas Perspektiv:
Varför kunde jag inte bara vakna, jag ville se min son som jag hört av familjen mår bra, jag vill krama om mina systrar, mamma och pappa för att säga att allt ska bli bra, jag vill se min son växa upp.
Det sämsta med det här är och se hur min familj lider, dom gråter och gråter och allt är mitt fel.
Jag känner också att jag blir svagare och svagare, jag har också hört att doktorerna vet det jag vet att jag inte kommer att klara mig, men det ända jag just nu vill är att jag vill att min familj ska må bra. Jag ligger hellre här än att Mason skulle ligga här. Min högsta önskan är inte att vakna upp till liv, min högsta önskan är att Mason ska få en bra uppväxt och det vet jag att han kommer.

Felicias Perspektiv:
Äntligen framme vid sjukhuset, jävla trafik tänkte jag för mig själv, vi gick nu i den långa korridoren till Amanda.
Jag hatade att se henne så här, det var det värsta jag visste. En doktor stod utanför och väntade på oss.
"Jag vill bara meddela er att Amanda, blir bara sämre och sämre, hon är väldigt svag och vi vet inte hur länge hon klarar sig." Jag började inte att gråta, jag antar att mina tårar är slut. Men vi är ju förberädda på det värsta, jag tror alla kände sig på sig att detta inte skulle gå vägen. Mamma och Pappa gick in till Amanda, och jag och josefin gick och hämtade Mason. Världens gulligaste filur är han. Han har öppnat sina ögon och är den sötaste bebisen jag har sätt. Jag pratade också med Elin innan jag åkte hit, men hon visste att jag inte ville höra "jag är så ledsen" osv osv, istället så pratade vi ut om händelsen, och det var skönt att göra med någon. Hon skulle också säga till Chaz och Ryan om händelsen så jag slapp göra det själv, det skulle vara svårt och göra det igen tills jag hämtat mig helt och hållet, och gå till skolan, det vet jag inte ens om jag ska, det är inte så kul och få lappar som "lämna Justin" eller att dom skriver på skåpet "Bitch" osv.

"Mason är så söt" Sa Josefin när vi kom in i rummet. "Visst är han" Sa jag och plockade försiktigt upp honom. Mason skulle få följa med hem idag vilket skulle bli kul. Vi gick med Mason till väntrummet och jag satt med honom i mitt knä och gosade lite med honom. När mamma och pappa kom ut skulle de gå och köpa lunch till oss så jag gick in med Mason till Amanda. "Amanda, jag håller i Mason nu, han är så lik dig, så du förstår inte, och jag saknar dig så mycket, och älskar dig också." Jag lämnade efter ett tag rummet, för att mamma vinkade ut mig för att det var lunch. Vi käkade pastasallad med kyckling, riktigt gott får jag må att säga.

Vi tillbringade hela dagen på sjukhuset idag igen. "Får jag prata med er Mr&Mrs Stanford?" var det en doktor som kom och sa. "Visst" Sa mamma, och dom gick i väg, jag såg att mamma bröt i hop och jag visste inte vad det handlade om. "Vad har hänt mamma" Sa jag och försökte låta lugn för att jag höll i Mason. "Jo, Amanda blir ju bara sämre och sämre, dom vet inte hur länge hon har kvar så Pappa och jag ska sova över här i natt också så kan du ta med Mason hem" Sa hon med gråten i halsen. "Jag vill också stanna kvar" Sa jag och började gråta.
"Nej gumman det går inte" Jag räckte Mason till pappa och gick in till Amanda.
"Amanda jag ska hem nu, men vad som en händer så älskar jag dig bästaste syster, jag kommer aldrig glömma dig, vi ses snart lova det så lovar jag också det" Jag pussade henne på på pannan och gick ut. Josefin gick också in när hon kom ut, så tog en sköterska mason och vi kramade om mamma och pappa. Sköterskan gick igenom lite grejer med mig sen så hjälpte hon mig med Mason ut till bilen. "Tack" log jag.
"Så lite så."

Mason hade somnat i bilen lika så Josefin. Jag är så snäll så jag bärde in först Josefin och la henne i Mamma och pappas säng för den är på undervåningen. Sen gick jag ut igen och bärde försiktigt upp Mason och la han i barnkammaren. När jag skulle gå upp och lägga mig så ringde det på dörren, jag öppnade och kunde inte tro mina ögon.

Chapter twenty-six

Last Chapter:
"Hej lilla Mason" Sa jag och tog i hans söta lilla hand. Mamma och pappa grät och kollade på Mason, jag och Josefin tyckte det var lite fachinerande men ändå kunde jag inte sluta tänka på Amanda. Vad skulle hände med henne. Doktorn kom in i rummet. "jo?" Frågade han. "Nååå...?" Sa Mamma lite frustrerad.
"Amanda.."

Dsc00927_136517584_large  Tears_large

"AMANDA VADDÅ?" Frågade jag argt för han aldrig kunde säga.
"jo, vi har försökt allt vi kan, men hon ligger i koma och vi får se när hon vaknar upp, Mason måste ligga kvar här i natt." Mamma och Pappa bröt i hop, jag och Josefin stod i chock igen, men tillslut brast det och jag gled ner för väggen och grät. Doktorn gick ut för att lämna oss i fred, och vi alla satt i varsit hörn och grät, till slut kom det en sköterska in och frågade om vi ville se henne, det var klart vi ville liksom. Vi följde med henne, ingen sa någonting.
Mamma öppnade dörren och vi alla kom efter. "Min lilla älskling" Sa mamma och sprang fram till Amanda.
"Hon kan höra er, så ni kanske vill prata med henne en och en?" Frågade sköterskan och mamma skulle börja.
Vi andra gick ut till sköterskan. "Så hur ska ni göra med Mason, vi vill bara veta vem som ska ha vårdnaden så länge tills hon vaknar, eller om ja nivet inte vaknar."

"Jag tror det blir Maria och jag" Sa pappa. Systern tackade för sig och gick i väg. Efter fem minuter kom en gråtandes Mamma ut och jag fick gå in för pappa ville prata med henne om Mason.
"Hej älskade syster" sa jag och satte mig vid sidan av henne. "Du vet, det är tomt utan dig, det är inte kul att se dig såhär, jag vill att du ska komma hem, var stark och Mason han är ur gullig han behöver ju sin mamma, och du vet syster att jag älskar dig mest ut av allt, du är världens bästa syster, klara det här för jag kommer inte klara mig utan dig. Du måste komma hem snälla?" Där brast det jag satt och grät medans jag höll min syster i handen.
Jag kunde inte vara där mer utan gick ut ur rummet. Jag gick ner till receptionen och gick ut på sjukhuset trädgård och startade igång min mobil.

Jag såg att jag hade 17 missade samtal och 23 sms. Alla från Justin. Jag bestämde mig för att ringa honom så jag inte skulle göra honom mer orolig. 
-Hej älskling, varför har du inte svarat? Frågade han när jag rinde upp.
Jag sa inget utan jag brast ut i gråt.
- Hey, vad är det? Frågade han.
-A-am-a-manda
-Amanda..?
- H-hon -va-r m-ed i e-n tr-a-fik-o-ly, sedan kunde jag inte säga mer utan brast ut i gråt igen.
-Snälla baby jag hör dig inte..
Jag återhämtade mig lite och sen fortsatte jag prata.
-Hon var med i en tr-afik oly-c-ka stammade jag fram med gråten i halsen.
-är hon och barnet oskadd? Frågade han oroligt.
- Ma-son är, men h-on li-gger i k-koma.
-Åh älskling , vill du att jag ska komma hem, jag kan ställa in konsertena.
- Nej Justin, sköt ditt jobb, jag vill ändå vara med familjen nu.
-Okej, men jag komemr hem snart, sköt om dig och hälsa alla så ringer jag snart igen, och snälla ha på din telefon, och jag älskar dig jätte mycket glöm inte det.
-Älskar dig med sa jag och sedan klickade samtalet.

Jag satt kvar ute ett tag och tänkte på alla minnen jag hade med Amanda, men det var bara ett som spelades i mitt huvud hela tiden:

"Haha sluta, ge mig glassen" Sa jag och skrattade. "Nepp, jag betalade den jag har hört att den smakar gott" Sa Amanda och skrattade ännu mer. Jag låtsades att spela ledsen, "Aw, min sötaste lilla syster här får du din glass" "Lurad" Sa jag och sprang ner från klätterställningen, hon jagade mig och jag skrattade som aldrig förr. 
Till slut var jag tvungen och lägga mig ner på kullen och hon la sig brevid mig och vi låg och kollade på molnen.
"Kolla den där ser ut som ett lejon" Sa jag och pekade på molnet. "Japp, det skulle kunna vara en björn, men kolla där det där ser ut som en enhörning" Sa hon och pekade. "Det gör det verkligen, så himla coolt." "Det kanske är en riktig enhörning" Sa Amanda. "Ja, så himla skoj, tänk om den kunde flyga ner hit" "Ja, och vi får rida på den genom regnbågen." "Wow" Sa jag och tänkte på hur det skulle vara.
Efter en hel dag i parken så gick jag och Amanda hem och mamma och pappa tog välkomnade hem oss.
"Det ser ut som ni vill säga något" Sa Amanda när vi stod på altanen. "Jo, jag är gravid, ni ska få en lillasyster eller lillebror" Sa mamma och jag och Amanda brast ut i ett leende. "Va kul" Sa jag och sprang fram till mammas mage.
"Vad gör man när man får reda på något glatt?" Sa pappa. "SEGERDANSEN" Skrek jag och Amanda, Amanda och jag dansade med varandra och pappa och mamma med varandra. 

Jag avbröts av mina egna tankar av ett sms, det var från mamma och hon undrade när jag skulle komma, jag åkte upp till samma våning och sprang in i mammas famn och brast ut i gråt ännu en gång.



 

Chapter twenty-five

Last Chapter:
När jag skulle ta min första tugga ringde det på dörren. Jag suckade för mig själv och öppnade där stod mina fina vänner, Elin, Ryan och Chaz. "Glada att se oss?" Frågade Chaz "Självklart" Sa jag och kramade om dom. "Men ni förstörde min matstund så ni får komma in och kolla på när jag äter" sa jag. dom skrattade och tog av sig sina skor och följde efter mig in.

Tumblr_lxd0cfoti91qih9d8o1_500_large  75945721_52dbfa3869_z_large

Det bästa som finns är att vakna upp i sin egen säng när man har varit borta, men jag lovar att det skulle vara mycket bättre om Justin låg brevid mig. Jag tog på mig min one piece och gick ner för trappan och in till köket, där satt mina systrar och åt frukost. "God morgon" "Godmorgon" sa dom båda i kör. "Det finns frukost här åt dig med" Sa amanda. "Tack" Sa jag och satte mig brevid dem. "Ska ni göra något idag?" Frågade jag. "Ska åka och köpa lite grejer" Sa Amanda. "Och jag ska till Nina." "Okej" Sa jag. "Dudå?" Frågade Amanda. "Ae inget, vara hemma och chilla antar jag, det är ju skola imorgon" "Haha ja" Sa Amanda.

Efter frukosten gick Josefin till Nina som bodde längre upp på gatan. "Jag åker nu" Sa Amanda.
"okej ha det så kul" "Japp, love u sis." "Love u to" Sa jag och hon stängde dörren.
Jag plockade upp min mobil och bestämde för att ringa Justin.

- Hej babe Sa han när han svarade.
- Hej Justin.
- Vad har du för dig då? Frågade han
- Nae inget, har tråkigt och saknar dig, dudå?
- Saknar dig med, och hade just repetion för har konsert ikväll.
Vi pratade på ett tag tills han var tvungen att avsluta.
-Okej ses snart babe Sa han.
- Japp, och lycka till i kväll Älskling.
- Tack, puss hej.
- Puss.

När jag la i från mig telefonen så ringde den igen, min älskling måste glömt något, men när jag kollade på displayen så kände jag inte igen numret.

- Hej det är Felicia.
- Hej, har jag kommit till Amanda Stanfords hus, är det hennes förälder jag pratar med?
- Ja det har du, nej jag är hennes syster.
- Okej, men skulle vi kunna få dina föräldrars telefon nummer?
- Japp det är 07******** och 07*******
- Tack.

Sedan las det på, undra vad det där var om. Jag la mig och kollade på lite tv, Vänner var uppe, jag tröttnar aldrig på den serien kan se den om och om igen. När det blev reklam så fick jag ett sms av pappa.

Hämtar upp dig om tre minuter sen hämtar vi upp Josefin med, gör dig i ordning.

Jag svarade med ett enkelt "ok", vad handlade det där om? Jag tog på mig ett par jeans och ett linne och flätade mitt hår, det gick på typ en minut, jag låste dörren och då svängde pappa upp på uppfarten. Jag gick in i bilen och pappa såg inte glad ut. "Vad har hänt pappa?" "Vi ska till sjukhuset något har hänt din syster." "V-va, ska hon föda?" "Jag vet inte gumman." Vi hämtade upp Josefin och åkte mot sjukhuset, alla tre lika spända på vad som skulle hända.
Vi gick mot akuten och sa Amandas namn, hon skickade upp oss till en sal och där väntade en doktor.

"Mr Stanford?" Pappa nickade, mamma kom precis bakom oss hon jobbar ju här men ändå var hon senare en oss.
Pappa, jag, mamma och Josefin gick frak till doktorn. Men han ville prata med mamma, pappa och mig. Josefin fick tydligen inte höra. "Jo det är så här, Amanda var med i en bil olycka, vi vet inte vad som hände men det var ingen annan bil med i krocken så hon måste tappat kontrollen, just nu opereras hon och vi vet ingenting." " Bebisen då?" "som sagt jag vet ingen ting, men läget ser inte bra ut." Mamma och Pappa brast ut i gråt men jag stog i chock, till slut kände jag en hård smäll mot huvudet sen blev allt svart.

"Gumman?" Jag öppnade ögonen och såg mamma, pappa och Josefin. "Vad hände?" Frågade jag. "Du svimmade men du kommer ihåg det andra va?" Jag nickade. Även fast jag hoppades på att det var en dröm.
Jag nöp mig i armen för att kolla, men icke jag vaknade inte.
"Vet dom något?" Frågade jag. "Ja, dom har räddat bebisen, men den undersöks nu" "Amanda då?" "Hon opereras fortfarande." Jag nickade lite försiktigt och vi gick ut i väntrummet så länge. 
"Vill ni se bebisen?" Vi ställde oss upp och nickade mot doktorn. Han följde oss in där den söta lilla babyn låg virad i en handduk. "Är det en tjej eller kille?" Frågade jag doktorn. "Kille, vet du vad din syster ville ha för namn?" "Japp, Mason." 

"Hej lilla Mason" Sa jag och tog i hans söta lilla hand. Mamma och pappa grät och kollade på Mason, jag och Josefin tyckte det var lite fachinerande men ändå kunde jag inte sluta tänka på Amanda. Vad skulle hände med henne. Doktorn kom in i rummet. "jo?" Frågade han. "Nååå...?" Sa Mamma lite frustrerad.
"Amanda.."

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad tror ni ha hänt, om ni vill veta komentera..

 


Tidigare inlägg