HOME  FACEBOOK  TWITTER  YOUTUBE  DESIGN BY

Chapter 57 - A special guest Part 2. - The Ending.

Last Chapter:
"Jo de kommer snart" Sa Ryan och jag nickade och hälsade på Nolan och Erica. De hälsade glatt tillbaka och jag gick ut på altanen till Ryan som satt och grilla. "Hur är det?" Frågade han. "Jo jag är bara bra" Log jag. Han nickade. Det ringde på dörren så nu skulle väl de andra komma. "De speciella gästerna är här." Sa Chaz glatt. "Speciella?" Frågade jag. Jag följde med till dörren och mitt hjärta stannade när jag fick se vilka som stod där.
 
Jag stod där helt chockad. "Suuuuuuprise" Sa Chaz och Ryan samtidigt och jag stog där helt chockad, jag kunde inte röra en min. "Varsegod" Emma kom fram och viskade i mitt öra. Så de hade planerat detta?. Emma gick fram och kramade Alfredo som också var där men jag hade fortfarande inte rört mig. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga eller om jag skulle säga något. Det ända jag ville var att springa upp i Justins famn och kyssa honom och säga att jag älskar honom men det kunde jag ju inte göra. Jag vet ju inte ens om han fortfarande gillar mig på det sättet, det var faktiskt han som föreslog vänner inte jag. Jag såg hur Justin kollade ner och slickade sig om läppen som han alltid gör när han är nervös. Jag skrattade till lite och alla kollade lustigt på mig men jag skakade bara på huvudet. Jag kände hur pinsamt det blev och jag började genast rodna.
 
Justin och Alfredo kom in i huset och jag kände redan hur jag behövde ta luft för att svalka mitt ansikte som jag bara kände var hur rött som helst. I stället för att gå ut på altanen gick jag upp på övervåningen och ut på Ryans balkong. Jag var tvungen att tänka på vad jag skulle säga till Justin. Jag han inte tänka länge innan jag hörde hur balkongdörren öppnades och någons steg stannade jag vågade inte kolla vem det var som stod näst intill brevid mig. Jag kollade ändå brevid mig och fick se att det var Justin. Han kollade på mig med och vi båda flinade stort och jag vände bort mitt ansikte. "Skulle inte du på sång repetion?" Frågade jag med ett kling i rösten. Han skrattade och kliade sig i bakhuvudet. "Jag fick inte säga något, att jag skulle komma hit" Sa han. Jag nickade och gjorde en, "jag-förstod-det" min. "Du" Började han och jag vände mig om och nickade. "Eller det var inget" Sa han. "Säg Bieber" Sa jag. "Det var inget" Sa han igen. Jag nickade besviket.
 
"Ey, ni där uppe MAT" Ropade Ryan. Jag skrattade. "Gå du, jag kommer snart" Jag nickade mot Justin och gick ner själv. Emma kom mot mig. "Kysstes ni?" Frågade hon glatt. Jag skakade på huvudet. Jag gick ut på altanen och satte mig på en ledig plats. Jag såg hur Alfredo gick in i huset och jag förstod att han skulle till Justin. Chaz följde också efter. Vad är det som händer?. Jag vill också veta vad det är som händer?!?.
 
Justins perspektiv:
 
Jag stod på balkongen med kepsen mot ansiktet. Varför sa jag inte bara hur jag kände när jag hade chansen?. Hon lyssnade ju då. Varför sa jag ens från första början att jag bara ville vara hennes vän?. Varför sprang jag inte efter henne på flygplatsen, och kysste henne där som i alla romantiska filmer?. Varför. Jag kände hur någon drog mig i tröjan och jag ryktes med och ramlade nästan bak. "Vad?" Frågade jag när jag såg att det var Aflredo. Chaz stog också bakom. "Vad höller du på med?" Frågade han. "Vad?" Frågade jag. "Ally är ledsen. Man ser det på henne. Emma tröstade henne till och med, vad gjorde du?" Frågade Chaz. "Jag gjorde inget" Sa jag oskyldigt. "Varför går du inte bara fram till henne och säger att du älskar henne?" Frågade Chaz. "För att tänkt om hon inte känner lika dant" Sa jag allvarligt. "Tro mig det gör hon" Sa han allvarligt. "Ja det gör hon. Emma har också sagt det" Jag kände hoppet började rusa i min kropp. "Allvarligt?" Frågade jag. "Ja det gör hon. Hon kan inte sluta tänka på dig, jag lovar" Sa Chaz. "Det ända hon gör hemma är att gå och kolla i hennes telefon, antagligen för att kolla om du smsat. Jag har hört henne och Emma prata också med varandra. Hon älskar dig bro, jag lovar" Sa Chaz. Jag nickade. Det var dags att ställa allt tillrätta, men först mat för jag var vrål hungrig.
 
Jag satte mig mitt emot Ally och gav henne min flirtiga blick som jag alltid gjorde när vi var tillsamans. Lika så nu så rodnade hon och kollade ner, det gjorde hon alltid när jag gav henne den blicken. Jag log för mig själv. Jag tog för mig av maten och vickade på foten och jag kände ett ben. Jag antog att det var Allys så jag rörde lite på det. "Vad var det under bordet, vems fot?" Frågade Ryan förvånat. "Uhm sorry, jag trodde, inget" Sa jag och stoppade mat i min mun. Nu rodnade jag, Jag såg hur Ally tittade ner i maten och flinade för sig själv. Efter maten hade alla slagit sig ner runt ett bord förutom Ally för hon var på toan. "Ta bort den där stolen" Sa jag allvarligt så hon inte skulle få en stol. Chaz skrattade och tände ute lampan. Dörren öppnades och Ally korsade sina armar när hon såg att det inte fanns någon annan stol. Hon var på väg att hämta en annan men snabb som jag var så drog jag ner henne i mitt knä. Hon skrattade. Hon låg på mitt bröst och gud vad jag saknat henne. "Förlåt" Viskade jag. "Jag vill inte alls vara vän med dig, jag vill vara så mycket mer." Viskade jag i hennes öra. Hon satte sig mer upp och kollade in i mina ögon med sina vackra ögon. Hon ni ckade och bet sig i läppen. Hon lutade sig tillbaka och viskade. "Jag med. Så mycket mer." Viskade hon jag log stort för mig själv och kysste ömt hennes kind.
 
 
 
Hon log stort och fnittrade till. Jag hade knappt märkt det själv men alla hade lämnat oss ensamna här ute. Vilket jag ock inte hade något emot. "Men vi kanske ändå ska prata om allt?" Frågade jag. Hon nickade. "Varför sa du bara att du ville vara vänner då?" Frågade hon lungt. Hon var verkligen inte arg. "För att jag var osäker på hur du skulle känna och så. Jag vet inte varför jag sa det, kanske för att jag var annars rädd att jag skulle förlora dig" Sa jag och hon nickade. "Det skulle du inte göra det, även fast det kanske märktes som det ett tag och jag är ledsen för det." "Men det var ju mitt fel att du kände så" Sa jag. "Nej Justin. Inte bara ditt. Vi båda gjorde fel" Sa hon. Jag nickade. "Ska vi lägga oss detta bakom oss?" Frågade jag. "Det tycker jag, och snälla, kyss mig Justin Drew Bieber" Sa hon. Jag skrattade och pressade mina läppar emot hennes. Som jag längtat efter dom där perfekta läpparna som passar mina alldeldes perfekt.
 
 
 
 
Jag la mina armar runt hennes mage och tryckte henne närmare mig om det ens var möjligt. Hon vände sig om och satte sig i gränsle över mina lår. Hon skrattade sitt det där underbara flickskrattet och begravde sitt ansikte i mitt bröst. Jag kysste henne på hjässan och la mina armar runt hennes lilla kropp så satt vi där. I Stratfords tysta natur. Det ända jag kunde höra var flickan jag älskars andetag. "Jag älskar dig." Viskade hon. "Jag älskar dig med Alyssa Somers. Så fruktansvärt mycket så du förstår inte" Sa jag och hon fnittrade till och varje gång smälter jag när hon gör det. Så fruktansvärt vacker. Från många motgångar mellan hennes och mitt förhållande så lyckades vi ändå hitta tillbaka. Det är inte många som lyckas hitta tillbaka till det där lilla det, men det gjorde hon och jag, för Alyssa och jag vi klarar allt, bara vi är tillsamans.
 
SLUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUT!. Inte det bästa slutet dock. Men de hittade ju tillbaka till varandra :'))). Tack så hemskt mycket för alla komenterarer på denna novell det betyder grymt mycket. Vad var bäst med novellen?. Och en fråga till, någon som är sugen på att ha prologen i kväll? :)

Chapter 56 - A special guest. Part 1.

Last Chapter:
 Han öppnade sina armar och jag gick in i dom. Att vara i hans famn igen var fantastiskt. Jag kände hur jag var nära på att börja gråta. Det rann en tår ner från min kind och Alfredo och Ryan såg det och kollade med lidsamt mot mig.Den rann på hans tröja med för hoppnings vis skulle han inte märka något. "Hej då Justin" Sa jag. "Hej då" Sa han. Jag vände mig om och tog min resväska och gick mot planet som vän med Justin. Vän.
 
Jag hade varit hemma i Stratford i en dag och Justin och jag hade smsat kanske hela tiden. Inte om något alls speciellt utan bara smsat. Jag ville inte vara vän med honom, kunde han inte förstå det?. Eller han kanske inte ville vara mer än vänner. Jag suckade och tog min telefon och gick ner på nedervåningen. "Det är lunch gumman vill du ha?" Frågade Maria. "Nej tack det är lugnt. Emma skulle ta med mig och käka någon speciell hamburgare eller vad det var hon snacka om" Skrattade jag. "Jaha okej, ha så kul." Sa hon och log mot mig. "tack" Sa jag. "Vänta Ally" Chaz kom springande ner från trappan. "vad är det?" skrattade jag. "Ryan har fest i kväll, du kommer va?" Frågade han. "Visst, Emma kan med va?" Frågade jag. "Självklart" Log han. Jag log mot honom och gick ut och stängde dörren efter mig.
 
Emma stog redo med sin cykel utanför. "Ryan har fest ikväll" Sa jag glatt. "Jag hörde det, grill fest" Log hon. Jag nickade och tog min cykel. "Så" Sa jag och hoppade upp på den och vi körde i väg. "Hur är det mellan dig och Justin?" Frågade hon. "Vi har smsat mycket, men vi är inte mer än vänner tyvärr" La jag till. Hon log lite snett. "Men det kanske inte hade funkat ändå. Det kanske bara var en sommarromans trots allt" Sa jag och log lite snett. "Nej, det tror jag inte, ni var perfekta, det är bara svårt för er på grund av det livet Justin lever."  Jag nickade. "Här ska vi in" Sa hon och pekade på ett hus. Jag nickade. Vi parkerade våra cyklar. "Här har jag aldrig ätit" sa jag förvånat. "Det är ju nytt" Sa jag ju skrattade hon. Jag himlade med ögonen och vi gick in. Vi beställde en varsin hamburgare och gick och satte oss. Jag tog mig en tugga av hamburgaren och den var verkligen god. "Visst är det gott?" Frågade Emma. "Perfekt" Skrattade jag.
 
 
 
 Min mobil plingade till och jag log fånigt och hoppades på att det var Justin. Jag fnittrade till när jag såg att det var han. Jag öppnade smset och blev nästan som en sån där tonårstjej som fick ett sms av skolans snyggaste kille. Jag hoppade upp och ner på stolen. "Herre gud vad skrev han?" Frågade Emma. Jag visade vad det stod.
Hej Ally, vad gör du nu då? Haha. ♥ "Han skrev ett hjärta EMMA" Sa jag extalterat. "Herre gud du är verkligen fortfarande kär i honom" Sa hon. Jag nickade. "Tog ett tag och fatta det" skratta jag. Hon nickade. "det gjorde det verkligen." Sa hon. JAg skrattade. "Tack i alla fall. För att du gjorde så jag gjorde det" sa jag. "Allt för min bästa vän" Log hon. Jag log tillbaka. Äter hamburgare med Emma, på det nya hamburgar stället haha. Själv? ♥"
Skrev jag tillbaka.
 
 
Vi åt upp och det var länge sen jag och Emma hade så kul tillsamans, länge sen jag hade så kul. Min mobil plingade till igen och Emma gav mig en finurlig blick. Jag rodnade lite smått och öppnade smset. Kom nyss från en dansrepetion ska nu på sång repetion ♥. Jag skrev tillbak med okej♥. Emma skrattade åt mig men jag kunde inte låta bli. Jag var så kär i honom så det gjorde verkligen ont att jag inte var hos honom, och det gjorde ont att jag inte kunde kalla honom min. För han var inte min, det ända min han var, var min vän. Vi var nu klara och drog hem till mig för att fixa oss till ikväll. "Chaz" Ropade jag när vi kom in i huset. "Här uppe" Ropade han. Jag sprang upp för trappan. "Vilka kommer i kväll?" Frågade jag. "Det är inte många, några vänner bara men tänkte om ni ville komma, det är inte riktigt en fest vi ska grilla och ha det bra bara" Jag nickade. Då var det shorts väder.
 
"Om ni vill åka med mig så var klar om en halvtimme" Ropade Chaz. "Okej" Ropade jag. Både jag och Emma skyndade oss och hon lånade kläder av mig. Jag drog på mig ett par vita shorts och en vit tshirt, med en uringning där bak. Jag älskade verkligen den tröjan. Sen drog jag bak allt mitt hår och satte upp det i en toffs. Jag drog några drag med min mascara och tog sen mina brillor på mig. "klar" Andades jag ut. "Snabbaste hittils" Sa jag och Emma och gav oss en varsin highfive. Vi gick ner till hallen tillsamans med Chaz. "Vi kommer hem i natt, hej då mamma" Sa Chaz. "Hej då, ha det så kul ungdomar" Sa hon. "Hej då" Log jag.
 

Hennes outfit!
 
 
Vi åkte Chaz bil till Ryan och dunkade Good Time med Owl City och Carly rae Jepsen i bilen och sjöng med. Chaz parkerade bilen och vi gick upp mot trappan och ringde på. Ryan öppnade. "Tjaa" Sa han. "Hej" Sa vi. Vi gick in och jag förvånades av att det bara var Nolan och hans flickvän Erica här. "Ska det inte komma fler" Frågade jag förvånat. "Jo de kommer snart" Sa Ryan och jag nickade och hälsade på Nolan och Erica. De hälsade glatt tillbaka och jag gick ut på altanen till Ryan som satt och grilla. "Hur är det?" Frågade han. "Jo jag är bara bra" Log jag. Han nickade. Det ringde på dörren så nu skulle väl de andra komma. "De speciella gästerna är här." Sa Chaz glatt. "Speciella?" Frågade jag. Jag följde med till dörren och mitt hjärta stannade när jag fick se vilka som stod där.
 
Någon som vill ha sista kapitlet idag?. Komentera då. Om jag alldeldes för snäll kanske jag till och med lägger upp prologen till den nya novellen ;).
 

Chapter 55 - Friends.

Last Chapter:
 
"Lugna dig Ally. Du är inte en bitch. Han gjorde defenitivt fel när han inte ringde dig, men du har rätt han är inte den ända som gjort fel." Jag snyftade till. "Och så såg jag hur lycklig du var med honom, men jag såg också så sårad du var när han inte ringde." "Ja jag var lycklig med honom. Det var då jag mådde bäst. Han fick mig att må så bra. Jag saknar honom Maria, jag gör verkligen det" Jag hörde en harkling jag kollade chockat upp och fick möta Justins bruna ögon. "Justin" Mumlade jag.
 
Justins Perspektiv:
Jag hade åkt till deras hotell för att snacka med både Chaz och Ryan. Dom kunde väl bara inte frysa ut mig?. Jag satt på deras rum och vi skulle precis börja snacka när det knackade på dörren. Något i mig sa att det skulle vara Alyssa. Men när Chaz öppnade gick Emma in i rummet. "Här" Sa hon och gav mig ett kort. "Det är den till vårat rum. Ta den och åk upp till henne. Jag orkar inte med detta mer. Lös allting nu, jag orkar verkligen inte mer. Jag har skakat lite vett i henne också nu så åk up till henne och lös allt." Sa hon. Jag kollade förvånat på henne. "Åk upp Justin" Nu var det Chaz som talade.
 
Jag tog hissen för jag hade ingen ork att gå i trapporna. Gick fram till deras dörr och jag funderade på om jag skulle knacka eller öppna dörren med kortet, men jag gick på det andra alternativet. Jag hörde ingenting när jag kom in men sen hörde jag hennes ljuva röst. "Ja jag var lycklig med honom, det var då jag mådde som bäst. Han fick mig må så bra. Jag saknar honom Maria jag gör verkligen det." Hela jag stannade till. Jag såg henne sitta där med huvudet mot golvet. Utan förvarning harklade jag mig och hon kollade med en chockad min upp. "Justin" Hon  la fort på sin telefon och kollade mot mig. "Hej" Sa jag. "Hej" Sa hon tillbaka. "Förlåt. Jag vet att jag inte skulle tagit ut allt på dig. Jag gjorde också fel" Sa hon och jag log. "Tack. Men jag gjorde också fel. Förlåt" Sa jag och hon log lite smått.
 
"Jag har också saknat dig föresten" Sa jag och jag såg hur hennes kinder blev en aning röda och hon kollade bort så som hon alltid gör när hon rodnar. Jag skrattade till vilket hon också gjorde. Jag ville bara kyssa hennes fantastiska läppar men då skulle jag förstöra allting, det visste jag och det ville jag verkligen inte. "Nu då?" Frågade jag och hon ryckte på axlarna. "Vänner?" Frågade jag. VARFÖR SA JAG VÄNNER FÖR?. Jag ville inte vara vän med henne. Jag ville vara så mycket mer. "Ooh, okej, vänner" Sa hon lite ostabilt. Jag nickade. "Men jag ska väl gå, jag måste tillbaka till studion." "Lycka till" Log hon. Jag log tillbaka och gick ut ur dörren och stängde den efter mig.
 
Alyssas perspektiv:
Vänner, vänner, vänner, vänner. Ordet ekade i mitt huvud. VÄNNER?. hur ska jag kunna vara vän med någon som jag inte vill vara vän med. Jag vill att han ska vara min pojkvän?. Men tydligen så vill inte han det längre. Jag kanske väntade för länge för att förstå att detta inte bara var hans fel. Kanske väntade alldeldes för länge för att inte prata med honom. Hans känslor kanske försvann. Han kanske hittat någon annan?. Någon bättre, som inte tillbringar sin tid med sitt ex. Jag suckade frustrerat och slängde mig på magen i sängen och skrek allt vad jag hade, dock i kudden så ljudet dämpades.
 
2 dagar senare:
 
Det var dags att åka hem. Jag Chaz, Ryan och Emma stod redo på flygplatsen. Alfredo var här. Pattie var faktiskt här, även Justin. Jag kramade Alfredo. "Vi ses Ally" Sa han och kramade om mig. "Ja, det gör vi" Sa jag. Pattie kom fram till mig. "Det kommer bli bra allt det här gumman. Allt kommer lösa sig" Sa hon och kramade mig. Jag log snett. "Jag får hoppas på det" Log jag. Justin stog och kramade om Chaz och Ryan som löst den lilla twisten de hade. Det var pinsamt jag visste inte dirrekt om jag skulle krama honom?. "Får jag en kram?" Justin kom och tänkte precis samma tanke. Jag nickade. Han öppnade sina armar och jag gick in i dom. Att vara i hans famn igen var fantastiskt. Jag kände hur jag var nära på att börja gråta. Det rann en tår ner från min kind och Alfredo och Ryan såg det och kollade med lidsamt mot mig.Den rann på hans tröja med för hoppnings vis skulle han inte märka något. "Hej då Justin" Sa jag. "Hej då" Sa han. Jag vände mig om och tog min resväska och gick mot planet som vän med Justin. Vän.
 

Chapter 54 - Get real.

Last Chapter:
"Snälla. Om bara du inte hade gjort slut så hade det här varit bra" Sa jag och jag visste inte varför jag sa det det bara kom ut ur min munn. "Om bara du inte hade varit en sådan idiot hade jag inte gjort det" Sa hon. Med en sur ton. "Om du bara inte hade gått ut med James på en lunch eller vad ni nu var på hade jag inte blivit det" Sa jag tillbaka. "If only Justin. If only" Sa hon och gick för bi mig för att gå in på hennes rum.
 
Jag hade legat i min säng i fem dagar, okej inte bokstavligt. Jag hade varit ute med Chaz Ryan och Emma också. Shoppat hade jag gjort. Legat och latat mig på stranden med Chaz och Ryan, men den mesta tiden spenderade jag på rummet på sängen. Jag orkade bara inte med detta, jag vet att det var en risk att åka hit. Men första dagen?. Första dagen trodde jag inte att jag var tvungen att se honom. Dörren öppnades och in kom Emma. "Seriöst Ally. Upp med dig" Suckade hon. "Nej" Suckade jag. "Seriöst det är inte ens synd om dig" Sa hon. "Ursäkta?" Frågade jag. "Du ligger här och tycker synd om dig själv för Justin varit en idiot mot dig. Han har varit det men han är inte den ända, Det var du som gjorde slut så var inte sur för något du själv gjorde" Sa hon med en aning högre ton i rösten. Jag fick en klump i magen. "Jag hade inte gjort slut om det inte varit för honom" Sa jag högre.
 
"Han gjorde ett jävla misstag Ally. James var otrogen mot dig och han kan du banne mig förlåta. Otrohet är något mycket mer. Tror du själv på att Justin skulle gå och va med Jasmine han är inte en sån person det vet till och med jag. Är det värt att gå ut och äta eller var du nu gjorde med James och sen förlora Justin. För det var ju det de började med" "Nej det började med att han inte ringde" Skrek jag. "Han ringde ju dig till slut eller hur?. Medans du var ute med ditt ex hur tror du det kändes för Justin. Självklart blev han arg det är ju inte dirrekt konstigt. Det konstiga är att du förlåter en som var otrogen mot dig och inte den som blev arg för att du var med ditt ex." "Så allt det här är mitt fel är det de du säger?" "Neeeej. Jag säger bara att en del av detta är ditt fel, du tror ju bara att det är Justins. Du går och umgås med ditt ex när Justin inte är hos dig. Vad skulle du göra om Justin gjorde samma sak mot dig. Det är inte bara hans fel, på riktigt Ally Get Real." Med de orden lämnade hon mig ensam i rummet.
 
Jag satt chockad kvar i rummet. Really?. Emma hade aldrig skrikigt på mig så där förut. Jag hade en känsla i magen som sa att hon hade rätt. Jag kanske hade tagit ut för mycket på Justin. Jag hade gjort fel jag också, men det insåg jag inte förns nu. Jag kände mig, dålig, illamående, skyldig. Jag bestämde mig för att ringa Maria. Hon var den jag verkligen kunde prata med. Jag slog in hennes nummer och bara när jag hörde hennes röst brast jag ut i gråt. "Men lilla gumman, vad har hänt?" Frågade hon oroligt. "Gumman lugna ner dig. Jag kan inte hjälpa dig om du inte berättar vad det är som har hänt". Jag började sansa mig och andades så jag kunde börja prata. Jag drog hela historien om hur Emma hade kommit in i hit och vad hon sagt. Hur jag nog varit en självisk bitch och bara trott att allt var Justins fel.
 
 
"Lugna dig Ally. Du är inte en bitch. Han gjorde defenitivt fel när han inte ringde dig, men du har rätt han är inte den ända som gjort fel." Jag snyftade till. "Och så såg jag hur lycklig du var med honom, men jag såg också så sårad du var när han inte ringde." "Ja jag var lycklig med honom. Det var då jag mådde bäst. Han fick mig att må så bra. Jag saknar honom Maria, jag gör verkligen det" Jag hörde en harkling jag kollade chockat upp och fick möta Justins bruna ögon. "Justin" Mumlade jag.
 
 
 
Komentera för mer! :)

Chapter 53 - If only Justin, If only.

Last Chapter:
Jag pluggade in mina hörlurar och lutade mig bak för att bara lyssna på den ljuva musiken som spelades i mina öron. Jag slumrade antagligen till eftersom jag väcktes av kvinnan i högtalaren att det var dags att landa. Jag och Emma höll våra händer hårt då vi båda inte tycker särkilt mycket om att landa. Vi hörde hur planets slogs i marken och vi båda log stort. Snart började folket röra sig ut och Chaz och Ryan mötte oss i gången så vi inte skulle tappa bort varandra sen. Vi klev ut ur planet. "La, Vi är häääär" Ropade Chaz och vi skrattade. Ja det var vi, vi var här.
 
Justins Perspektiv:
Vi hade tagit en lunch paus och satt nu och åt. Skräp mat hade det blivit, igen. Vi var nästan klara jag skulle spela in min sista låt som jag skrivit helt själv. Alfredo reste sig upp och tog sin jacka. Vart skulle han?. "Ey vart ska du?" Frågade jag. "Jag fick dra för Scooter" Sa han och Scooter nickade. "Vart ska du då?" Frågade jag. "Träffa någon" Sa han. Jag följde efter honom. "du är inte otrogen mot Emma va" Frågade jag. "Nej, varför skulle jag vara det?" Frågade han. "Bara undra" Svarade jag. Han nickade och gick sen ut ur studion. Vart skulle han?. Jag gick tillbaka och satte mig. "Vem skulle han träffa?" Frågade jag Scooter. Han ryckte på axlarna. Jag suckade bekymrat. Han visste ju, varför kunde han bara inte tala om.
 
Alyssas Perspektiv:
 
"Han kommer vilken minut som helst" Sa Emma. "Okej" Svarade vi. Vi satt på flygplatsens vänte sal och väntade på att Alfredo skulle hämta upp oss. Jag satt i Chaz knä då det inte fanns någon annan sitt plats då det verkligen var fullt över allt. Vi hade väntat länge på Alfredo och det började bli tröttsamt. "Han är här" Sa Emma glatt. Vi gick ut ur salen och där stod han vid en stor svart bil. Emma kastade sig i famnen på honom och han skrattade men tog emot honom. "Hej Ally" Sa han och kramade om mig. "Hej Freddo" Sa jag. Han kramade om Chaz och Ryan också. Vi la in våra väskor och hoppade in i bilen och han körde i väg mot vårat hotell.
 
Vi checkade in och Chaz och Ryan fick ett rum på våningen under oss tyvärr. Vi åkte upp till vårat rum tillsamans med Alfredo. Vi gick in på rummet och det var väldigt fint faktiskt. Hans mobil plingade till och han tog upp den och han stelnade till. "Vad?" Frågade jag. "Han vet" "Vem vet?" Frågade jag. "Justin, han vet att du är här" Sa han. "VA?" Frågade jag. "Han skrev, Scooter berättade. Du kunde sagt till mig" Sa han. Jag suckade. Great. Första dagen och han vet redan om det. "Vad svara du?" Frågade jag sen. "Ledsen men jag fick inte säga att Ally var här" Sa han. Jag tog handen för ansiktet. Jag orkade verkligen inte träffa Justin. Jag skulle bli alldeldes för svag och bara börja gråta.
 
"Ohboy" Mumlade Alfredo. "VAD" Frågade jag. "*VA?. ALLY?. HAN BERÄTTADE BARA OM EMMA. VAR ÄR NI ALFREDO?" Skrev han sa Alfredo och jag kände bara för att slå till honom vid den punkten. "REALLY" Skrek jag. "Ally, gå ut med Chaz och Ryan och shoppa eller något, vi fixar det här" Sa Emma. Jag suckade frustrerat och gjorde som hon sa. Jag knallade ner till Chaz och Ryans rum och knackade på. Ryan öppnade. "Följ med mig och shopppaaa, snällla" Sa jag glatt. Ryan nickade. "Okej" Svarade han och log. Jag log stort och han gick för att hämta Chaz.
 
Justins perspektiv:
 
Alyssa var här i La??. Ingen hade sagt något till mig det var det som gjorde mig så arg. Inte ens Alfredo hade sagt något till mig. Inte hade han planerat och göra det heller, de hade tänkt att smyga med det?. Det gjorde mig fruktansvärt arg. Jag älskar Alyssa och det ända jag vill är att bli sams igen och kunna kalla henne min men ingen verkar förstå det, inte ens Ally. Alfredo hade berättat för runt två timmar sen vilket hotell de var på till slut. Emma hade gått med på och säga vilket rum också så om jag skulle dit. Jag tog på mig mina skor och gick ut till bilen och körde i väg till hotellet. Jag åkte upp de våningar jag behövde och gick för att hitta rätt rum. Jag hittade det till slut och jag knackade på. Inget svar. Emma och Alfredo hade gått ut och freddo hade sagt att Alyssa gått ut med chaz och Ryan som tydligen också var här?. Så jag satte mig utanför dörren och väntade. Jag skulle vänta hela mitt liv om jag var tvungen.
 
 
Varje gång jag hörde ett hiss ljud, eller någon som kom upp för trapporna fick jag ett hopp men blev lika besviken när jag såg att det inte var hon. Jag visste inte riktigt hur länge jag hade suttit där men länge var det i alla fall. Jag hörde återigen ett kling från hissen och när jag såg att det var Ally. Hon hade inte sätt mig för hon gick och fipplade med sina shopping kassar. Hon tittade upp och stannade upp. "Justin" Mumlade hon. "Hej" Sa jag och ställde mig upp. "Snälla spring inte i väg eller liknande" Sa jag. Hon suckade. Hon stod där alldeldes fridfullt, det ända jag ville göra just då var att gå fram och kyssa hennes fantastiska läppar. "Snälla, kan vi inte bara prata." Sa jag hon suckade. "Justin på riktigt. Jag vet inte. Jag lovade mig själv och Maria att jag inte skulle träffa dig på den här resan. Det var kanske ett misstag att komma hit" Sa hon och det skar till i hjärtat.
"Snälla. Om bara du inte hade gjort slut så hade det här varit bra" Sa jag och jag visste inte varför jag sa det det bara kom ut ur min munn. "Om bara du inte hade varit en sådan idiot hade jag inte gjort det" Sa hon. Med en sur ton. "Om du bara inte hade gått ut med James på en lunch eller vad ni nu var på hade jag inte blivit det" Sa jag tillbaka. "If only Justin. If only" Sa hon och gick för bi mig för att gå in på hennes rum.
 
 

Chapter 52 - Were Here.

Last Chapter:
 
. Då min säng inte är alls stor la vi en luftmadrass brevid min som Emma kunde ligga på. Hon la sig på luftmadrassen efter hon kom ut från hennes toalett besök. "Godnatt Ally." Sa hon. "Godnatt Emam" Svarade jag. Jag vände mig om och skulle försöka sova men det gick inte särkilt bra, jag tänkte på La. Vilket val jag skulle göra eller inte. "Du Emma, sover du?" "mmmh" Hummade hon till svar. "Jag tror jag följer med till La" Sa jag och hon satte sig kvickt upp. "Gör du?" Frågade hon glatt. "Ja, ja det göra jag." Sa jag. Frågan var bara, vad gav jag mig inpå?.
 
Jag och Emma stod framför Maria, Chaz och Michael och väntade från svar från någon men inget kom ut deras munnar. "Det verkar korkat Alyssa" Sa Maria. "Snälla, jag vill göra det här, jag kommer inte träffa Justin och om jag gör det så ska jag ändå inte prata med honom" Sa jag. "Jag vet inte, vad ska du göra i La själv när Emma är med Alfredo?" Frgågade hon. Då kom jag på den briljanta iden. "Chaz kan följa med" Sa jag glatt. Han kollade storögt på mig. "Snälllaaaa Chaziiie" Sa jag och försökta spela gullig. "Okej, om Chaz följer med är det lugnt" Sa Michael och Maria instämde. "Taccckkk" Sa jag glatt och kramade om dom. "Jag har inte sagt att jag följer med än" Sa Chaz och tog upp sina händer. "Nå?" Frågade jag honom. "Om Ryan får följa med tänker inte vara själv med er" Sa han. Maria nickade.
 
"Just det Chaz det är imorgon vi åker, så Maria skulle ni kanske kunna fixa två till biljetter?" Frågade Jag. "Ja, men då måste du Chaz snacka med Ryan först" Sa hon. "Går och ringer han på en gång" Sa han och gick där i från. Det här verkade bara bli bättre och bättre. Han kom tillbaka. "Han ska prata med sina föräldrar men han trodde att det inte skulle vara något problem, han smsar sen" Sa han. Jag nickade. "Jag måste hem och packa" Sa Emma. Jag kramade om henne. Emma skulle åka i vilket fall. "Han får" Läste Chaz från telefonen. "Då går jag också upp och packar" Sa jag och sprang upp på övervåningen.
 
*
 
"Kommer du då Ally?" Sa Chaz och kom in i mitt rum. "Jag kommer" Sa jag och tog min kudde som jag ville ha med mig. "Kan du hjälpa mig ner med väskan?" frågade jag. Han nickade och bärde ner den. Maria och Michael hade redan åkt till jobbet. "vi måste skynda oss" Sa Chaz. Jag nickade och drog fort på mig mina kängor och gick sedan ut hur huset, jag låste efter mig och snart var jag i bilen tillsamans med Chaz. Vi åkte för att först hämta Emma och sen Ryan. Vi stannade utanför Emmas hus och hon kom precis ut ur huset då. "Heeej" Sa jag glatt när hon kom in. "Hej, är ni redo för La?" Frågade hon. "Så klart" Sa Chaz glatt. Vi åkte till Ryan och han stod redan ute. "Tjaaa" Sa han när han kom in. "Heej" Sa vi glatt och sen begärde vi oss mot flygplatsen.
 
 
 Vi checkade in och jag tror nästan vi var de sista som gjorde det. Vi hamnade också sist i kön för att komma in i flygplanet. Typiskt liksom. Vi kom i alla fall in i planet och jag och Emma satt brevid varandra och Chaz och Ryan satt en bit bort. Jag pluggade in mina hörlurar och lutade mig bak för att bara lyssna på den ljuva musiken som spelades i mina öron. Jag slumrade antagligen till eftersom jag väcktes av kvinnan i högtalaren att det var dags att landa. Jag och Emma höll våra händer hårt då vi båda inte tycker särkilt mycket om att landa. Vi hörde hur planets slogs i marken och vi båda log stort. Snart började folket röra sig ut och Chaz och Ryan mötte oss i gången så vi inte skulle tappa bort varandra sen. Vi klev ut ur planet. "La, Vi är häääär" Ropade Chaz och vi skrattade. Ja det var vi, vi var här.
 
 
 Nu är dom i La!!!1. Vad händer där??? Ett till idag??

Chapter 51 - La?

Last Chapter:
"Åk hem Justin" Sa han allvarligt. "Kom igen Chaz, släpp in mig, jag måste prata med henne"  "Nae, den här gången tar jag inte din sida. Jag är ledsen, åk hem till La.." Sa han.  Jag märkte knappt själv hur arg jag blev. Så jag lämnade deras trappa i ren frustation och sparkade hårt på närmaste sten jag hittade. Slog min hand hårt i trädet och skrek ut min ilska. Jag skulle komma tillbaka med ingenting, när jag hoppats på så mycket, i princip hela min värld.
 
Alyssas Perspektiv:
"Emma, byt kanal, family guy suuuuuuger" Stönade jag av tröttsamhet. "Okej då, till vad annars?" Frågade hon. "Jag vet inte bläddra lite" Vi båda fastnade till slut på Pretty Little Liars, vårat favorit program. Vi kan sitta hur länge som helst och bara diskutera serien, utan några problem, lite läskigt att vi kan så sjukt mycket, ibland kan vi till och med fylla i deras repliker. "Alyssa gumman kan du komma ner till köket?" Ropade Maria. Jag gjorde som hon sa och reste mig från sängen. "Vänta här Emma jag kommer snart" Sa jag och hon log och nickade. Jag knallade ner för trappan och möttes av Maria och Chaz i köket. "Har något hänt?" Frågade jag. "Ja, eller vet inte riktigt om man ska säga att något hänt, Justin var här" Sa hon och hela jag stelnade till.
 
 
"Var han?" Frågade jag och svalde den stora klumpen som hade bildats och kände nästan hur tårarna var nära igen. "Ja, det var han" Sa Maria. "Han är inte kvar va?" Frågade jag. De skakade på huvudet. Jag nickade. "Okej" Svarade jag. "Vi ville bara säga det. Du kan gå upp igen" Sa hon. Jag nickade. Hade Justin verkligen varit här?. Jag knallade upp igen och Emma kollade upp på mig, hon såg nog att det var något som inte stämde. "Justin var här" Sa jag. Hon spärrade upp ögonen. "Var han?" Jag nickade. Jag darrade så fruktansvärt mycket så jag var tvungen att sätta mig ner. Hon drog fingrarna längs min rygg och lugnade mig. "jag klarar inte av det här Emma, vad ska jag göra?" Frågade jag. "jo, jag har en liten grej vi skulle göra" Sa hon. Jag kollade förvånat in i hennes ögon. "Vad?" Frågade jag. "Innan du och Justin bråkade så hjälpte Alfredo mig att skaffa flygplansbiljetter till La. Så vi skulle hälsa på dom, och vi skulle hålla det som en överaskning för dig och Justin, Jag ska åka och hälsa på Alfredo redan om två dagar, vill du följa med?" Frågade hon.
 
"Jag är ledsen, jag vill inte se Justin" Sa jag. "Det behöver du inte, vi checkar in på ett hotell, jag behöver inte ens säga till Alfredo att du är med. Eller så kan jag säga det men han får inte tala om något för Justin, du väljer, En vecka i La, vem kan tacka nej??. Vi kan shoppa, gå på fester, du behöver inte träffa Justin, kom igen, det är skönt med lite ledig tid från skolan också, inte sant?" Frågade hon. "Jag ska fundera på det." Sa jag och log. "Yes" Sa hon glatt. Jag skrattade. "Jag tror ändå inte jag kommer få för Maria" Sa jag och log snett. "Om jag pratar med henne?" "Kanske, men jag har som sagt inte bestämt mig än" påpekade jag. "Just det" Sa hon och suckade ut. Jag skrattade. Det verkade verkligen inte som en bra ide att åka till La, men det var något i mig som verkligen ville. Slippa skolan en vecka, shoppa då det inte fick så mycket att shoppa i lilla stratford, det var lite lockande ändå, men det som tog emot var Justin. Om jag visste att han inte skulle veta att jag skulle vara där så skulle jag lätt åka. Men jag kan inte vara hundra procent säker därför vet jag inte om jag ska åka.
 
"Ey, jag kommer somna snart, ska vi lägga oss?" frågade Emma. "Ja, det gör vi" Sa jag. Jag gick in på toaletten och borstade mina tänder och det andra välbehövliga man gör innan man ska sova. Då min säng inte är alls stor la vi en luftmadrass brevid min som Emma kunde ligga på. Hon la sig på luftmadrassen efter hon kom ut från hennes toalett besök. "Godnatt Ally." Sa hon. "Godnatt Emam" Svarade jag. Jag vände mig om och skulle försöka sova men det gick inte särkilt bra, jag tänkte på La. Vilket val jag skulle göra eller inte. "Du Emma, sover du?" "mmmh" Hummade hon till svar. "Jag tror jag följer med till La" Sa jag och hon satte sig kvickt upp. "Gör du?" Frågade hon glatt. "Ja, ja det göra jag." Sa jag. Frågan var bara, vad gav jag mig inpå?.
 
 
Nuu ska hon till La???. ElleR?. Hon måste ju fråga Maria och Miichael först. Komentera angels :D
 
 
 
 
 
 
 

Chapter 50 - Back with nothing.

Last Chapter:
"Vill du höra resultatet på Maria?, Det är färdigredigerat" Sa Scooter. "Gärna" Svarade jag. Jag gick mot båset och de spelade upp den. Det blev väldigt bra och jag tror verkligen min nya platta kommer bli riktigt bra om man får skryta lite. "In med dig och skriv i tystnad, det är så du gör det bäst" Sa Scooter och pekade på rummet. Jag nickade. Jag passade även på att upptadera fansen lite. Jag tog en bild då jag satt och skrev och la upp den med texten. Working on the new Album, its gonna be great. Almost done, and this song im working on, is gonna be very special
 
Alyssas Perspektiv:
 
Justin krossade mig bara mer och mer, bit för bit. Att se att han inte ens brydde sig att jag sagt att jag gjorde slut, och jag ångrar det till och med. Jag älskar han så det gör ont. Jag kan inte ens gå till skolan, men han kan jobba, jobba och jobba. Jag hade hoppats på att han skulle slå mig en pling, men inget. Inget. Just nu var jag arg på Justin. Väldigt arg. Jävligt arg. Jag var också väldigt sårad på grund av honom. Jävligt sårad. Det var han som hade fått mig att säga det där. Jag hade gråtit i dar och jag visste inte att jag kunde gråta så mycket som jag faktiskt gjorde, den här gången verkade inte tårarna vilja ta slut. Maria kom in på mitt rum. "Det är middag gumman, kom ner och ät" Sa hon. Jag nickade, och kasade mig upp i sängen och satte mig upp. "Maria" Sa jag. "Ja gumman" Sa hon och satte sig brevid mig. "Har du någonsin blivit krossad på grund av kärlek?. Jag har blivit det två gånger, är det ens mänskligt?" Frågade jag. Hon skrattade till. "Det är det gumman, du är arton år du har hela ditt liv framför dig. Du behöver inte oroa dig, du kommer att hitta den rätta. Det var inte James, och antagligen inte Justin, det finns någon där ute som väntar på dig." Sa hon. Jag log lite svagt. Jag som hade hoppats på att det var Justin som jag skulle spendera mitt liv med men det gick ju åt pip svängen. "Maria, kan du lova att jag inte behöver se honom igen. Om han ringer eller något. Svarar du åt mig då, jag vill varken se honom eller höra honom." Sa jag. "Jag lovar" Sa hon och kysste mig på hjässan.
 
 
Jag gick ner med henne och in till matsalen där Chaz och Michael redan satt. Jag slog mig ner brevid Chaz och han log åt mig. Jag log tillbaka. Jag tog för mig av maten då jag var riktigt hungrig. Vi satt och åt och nästan hela tiden hade jag ett leende på läpparna.  "Vill du följa med mig ut sen, jag, Ryan och Nolan ska spela basket?" Frågade han. "Det kan jag göra" Sa jag och log. Han log tillbaka. Vi ställde oss upp och tog in disken i diskmaskinen. "Jag ska bara upp och byta om" Sa jag till Chaz. Han nickade. Jag drog på mig ett par jeansshorts och en gul stickad tröja. Jag fixade mig lite snabbt i ansiktet också. Jag knallade ner för trapporna. "Så" Sa jag och tog på mig mina vita converse. 
 
Vi tog våra Segways som vi nyligen skaffat oss. Vi körde ner till basketplanen vid stora lekparken. Man kunde skymta att Ryan och Nolan redan var där. "Så du fick med henne" Sa Nolan. "Jajemen" Sa han stolt. Jag skrattade och gick fram och kramade Ryan och Nolan. "Hur mår du?" Viskade Ryan i örat. "Så där" Sa jag och log snett. "Du och jag Somers" Sa Ryan och kollade på mig. Det blev lite förrvirrande då både jag och Chaz heter Somers i efternamn men då han kollade på mig så antog jag att han menade mig. "Ni åker på spö" Sa Chaz och kollade på mig och Ryan. Det skulle vi säkert göra då jag inte är jätte duktig på basket. Jag vet att Ryan är väldigt duktig så jag får väl förlita mig på honom. Vi körde ett tag och vi låg inte under med alls mycket. Tre bollar bara. Vi vilade lite då det blev väldigt svettigt. Jag passade på att ta en bild på grabbarna och la ut på instagram. Playing basketball with my boys. #LoveThem
 
Justins Perspektiv: (Två dagar senare)
 
Jag hade lyssnat på vad folk hade sagt till mig, med folk menar jag. Mamma, Kenny, Alfredo, Scooter. Jag skulle åka till Stratford och prata med Ally. De såg på mig att jag mådde långt i från bra. Klockan var sex på kvällen så jag antog att de skulle vara hemma. Jag satt i Morfars bil då han mötte upp mig på flygplatsen, självklart hade jag haft kenny med mig också. Jag såg hur vi började närma oss deras hus och jag kände hur nervös jag börja bli. När morfar stannade bilen tog jag ett djupt andetag. "Lycka till kiddo, ring när jag ska hämta upp dig, eller om du går hem" Jag nickade och gick ut ur bilen. Jag gick mot deras lilla ingång och ringde på dörren. Maria öppnade och hon stirrade med två stora ögon på mig. "Justin" Sa hon och gick ut och stängde dörren efter sig. "Vad gör du här?" Frågade hon. "Jag vill prata med Ally" Sa jag.
 
Tumblr_m84xtudvai1rwf590o1_500_large
 
"Det går inte Justin, jag är ledsen" Sa hon. "Snälla, jag ber dig" Sa jag. "Jag är ledsen Justin, men det är nog bäst att du åker hem igen." Sa hon och log snett. "Snälla, jag älskar henne"  Hon suckade. "Det kanske du gör. Men jag har gjort ett löfte och jag håller det löftet, åk hem Justin" Sa hon. Vad för jävla löfte?. Jag såg hur handtaget gick ner och jag bara hoppades på att det skulle vara Ally, men det var Chaz. Fast han skulle ändå släppa in mig. "Chaz" Sa jag. "Åk hem Justin" Sa han allvarligt. "Kom igen Chaz, släpp in mig, jag måste prata med henne"  "Nae, den här gången tar jag inte din sida. Jag är ledsen, åk hem till La.." Sa han.  Jag märkte knappt själv hur arg jag blev. Så jag lämnade deras trappa i ren frustation och sparkade hårt på närmaste sten jag hittade. Slog min hand hårt i trädet och skrek ut min ilska. Jag skulle komma tillbaka med ingenting, när jag hoppats på så mycket, i princip hela min värld.
 
 
Ooh stackars juuustin :(. Om ni komenterar mycket kanske ni får en till today :)

Chapter 49 - All I Want.

Last Chapter:
Två olika liv kanske inte går i hop så lätt som jag trodde de skulle göra. Jag trodde att det faktiskt skulle vara vi för evigt, men med två helt olika liv går det inte ihop. Det är alldeldes för olika liv för att det någonsin skulle kunna funka. Jag vet inte vad jag försökte intala mig själv, det kändes som om jag gick på en tråd mellan det goda och det onda, eller det livet med honom eller utan honom kanske låter bättre. Kanske var det bäst med ett liv utan honom, kanske både för honom och för mig. Det var nog kanske bäst så.
 
Justins Perspektiv:
Jag visste att jag gjort fel att inte ringa henne. Jag hade inte ringt henne för att hon skulle vara arg på mig, men dum som jag var så fattade jag inte att hon skulle bli ännu argare ju längre tid det skulle ta att ringa. Men att hon hade gått ut och ätit lunch med James gjorde mig grymt frustrerad. Det är hennes ex och han var otrogen mot henne, jag förstår inte hur hon ens vill prata med honom. Jag vet att jag kanske inte skulle sagt att jag skulle gå och umgås med Jasmine, men hon umgås ju med James. Jag vill inte ens umgås med Jasmine men jag bara sa det, varför vet jag inte. Men den största frågan jag ställde mig själv, hade hon gjort slut med mig?. Hon hade lagt på telefonen när jag skulle fråga vad hon menade. Jag blev helt ställt och kastade telefonen rakt i väggen så det gick i flera bitar. Jag visste inte vad jag skulle tro. Jag ville absolut inte att det skulle vara slut. Jag älskar henne alldeldes för mycket för att det skulle vara slut. Det fick bara inte vara slut.
 
Jag hade varit inne på mitt rum i två dagar. Inte ätit något. Druckit lite vatten hade jag gjort men inget annat. Jag var inte ett dugg sugen på mat. Det ända jag ville ha var Ally. Inget annat passade mig i det tillfället, Alyssa Somers var det ända som dög. Verkligen inget annat passade. Jag hade öppnat för mamma så hon kunde komma in och i alla fall se att jag lever. Levde det gjorde jag. Men att leva utan Alyssa ett helt liv vet jag inte om jag klarar av. Mamma hade velat pratat om det som hade hänt då hon fått höra en del från Maria också, från Alfredo hade hon också hört en del i från men jag hade inte velat prata, det var mellan mig och Ally och sen ville jag inte prata om det heller. Jag visste att jag inte kunde ligga här inne hela tiden då jag faktiskt måste jobba på mitt album som nästan är klart. En låt är det kvar och den skriver jag helt själv. De andra är nästan färdig inspelade, jag tror att det var två kvar.
 
 
Jag hörde någon som kom trippande upp för trappan och antog att det var mamma. Fel hade jag eftersom Scooter kom in i rummet. "Hey" Sa han. "Hej" Svarade jag. "Jag vet att du har det svårt, men du är här för att du ska sköta ditt jobb. Du har legat här i två dagar." Sa han. "Jag vet, men jag älskar henne" "Jag vet det. Det är inget du kan göra något åt nu Justin. Följ med mig så åker vi och tar något att käka, sen åker vi till studion okej?" Jag nickade. "Ta en dusch, jag väntar där nere" Sa han. Jag nickade. Jag tog mig upp för sängen och gick in i badrummet. Snabbt var jag inne i duschen. Att man alltid kan tänka så mycket i en dusch. Dock var det ända jag tänkte på var Ally, men ändå. Hennes leende som alltid får en annan att le. Hennes urgulliga flickskratt som lämnar hennes mun när man ger henne en komplimang eller när hon rodnar. När hon rynkar med näsan när hon blir arg. Hur hennes ögon tindrar när hon är glad. Hur hon lyser upp när jag säger att jag älskar henne. Hur hon gör så det far blixtrar i genom kroppen så fort hon rör vid mig. Jag saknar allt med henne. Allt med henne är så perfekt.
 
Jag gick ut ur badrummet med en handduk runt mdjan. Jag drog på mig ett par kalsonger och mjukisbyxor och en enkel vid tshirt. Jag kände inte för att ha särkilt snygga kläder på mig. Jag gick ner till Scooter, han satt och kollade på nyheterna. "Jag är klar nu" Sa jag. "Bra, jag har fixat en ny telefon åt dig också" Sa han. "Tack" Sa jag. "Du får den dock inte än" Sa han. Jag suckade till lite lätt. "Men tack ändå" Sa jag och log lite. Jag greppade min keps och drog på mig  mina skor och gick sen ut ur huset, och låste efter mig och Scooter. "Vad är du sugen på för mat då?" Frågade han när han startade bilen. "Mc Donalds" Sa jag. "Är jag förvånad?" Frågade han och skratta. Jag skrattade till och han körde mot våran destination.Han körde på drive in då det hade blivit för mycket kaos om vi ätit inne. Jag tog en Big Mac då jag var rejält hungrig. Vi körde mot någon parkering så vi satt i bilen och åt. "Så det går inget vidare med tjejen?" Frågade han. Jag skakade på huvudet. "Nae, det gör det verkligen inte, jag börjar tro att det är över på riktigt" Sa jag. "Jag är ledsen, ni verkade verkligen passa bra i hop" Sa han och log snett. Om vi gjorde. Jag som trodde vi var menade för varandra.
 
 
Vi drog oss tillbaka till studion. Jag hälsade på de utav teamet som var där. Mamma log stort och kramade om mig när hon såg att Scooter hade fått med mig ut. "Jag är glad att du är här gubben, du behöver frisk luft" Jag nickade. "Det behöver jag" Sa jag. "Vill du höra resultatet på Maria?, Det är färdigredigerat" Sa Scooter. "Gärna" Svarade jag. Jag gick mot båset och de spelade upp den. Det blev väldigt bra och jag tror verkligen min nya platta kommer bli riktigt bra om man får skryta lite. "In med dig och skriv i tystnad, det är så du gör det bäst" Sa Scooter och pekade på rummet. Jag nickade. Jag passade även på att upptadera fansen lite. Jag tog en bild då jag satt och skrev och la upp den med texten. Working on the new Album, its gonna be great. Almost done, and this song im working on, is gonna be very special.

Chapter 48 - Best That Way.

Last Chapter:
 
"Jag åt lunch med James" Sa jag. "JAMES?. Varför äter du lunch med ditt ex?" Frågade han. "Varför inte?. Vi är bara vänner" Sa jag. "Det låter så, snart kommer du väl ringa och säga att du varit otrogen" Sa han. "Seriöst Justin" Sa jag. "Vad, ska jag gå hänga med mitt ex eller?" Frågade han. Jag suckade. "Exakt, men Ally, jag måste lägga på nu, jag ska ta fatt lite tid med mitt ex." Sa han. "Vilket Ex?. Jasmine eller mig?"
 
Jag förstod inte riktigt att jag sa det där. Jag var arg. Arg för att det kändes som att han inte brydde sig över huvudtaget, han ringde inte eller något. Jag la på telefonen i högsta hugg och satte mig ner med ansiktet i händerna och tårarna strömmade ur mina ögon.Jag bestämde mig för att ringa tillbaka till honom, jag visste inte vad jag skulle säga, det var han som skulle säga förlåt att han faktsikt skiti i mig totalt när han lovat att ringa varje dag. Jag kom inte fram utan kom fram till telefon svar. Jag suckade frustrerat. Jag la mig i sängen, hade Justin och jag just gjort slut?. Hade jag gjort slut med Justin?.
 
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag älskade Justin mer än allt annat, jag var arg i den stunden, jag är arg nu också, att han inte hört av sig, det borde väl finnas en vettig anledning eller?. Jag la mig under täcket och snart började jag även gråta. Fan. Jag hörde hur det ringde på dörren men jag hade ingen lust att prata med någon vid detta laget. Det fortsatte ringa och jag kom på att det kanske var Chaz som hade glömt nyckeln, så jag reste mig motvilligt upp och knallade ner till undervåningen, jag torkade bort mascaran som hade smetats ut sen gick jag för att öppna dörren. Det var inte Chaz som stod där, Emma. Hon kollade lidsamt mot mig och omfamnade mig i en kram. Det brast ordentligt då jag tror jag aldrig gråtit så mycket i mitt liv. Hon fick nästan hålla upp mig så jag inte skulle falla mot golvet.
 
Jag lugnade mig och vi satte oss i soffan. "Alfredo ringde mig" Sa hon. Jag nickade. "Han hade varit i samma rum som ni pratat,han hörde att ni bråkade och när ni slutade prata så slängde Justin sin telefon i väggen så den sprack, och mer vet han inte. Justin pratar inte med någon och han stack till sitt hus och ingen kommer in, han vägrar prata med någon."  Sa hon och det gjorde ont i mig. "Vad hände Ally?" frågade hon. Jag drog efter andan. "Jag var arg på honom han hade inte ringt mig något, Chaz hade han ringt. När han ringde så blev jag arg på honom och så, och sen sa jag att jag hade ätit lunch med James då blev han skit arg och fråga om han skulle vara med sitt ex, och sen sa han att han skulle gå och vara med sitt ex och då frågade jag om han menade Jasmine eller mig" Sa jag.
 
Emma nickade. "Jag vet inte vad jag ska säga" Sa hon och log snett. Jag skrattade till lite. "Du behöver inte säga så mycket. Det här är mellan mig och Justin, vilket verkar va det ända som är kvar som finns mellan mig och Justin" Sa jag och torkade bort en tår. "Ni kommer lösa det." Sa hon. Jag ryckte på axlarna. När hon sa det så kände jag faktiskt inget hopp om att vi skulle göra det. Vi lever två helt olika världar. Han är en superkändis och jag är en småstadstjej. Vi båda hade nog för stora förhoppningar på att det skulle funka. Han har sitt jobb han måste sköta han kan inte ha någon jobbig flickvän som bara är i vägen. Han kan dejta vilken tjej han vill i hela världen i princip, han kan dejta någon annan superstjärna som har samma livsstil som han, det skulle nog bli lättare för honom då. Då kanske inte den flickvännen skulle bli ledsen om han inte ringde för då förstår i alla fall båda varandra.
 
 
Men jag kan ändå inte låta bli att känna tomrummet i min kropp, det som skriker efter Justin. Hans små lätta beröringar, hans fina ord han viskar i mitt öra varje gång jag vaknar eller ska sova. Bara att kolla på bakrundsbilden på mobilen fick mig att börja gråta. Jag saknade honom så det gjorde ont. Men det kanske var bäst så här. Två olika liv kanske inte går i hop så lätt som jag trodde de skulle göra. Jag trodde att det faktiskt skulle vara vi för evigt, men med två helt olika liv går det inte ihop. Det är alldeldes för olika liv för att det någonsin skulle kunna funka. Jag vet inte vad jag försökte intala mig själv, det kändes som om jag gick på en tråd mellan det goda och det onda, eller det livet med honom eller utan honom kanske låter bättre. Kanske var det bäst med ett liv utan honom, kanske både för honom och för mig. Det var nog kanske bäst så.
 
 
Ett kapitel med mååååååånga tankar. Väldgit förvirrande förstår jag. Det klarnar upp i nästa kapitel. Komnetera :)

Chapter 47 - Phone call.

Last Chapter:
Skulle jag ta kontakt med honom då?. Skulle han svara då ens?. Jag sneglade på fotot på mig och Justin som stog brevid sängen. Jag suckade djupt. Snälla bara hör av dig, tänkte jag för mig själv.  Jag suckade frustrerat och bestämde mig för att ringa upp honom i stället. Det gick några signaler men fortfarande inget svar. Jag rignde återigen men inget svar. Jag suckade djupt och la mobilen brevid mig. "Bara ring mig, snälla" Sa jag tyst för mig själv.
 
Ännu en dag ringde klockan. Jag suckade frustrerat. Det värsta som finns är att gå upp tidigt på morgonen. Jag suckade djupt och drog på de första kläderna jag hittade jag hade verkligen inte orken att sätta på mig värsta snygga outfiten. Jag plattade håret och drog några drag med mascaran, jag hade heller ingen ork att sminka mig ordentligt. På grund av min sega morgon hann jag knappt käka frukost. "Ska du ha skjuts?" Frågade Chaz. "Ja tack, kan jag ta med mig en banan, jag hinner inte käka frukost" Sa jag. "Självklart, kladda inte ner bara" skratta han. "Lovar" svarade jag och log. Jag drog på mig mina converse och gick ut till bilen.
 
"Föresten Justin hälsa till dig" Sa Chaz. "Va?" Frågade jag. "När prata du med honom?" Frågade jag. "Igår kväll" Sa han. Jag svalde klumpen som bilades. Kunde han prata med Chaz och inte mig och sen säga att han ska hälsa?. Vad fan var det för skit?. "Hur länge prata du med honom?" Frågade jag. "Jag vet inte, en kvart kanske" "Vad fan" Mumlade jag. "Han har inte ens hört av sig något till mig." Sa jag surt. "Oh" Sa Chaz. "Just det Oh" Sa jag. Varför kunde han prata med Chaz och inte mig?. "Ta det lugnt Ally, det finns säkert någon anledning varför" Sa han. Jag suckade. "Kanske" Sa jag. Han stannade vid skolan och jag gick ut ur bilen.
 
"Ally" Jag vände mig om i skolkorridoren och fick se James komma. "Hej" Sa jag och log. "Hej, jo alla No lärare är på något möte så vi har håltimma innan lunch så det är extra lång lunch, ska vi ta fikan då i stället?" Frågade han. "Visst det kan vi väl" Sa jag. Vi båda hade antagligen No innan lunchen då eftersom vi inte går i samma klass. Jag mötte upp Emma vid mitt skåp och jag tog mina Religons böcker och vi begav oss till klassrummet. Religon i en och en halvtimma, kunde det bli bättre?. Det här var verkligen inte min dag jag såg på Emma att hon visste att det var något men hon sa inget vilket jag uppskattade väldigt mycket. När en lärare bara står och går igenom en massa skit som inte ens är intressant då är det verkligen nära att man somnar, och så nära som jag var idag har jag nog aldrig varit förut.
 
Plötsligt ringde det ut och jag hoppade till då jag kanske slumrat till lite granna. Jag ställde mig upp och kollade på schemat. Idrott stod på tur. Jag gillade verkligen inte idrott, redskap och sånt var väl okej för det var det ända jag var hyffsat bra på. Idrott hade säkert varit väldigt roligt om man kunde köra någon sport eller liknande, men otur som jag har så kan jag inte göra det. Det var en halvtimmes rast innan idrotten men jag och Emma satt bara i omklädningsrummet och väntade. Idrottslektionen var seg, vi hade volleyboll, då jag suger på volleyboll tyckte jag det var bäst att försöka sitta på avbytarbänken för det mesta. Lektionen var slut och jag och Emma tog det lugnt i omklädningsrummet då vi ändå nu hade håltimme.
 
Jag skulla träffa James om en halvtimme så jag slö fixade mig. "Vad ska du hitta på nu då?" flinade jag. "Du vet jag har andra vänner" skrattade hon. "Har du?" Sa jag med ironi i rösten. Hon skrattade åt mig. "Men du jag går nu, jag smsar dig" Sa jag och kramade henne. "Det hoppas jag" Flinade hon. Jag skrattade och la in min väska i mitt skåp och gick sedan ut på parkeringen. James vinkade från hans bil. "Hej" Log jag när jag kom fram. "Hej" log han. "Redo?" Frågade han. Jag nickade. Han körde mig till något fik och vi klev av. "Blir det här bra?" Frågade han. "Det blir det säker" Sa jag och log. Jag beställde en sallad med coola till. James försökte betala till mig men det ville jag göra själv. Vi satte oss vid ett bord. "Så, hur är allting nu?" Frågade han. "Jo, allt är bra" Sa jag och log. "Själv?" Frågade jag. "Jo, det rullar" Skrattade han. Vi pratade på och snart kände jag hur min mobil ringde i fickan. Jag fipplade upp den och när jag såg vem det var på displayen stannade mitt hjärta för en sekund.
 
 
Jag tryckte på Decline för jag ville defenitivit inte prata med honom nu och jag var arg på honom. Jag stängde av telefonen för att inte få några mer samtal. "Vem var det?" Frågade James. "Ingen speciell" ljög jag. Han nickade. Vi åkte tillbaka till skolan och jag mötte upp Emma. Skolan gick rätt sakta men ändå gick den rätt fort för snart var jag på skolbussen hem då Chaz slutade senare så jag pallade inte vänta på honom.När jag kom hem satte jag på telefonen igen och då fick jag såna här medelande där de står att Justin Bieber försökt nå dig. Han måste fått en bekräftelse på att dom kommit fram eller så var det bara ett samanträffande att han ringde just då. "Vad" Svarade jag. "Förlåt för jag inte ringt dig" Sa han.
 
"Jag fattar inte Justin, hur kunde du ringa Chaz och ha tid för honom, och inte mig, jag hade blivit glad om du bara hade skickat ett litet sms, men inget fick jag, förutom en hälsning från Chaz som var ifrån dig" Sa jag och sucka. "Ja jag vet att du är arg Chaz sa det det var därför jag ringde" Sa han. "VAR det därför du ringde?. I sånna fall kan jag lika gärna lägga på om du ringde för den skullen" Sa jag. "Nej, Ally det var inte så jag menade. Jag ringde ju förut, varför tryckte du bort mig?" Frågade han. "Jag åt lunch med James" Sa jag. "JAMES?. Varför äter du lunch med ditt ex?" Frågade han. "Varför inte?. Vi är bara vänner" Sa jag. "Det låter så, snart kommer du väl ringa och säga att du varit otrogen" Sa han. "Seriöst Justin" Sa jag. "Vad, ska jag gå hänga med mitt ex eller?" Frågade han. Jag suckade. "Exakt, men Ally, jag måste lägga på nu, jag ska ta fatt lite tid med mitt ex." Sa han. "Vilket Ex?. Jasmine eller mig?"
 
 
Ojoj, sa hon just det där??
 
Komentera ;)

Chapter 46 - Just call me, please.

Last Chapter:
 Vi gick ut på altanen och satte oss och Ryan kom ut på baksidan. Han skrämde då livet ur mig. Maten serverades snart. Grillat är verkligen min favorit mat, det finns inget godare på varma sommarkvällar. Vi satt och prata och skrattade, vi berättade roliga historier vi hade varit med om och det var länge sen jag skrattade så mycket som jag gjorde då. Jag la i stället min energi på att det vibrerade till i jeansen. Jag drog upp mobilen och blev väldigt chockad när jag såg vem jag fick ett sms ifrån.
 
 
 
James?. Varför smsade han mig nu?. Jag tog upp smset.
Såg att Bieber lämnat staden. Någon chans att vi kan prata nu? :)
Jag funderade ett tag, jag vet vad han gjort mot mig tro mig, men det är ändå något som drar mig till honom, den vänskapen jag hade med honom då samtidigt som jag hade ett förhållande kan jag inte glömma. Han var som min bästa vän också. Jag bestämde mig sedan för att svara. Ja det har han. Det är skola imorgon, vi lär se varandra då. :) Det kändes rättvist att svara så mot Justin också.
 
*
 
När klockan ringde vid kvart över sju så satte jag mig trött upp i sängen. Gnuggade mig i ögonen och gäspade högt. Jag gick trött till garderoben och drog ut ett par jeans och ett vitt linne. Jag drog på mig en blå tjocktröja också. Sminkade mig, och fixade till mitt hår lite snabbt. Vädret såg inte jätte nice ut idag, därav tjcoktröjan. Jag gick ner för trappan och ut i köket. Jag var rätt förvånad över att Justin varken smsat eller ringt mig, han hade väl varit trött efter flygresan igår, dock var det ju inte särkilt lång flygresa..
Chaz satt och åt frukost så jag bredde mig en macka och slog mig ner brevid honom. "God morgon" Flinade jag. "God morgon" log han. "Har dom gått till jobbet?" Frågade jag. Han nickade samtidigt som han tog en tugga av sin macka.
 
"Vill du ha skjuts till skolan eller tar du bussen?" Frågade han. "Skjuts om det är okej" Log jag. "Annars hade jag inte frågat" Sa han och jag skrattade till. "Kanske inte". Vi satte på oss våra skor och tog våran jacka och gick ut till hans bil. Jag satte mig i framsätet och han började köra. "Ska du hämta upp Ryan eller någon annan?" Frågade jag. "Nae, Ryan är hos tandläkaren på morgonen så han tar sin egen bil sen" Sa han. "Jaha okej" Svarade jag. Han parkerade på skolans parkering och vi klev ut ur bilen, vi gick in tillsamans in i byggnaden och jag gick till mitt skåp för att möta Emma. "Em" Ropade jag. "Varför var du inte på bussen?" Frågade hon. "Sorry, åkte med Chaz orkade inte ta bussen idag" Sa jag och log snett. "Aokej, men förvarna mig nästa gång, jag fick sitta med tönten" Sa hon och jag skrattade högt. Hon himlade med ögonen. Jag tog mina matte böcker och vi begav oss mot matte lektionen.
 
Som vanligt så var det grymt tråkigt på matte lektionen. Jag pluggade in mina hörlurar för man fick faktiskt lyssna på musik om man kunde jobba bra då vilket jag kunde. Att inte höra allas andra jobbiga röster utan böra höra bra musik så gick det ganska bra på lektionen i alla fall. Efter lektionen gick vi ut till skåpen igen och jag kollade på mobilen och suckade, inget sms från honom. Jag suckade och tog fram fysik böckerna. "Inget sms än?" Frågade Emma. Jag suckade och skakade på huvudet. "Det tar väl inte så långt tid och skicka ett litet sms i alla fall" Suckade jag. "Det finns säkert någon bra anledning" Sa emma. "Jag antar det" Suckade jag. När vi gick i korridoren så såg jag James komma. "Emma ta mina böcker och säg att jag gick på toan" Sa jag och gav henne böckerna. Hon suckade och gick där i från. "Hej" Log James. "Hej" Sa jag. "Så, gör du något i morgon efter skolan?" Frågade han. "Inte vad jag kan komma på" Svarade jag. "Okej, vill du gå och ta någon fika?" Frågade han. "Visst, det kan vi" Sa jag. "Då gör vi det, jag smsar ikväll" Sa han och gick där i från. "Okej" Log jag. Jag gick in till lektioenn och jag ursäktade mig och satte mig brevid Emma.
 
*
 
Skolan var seg som vanligt så det var skönt att få komma hem. Jag la mig i sängen och kollade på mobilen, fortfarande inget sms. Jag suckade. Skulle jag ta kontakt med honom då?. Skulle han svara då ens?. Jag sneglade på fotot på mig och Justin som stog brevid sängen. Jag suckade djupt. Snälla bara hör av dig, tänkte jag för mig själv.  Jag suckade frustrerat och bestämde mig för att ringa upp honom i stället. Det gick några signaler men fortfarande inget svar. Jag rignde återigen men inget svar. Jag suckade djupt och la mobilen brevid mig. "Bara ring mig, snälla" Sa jag tyst för mig själv.
 
 
 
 
 
 

Chapter 45 - Goodbye Justin.

Last Chapter:
 
Ibland kunde de stå så dryga saker så man nästan var på väg att börja gråta. Justin säger till mig hela tiden att jag inte ska läsa skvaller. Men man kan inte riktigt låta bli och se vads som skriver om en. Dock var inte detta något farligt utan det här är bara roligt att läsa. Man blir glad liksom. Oh gud vad jag skulle sakna Justin när han åker bort, vet heller inte hur länge han kommer vara borta.
 
 
Dagen var här. Dagen Justin skulle åka. Jag stod på flygplatsen med Justin och kramade honom. Han höll om mig och jag ville inte släppa honom, jag kunde inte. Jag visste inte hur länge jag skulle få stå där och krama på honom. Just då ville jag inget annat än att han inte skulle åka, men jag visste vem han var och att han var tvungen att göra sitt jobb. "Justin vi måste gå" Pattie kom upp vid våran sida. Det var då några ynka tårar rann ner från mina kinder, jag ville inte. "Snälla gråt inte, det gör allt bara mycket svårare" Justin strök bort tårarna med sin tumme. "Jag älskar dig mest glöm inte det., och jag ringer dig varje kväll, okej?" Jag nickade. Han kysste mig passionerat sen kysste han min panna och han gick där i från. Vi hade ögonkontakt hela tiden. Han sprang tillbaka. "En kyss till" Jag skrattade till. Vi kysstes snabbt. "Jag älskar dig med Justin" Sa jag eftersom jag inte sa det tillbaka förut. Han log och sprang nu i kapp de andra. När jag inte såg honom mer omfamnade Emma mig i en kram. Chaz och Ryan var också här. Emma var här på grund av Alfredo, som kommit hit i går faktiskt men skulle åka redan idag.
 
Chaz och Ryan joinade i en gruppkram. "Kom nu" Sa Chaz. Vi nickade. "Ni måste verkligen skaffa er flickvänner" Skrattade Emma. Jag höll med. Båda fnös. Vi gick in i Chaz bil och han körde i väg. Jag kände redan tomrummet som hade bildats i min kropp. "Det kommer bli bra" Mimade Emma till mig. Jag hoppades verkligen på det. Att allt skulle bli bra, att tiden skulle gå fort så Justin kunde komma hem hit igen. "Vad säger ni om glass?" Frågade Ryan. "Det blir as bra" Sa jag och la på ett leende. Bara jag hade vännerna vid min sida så hoppades jag på att jag skulle klara det här bra. Min mobil plingade till. Maria lyste det på skärmen. Jag log och öppnade smset. Hej gumman. Jag hoppas att allt gick bra idag och att det inte var allt för svårt. Men du kan väl ta med dig, Chaz, Ryan och Emma så kan ni grilla här i kväll. Vi hade tänkt och grillat här ändå så ni kan ju föreslå om de vill komma på en grillning?. Smsa mig tillbaka så jag vet. Kram.
 
Jag log. "Maria undrar om ni två vill komma och grilla ikväll" Sa jag. "Ja visst det kan jag" Sa Ryan. "Jag med" Sa emma. "Okej, då skriver jag att ni kommer" Sa jag. Dom ville gärna, Jag vet inte när vi kommer hem ,vi ska åka och ta en glass nu men jag skulle gissa på att vi kommer efter det, annars hör jag av mig!. Kram.
Min mobil plingade till så jag hade väl fått ett svar. Bra. Innan Ryan och Emma i kväll, kan du säga till att Chaz ska städa sitt rum, det ser förjävligt ut. Jag skrattade. "Chaz du ska städa ditt rum innan Ryan och Emma kommer i kväll, ditt rum såg tydligen förjävligt ut sa Maria" skrattade jag. Chaz suckade. "Aja, men vi hinner med glass va?" Frågade han. "Självklart" flinade jag. Chaz svängde in till den klassiska glass butiken och vi alla fyra gick ut ur bilen och stängde dörrarna efter oss.
 
Jag tog en våffla med smakerna Melon och Daim i struten eller våffla som andra kallar det. Vi gick ut på butikens uteservering och satte oss vid ett fyra bord. "Har Justin sagt hur länge han är borta?" Frågade Emma mig. Jag svalde hårt. Jag skakade på huvudet. "Hur länge brukar han vara borta?" Emma riktade frågan mot Chaz och Ryan. Båda två rykte fort på axlarna och började äta på deras glass. Jag kollade förvirrande på dom. Vi släppte ämnet och tråkigt nog kom ämnet in på skolan. På proven vi hade i veckan, två prov dock. Religon och Kemi. Nästan mina två värsta ämnen, Matte är dock värre och Historia, fast det är bara för att vi har typ världens sämsta lärare.
 
Vi käkade upp våran glass och gick in i bilen igen. Vi släppte av Emma först. "Hej då, ses i kväll då, jag kommer runt sex sju?" Sa Emma. "Gör det, inte senare en sju bara" Log jag. Hon nickade. Vi släppte också av Ryan sen körde vi hem till oss. Han parkerade sin bil på uppfarten och vi gick in i huset. "Hemma" Ropade Chaz när vi klev in i huset. "Och du vet vad du ska göra" Sa Michael och Chaz suckade högt vilket jag skrattade åt. Jag gick raka vägen upp på mitt rum. Jag la mig i sängen och stirrade upp i taket. Jag kände hur jag var på väg att somna så jag satte mig upp igen och gick för att sminka mig i stället. Inget smink hade jag haft på mig på hela dagen vilket faktiskt var olikt mig. Jag sminkade mig och passade även på att locka håret för jag hade lite extra tid på mig.
 
Jag trippade ner för trappan när jag hörde ringklockan på dörren dock var både Maria och Chaz före mig där nere. Emma stod i dörren. "Tja" Sa hon glatt. "Hej" Sa jag. "Kom in Emma" Sa Maria. Emma log och tog av sig sina skor. Vi gick ut på altanen och satte oss och Ryan kom ut på baksidan. Han skrämde då livet ur mig. Maten serverades snart. Grillat är verkligen min favorit mat, det finns inget godare på varma sommarkvällar. Vi satt och prata och skrattade, vi berättade roliga historier vi hade varit med om och det var länge sen jag skrattade så mycket som jag gjorde då. Jag la i stället min energi på att det vibrerade till i jeansen. Jag drog upp mobilen och blev väldigt chockad när jag såg vem jag fick ett sms ifrån.

Chapter 44 - How long?

Last Chapter:
 "Du följer med på middagen i kväll va?" Frågade han. "Jag vet inte jag har ju skola imorgon" Svarade jag ledsamt. "Jasså så min flickvän är så duktig att hon går i skolan på lördagar" Svarade han. "Oj, är det fredag idag?" Frågade jag. "Ja det är det dummer" Svarade han. "Aaaha" Svarade jag och skratta. "Stannar du över natten också?" Frågade han. "Okej" Svarade jag och kysste honom. "Men du Justin, hur länge är du borta sen?"
 
Justins Perspektiv:
 
Jag stelnade till. Det var av en anledning jag inte riktigt berättat det. Jag bor ju inte här i Stratford, det är bara över somrarna. Nu måste jag tillbaka till kändis livet på riktigt. Jag hatade att ljuga för Ally men jag var tvungen. "Jag vet inte, Jag måste snacka med Scooter det är inte riktigt klart än" Svarade jag. "Oh okey" Svarade hon tyst. "Men ska du till Atlanta igen?. För då är det ju lätt att hälsa på" Sa hon glatt. "Jag är ledsen, men jag ska till La" Sa jag och log snett. "Oh" sa hon igen. "Hey, vi kan hälsa på varandra ändå okej?. Jag har ett eget hus där också. Vi fixar det" Sa jag även fast det kändes lite osäkert.
 
"Ungar, vi ska vara på resturangen om en och en halv timme så ni vet." Erin kom ut på altanen. "Vill du hem och byta om?" Frågade jag Ally. "Ja, om du orkar" Svarade hon. "Självklart. Jag går upp först och byter också om" Svarade jag. "Okej gör det" Svarade hon. Vi båda försökte ta oss ut hängmattan vilket inte resulterade i något bra resultat då vi båda föll till marken. Vi båda brast ut i skratt. Vi gick i alla fall in och jag sprang upp på övervåningen och drog på mig nya kläder. "Justin" Hördes en svag röst. Jag kollade in hos Jaxon och han var vaken. "Vad gör du vaken, sov inte du?" skrattade jag. Han skakade på huvudet. Jag skrattade och bärde upp han i min famn. "Titta vem som var vaken" Sa jag när jag kom ner på undervåningen.
 
"Nemen" Erin kom fram och tog honom i sin famn. Jag drog på mig skorna. "Ska vi ta med oss Jaxon, så ses vi på resturangen?" Frågade jag. "ja visst det kan ni få göra." Sa Erin glatt. Vi satte på Jaxon yttekläder och gick ut till bilen. Ally satte sig i baksätet så hon satt brevid Jaxon. "Jaxon, vi ska hem till Alyssa nu" "Aah" Svarade han. Det är typ så han bara svarar. "Ska det bli kul." "Aah" Jag och Alyssa skrattade. Snart var vi framme vid Alyssa och jag gick till baksätet och tog ur Jaxon ur hans bilstol. Vi gick rakt in i huset. "Nemen vem har vi här" Maria kom in till hallen. "Jaaaxoon" Sa Jaxon glatt. "Jag vet, kommer du ihåg mig?" Skrattade Maria. Då blev Jaxon tyst. Jag skrattade. Jag gick upp bakom Ally i trappan. "Jag går in till Chaz så länge" Ally nickade. "Chaz" Sa jag och knacka. "Kom in" Sa han.
 
Jag gick in med Jaxon i handen. "Chazzzz" Sa Jaxon. Jaxon och Jazzy var alltid överlyckliga när de träffade både Chaz och Ryan. "Var har du tjejen?" Frågade Chaz. "Byter om, vi ska på middag med farsan sen" Svarade jag. "Jaha" svarade han.
 
*
 
 
 
Alyssas Perspektiv:
 
Justin stannade bilen och vi hoppade ur den. Justin gick och tog Jaxon ur baksätet och vi började gå mot resturangen som låg precis vid parkeringen. Det var paparazzis över hela parkeringen. Jaxon var glad i alla fall. "Babe ta min keps, jag tappar den hela tiden." Sa justin. "visst" sa jag och tog den i handen. "Justin Justin, kolla hit kolla hit," Papzen var som galna men vi tog oss i alla fall oss in i resturangen. Jermey och de andra var redan till bords så det var bara för oss att gå in. De hade ställt fram en särkild stol som Jaxon fick sätta sig i.
 
Det var en väldigt trevlig resturang, och sällskapet var också väldigt trevligt. Maten var riktigt god och vi hade kul hela tiden. Dock höll både Jaxon och Jazzy på att somna så vi bestämde oss för att lämna resturangen. Vi hoppade in i bilen igen och den här gången var bara jag och Justin själva i bilen. Vi körde under tystnad. Jag bestämde mig då för att klicka in på telefonen lite. Jag kollade in på en skvaller sida och en rubrik fastnade jag för. Justin Biebers flickvän träffar familjen.
 
 
 Justin Bieber och hans flickvän Alyssa Somers sågs idag ute först på stranden med Justin urgulliga små syskon. Alla sågs ut att ha väldig roligt. Jaxon och Jazmyn Bieber sågs verkligen ut att trivas i Alyssas sällskap. För Cirka två timmar sedan anlände de också till en resturang och åt där med Jstins familj.  Alyssa och Justin verkar otroligt kära i varandra och vi måste erkänna att de är det snyggaste paret just nu. Vi är ledsna Beliebers vi tror detta kommer att hålla länge framöver.
 
Ovan ser ni två bilder på när paret och Biebers små syskon besökte stranden.
 
 Och här är en bild på när paret anländer till en resturang.
 
 
Ibland kunde de stå så dryga saker så man nästan var på väg att börja gråta. Justin säger till mig hela tiden att jag inte ska läsa skvaller. Men man kan inte riktigt låta bli och se vads som skriver om en. Dock var inte detta något farligt utan det här är bara roligt att läsa. Man blir glad liksom. Oh gud vad jag skulle sakna Justin när han åker bort, vet heller inte hur länge han kommer vara borta.
 
 

Chapter 43 - Beach.

Last Chapter:
Det var så gulligt att hon kallade mig prinsessa. Både Jermey och Erin ställde sig också och knäppte kort med sina mobiler så jag började smått rodna. Efter de knäppt korten gick jag fram till Justin och han öppnade sin famn så jag gick in i den. Vi kramades och bara stod där ett tag. "Ska ni inte göra något?" Frågade Jermey. "Vad ska vi göra då?" Frågade Justin. "Ta med ungarna till Stranden vettja"
 
"Går det bra för dig?" Frågade Justin. "Jadå, självklart" Sa jag och Jazzy sprack upp i ett leende. Hon var så grymt söt, lik Justin också. "Jag tror det är alldeldes för kallt i vattnet för att bada dock speciellt för dom små, men ni kan ju känna på vattnet och så." Sa Jermey. "Jadå" Sa Justin. Vi fixade allt och snart var vi i bilen. Det tog inte alls lång tid att åka jag förstod inte riktigt varför vi åkte bil, kanske var det för Paparazzis. Justin stannade bilen och både Jazzy och Jaxon satt i en sådant barn säte så jag knäppte loss Jaxon och Justin Jazzy. Jag höll Jaxon i min ena hand och Justin i den andra, Jazzy höll i Justins andra hand. Justin kysste mig några gånger på vägen ner till stranden det var så grymt mysigt och bara gå där.
 
Jazzy och Jaxon släppte våra händer och sprang ner till vattnet, vi hann knappt reagera men sprang efter. Vi busade och skvätte vatten på varandra. Jermey hade verklgien rätt det var iskallt i vattnet. Justin höll på att slänga upp Jaxon i luften och det såg riktigt farligt ut. "Justin tänk om du tappar honom" Sa jag. "Äh, jag har gjort det förut, jag lovar det kommer inte hända något" Skrattade han. "Okej" svarade jag. Jazzy tog min hand och vi sprang bort till vattnet. Vi badade våra fötter. "Tror du det finns sjöjungrus i det här vattnet?" Frågade hon och jag skrattade till. "Ja det är klart. Ariel bor i detta vattnet" Svarade jag. "ooh, jag vill också vara en sjöjungru" Svarade hon. Jag skrattade. "Vill du verkligen det, är det inte bättre och leva på land?" Frågade jag. "Men då får man ju inte bada med delfiner" Svarade hon. Jag skrattade. "Man kan faktiskt göra det ändå" Svarade jag. "Kan man?" Frågade hon. "Japp, fråga din bror bara" Svarade jag. "Juuuuuustin" Skrek hon glatt. Justin kom med Jaxon i handen. "Kan man bada med delfiner?" Frågade hon. "Klart man kan, när du blir äldre lovar jag att vi kan göra det" Sa han och Jazzy blev hel extalterad och hoppade av lycka.
 
 
 
 
 Jaxon gick mot vattnet och för att busa med honom kom jag bakifrån och lyfte upp honom. "Apap inte nudda vattnet" Sa jag och bärde upp honom. Jag svingade honom över vattnet och han skrattade otroligt mycket. Den ungens skratt är helt makalöst.De är så himla gulligt så man bara smälter. Efter mycket bus så var vi alla trötta. Justin kom upp mot mig och la sina armar runt min midja."Är allt bra?" Frågade han. "Ja, det är det, dina syskon är helt underbara" Sa jag. Han flinade till och kysste mig på halsen. "Men underbarast är deras storebror eller hur" Sa han. "Njjaa" Svarade jag. Vilket jag inte skulle gjort för innan jag hann reagera bärde Justin upp mig i sin famn och gick ut mot vattnet. Båda hade kläder på sig men Justin brydde sig inte, han stog i vattnet där det räckte till knäna på mig. "Justin du släpper inte ner mig" Sa jag allvarligt. Han teasade mig och låtsades släppa men tog emot mig igen. "Juuuustin" Gnällde jag. Han skrattade åt mig. "Ge mig en kyss så går jag tillbaka" Sa han och jag pressade mina läppar mot hans. Han gjorde som han sa och gick tillbaka med mig.
 
 
"Nae, vi ska nog gå tillbaka nu" Sa Justin. "Neeej" Sa Jazzy ledsamt. "Jo, men vi ska äta middag i kväll, så vi måste" Sa Justin. "Ni ska sova middag" Sa pappa. "Så ni orkar med kvällen" tillägde han. De suckade. Man kunde se att Jaxon var helt slutkörd dock, nästan så att han sov stående. Justin hade Jazzy på sina axlar på väg till bilen och jag bärde Jaxon i min famn. Han var verkligen trött för han somnade i min famn vilket var urgullit. "Han sover" Mimade jag till Justin. Han flinade. När vi kom till bilen så satte jag f´örsiktigt ner Jaxon i hans stol. Som tur var vaknade han inte. Vi åkte hem till Jermey i tystnad och Jazzy hade också somnat. Hon var nog trött ändå. Vi kom in med både Jazzy och Jaxon sovande i våra armar. Jermey och Erin skrattade och tog emot de och gick och la de i deras rum. "Kom" Sa Justin och tog min hand. Jag tog den och vi gick ut till baksidan.
 
Vi la oss i deras hängmatta. Jag låg i Justins famn och det var allmänt mysigt. "Jag älskar dig så grymt mycket det vet du va?" Frågade Justin. "Ja det gör jag, och jag älskar dig så grymt mycket" Svarade jag och han log stort och kysste mig. "Du följer med på middagen i kväll va?" Frågade han. "Jag vet inte jag har ju skola imorgon" Svarade jag ledsamt. "Jasså så min flickvän är så duktig att hon går i skolan på lördagar" Svarade han. "Oj, är det fredag idag?" Frågade jag. "Ja det är det dummer" Svarade han. "Aaaha" Svarade jag och skratta. "Stannar du över natten också?" Frågade han. "Okej" Svarade jag och kysste honom. "Men du Justin, hur länge är du borta sen?"
 
Första tidinställda!. Komentera myyycket, lite snålt på komenteraer på förra...
:)
 
 
 
 

Chapter 42 - Meeting the Bieber Family.

Last Chapter:
 
Jag knäppte upp hans bälte och sen hans knappar på byxorna. Vi hjälptes åt att få av honom byxorna och återigen snurrade vi runt så jag låg underst. Han kysste mig vid troskanten och jag ryste till. Han drog försiktigt av mig trosorna och började försiktigt smeka mig. Han kysste mig och snart möttes våra tungor igen. "Jag måste ha dig nu" Mumlade han mot mina läppar. "Ta mig då" Sa jag flirtigt tillbaka. Han drog av sig sina kalsonger och jag hann knappt reagera förns han trängde sig in i mig.
 
Skoldagen gick väldigt seg men snar var den klar i alla fall. Det var riktigt härligt väder ute så jag bar bara en gul klänning. Lektionen gick väldig segt och det var väldigt nära på att jag skulle somna. Man kunde se på Emma att hon inte var jätte långt i från heller. "Det här är trååkigt" Viskade jag tyst till Emma. "Det säger du inte" Flinade hon.
Läraren började babbla på om något nytt och jag suckade djupt och skakade på huvudet och begravde mitt ansikte i min hand.
 
 
Snart ringde det i alla fall ut och jag tror jag aldrig varit så snabb vid skåpet som jag var i dag. Jag kollade på min mobil och Justin hade skrivit att han hade sin svarta Range Rover och den stod i mitten vid skolans parkering. Jag förstod att han inte ville gå ut ur bilen. "Emma jag måste gå, Hej då" Sa jag fort och kramade om henne. Jag gick med forta steg ut ur skolan. Man kan säga att det var väldigt lätt att hitta hans bil för den stack faktiskt ut i mängden. Jag hoppade in i passerarsätet. "Hey babe" Sa jag och kysste honom. "Hej, haft en bra dag i skolan?" Frågade han. "Skojar du med mig, den tråkigaste på länge" Suckade jag. "Då får jag hoppas på att du får ha lite kul nu" Flinade han. "Sluta jag är jätte nervös" Sukade jag djupt. "Äsch, de kommer älska dig precis som jag älskar dig" Sa han och jag rodnade lätt.
 
Han lämnade skolans parkering och körde mot våran destination. Han stannade snart bilen utanför ett väldigt gulligt men ändå ganska stort hus. "Oh herre" Mumlade jag. Justin skrattade åt mig. "Ta det lugnt, det kommer gå bra" Flinade han. "Om du säger det så" Sa jag. Han skrattade och tog min hand. "Hemma igen" Ropade Justin när vi gick in i huset. Det luktade ny bakta bullar när jag klev in i huset. "Oh hej, du måste vara Alyssa. Jag är Erin, Justins pappas fru" Sa en ung kvinna. "Japp det är jag" Sa jag glatt. "Kom in, De andra är på baksidan, fikat är klart så vi kan gå ut på altanen" Sa hon. Hon var verkligen trevlig. Jag kramade Justins hand hårdare och vi gick igenom ett vardagsrum för att komma till altanen. "Kolla vilka jag har med mig" Sa Erin när vi gick ut på altanen. "Juuustin" Skrek en liten tjej glatt. Jag förstod att det var Jazzy hon var verkligen lik Justin.
 
"Du såg ju nyss mig" Skrattade Justin men tog ändå emot henne. Vad jag förstod som var Justins pappa kom emot oss. "Hej, trevligt att äntligen träffa dig Alyssa. Jag är Jermey." Sa han och skaka min hand. "Detsamma Jermey" Sa jag glatt. En liten blygare kille stod vid Erin och kollade lite försiktigt på mig. Jag förstod så klart också att det var Jaxon. "Jazzy, det här är min flickvän som jag berättat om" Justin satte ner henne på marken. "Hon ser verkligen ut som en prinsessa, som du sagt" Sa Jazzy glatt. "aww" Sa jag och rodnade lite. "Vill du leka med mig?" Frågade hon. "Inte nu Jazzy Fika först" Sa Erin. "Okej då" Sa hon. "Jaxon, hälsa på Alyssa" Sa Jermey. Han gick blygt fram till mig. Jag satte mig på huk. "Hej Jaxon, vad trevligt att äntligen få träffa dig" Sa jag glatt. Han nickade. "Så hur gammal är du?" Frågade jag. Han sträckte fram sina fingrar och log glatt och visade fram tre fingrar. Jag skrattade. Vi satte oss till bords, jag satte mig med Justin på min högra sida och Jazzy tog snabbt plats brevid mig på den vänstra.
 
Det var verkligen gått med nybakta bullar och saft efter en dag i skolan. "Så, går det bra i skolan då alyssa?" Frågade Erin. "Jadå, det går bra, det är inte det roligaste bara" Skrattade jag. "Nae, det förstås" Skrattade hon. "Går du i samma skola som Justin?" Frågade Jazzy. Jag skrattade. "Du vet ju om att en egen lärare hjälper honom" Sa Jermey. "Just det." Skrattade hon. "Men jag gick faktiskt i samma innan Justin blev känd" Sa jag. "Jaha, så ni kände varandra då?" Frågade Jazzy. Hon var verkligen klok. "Ja, eller jag vet inte lite kanske eller, det är lite komplicerat" Skrattade jag. De andra skrattade också. Vi plockade undan de vi ätit och gick inomhus.
"Jazzy Jaxon ställ upp er där" Pekade Justin. "Smiiile" Sa han och knäppte ett kort. Kortet blev väldigt gulligt och dom var så himla lik Jusin.
 
 
 
"Gå dit du med" Sa Jusin. Jag skakade på huvudet. "Gå, jag vill ha kort på er tillsamans" Flinade Justin. "Ja prinsessan kom" Sa Jazzy. "Okej då" Skrattade jag. Det var så gulligt att hon kallade mig prinsessa. Både Jermey och Erin ställde sig också och knäppte kort med sina mobiler så jag började smått rodna. Efter de knäppt korten gick jag fram till Justin och han öppnade sin famn så jag gick in i den. Vi kramades och bara stod där ett tag. "Ska ni inte göra något?" Frågade Jermey. "Vad ska vi göra då?" Frågade Justin. "Ta med ungarna till Stranden vettja"
 
 
 
Åker till London imoorgon :/. Men har några tidinställda på gång så det fixar sig nog ska ni se. Kommer hem veckan där på så jag vet inte riktigt än hur det blir med uppdateringen. Och sen när jag kommer hem dagen efter på torsdagen drar jag med pojkvännen till Öland. Men kommer ha datorn med mig på båda resorna så de ska nog gå fint fint. Komentera! :)

Chapter 41 - I love you.

Last Chapter:
 "Eller den första grejen är inte sån big of a deal, men James skjutsade hem mig idag jag tyckte du skulle få veta det, jag lovar det är ingenting, vi pratade bara" Sa jag. "Oh, okej" Svarade han "Och den andra saken?" Frågade han. "Jo, när jag var på festen, så uttryckte Jason sina känslor för mig, och då gick han fram och kysste mig men jag besvarade den inte på något sätt, jag backade undan och sa att det var dig jag älskade, snälla bli inte arg."
 
Han satt tyst. Visade inga känslor alls. "Justin" Sa jag. "Säg något." "Så du besvarade den inte?" Frågade han. "Nej, det gjorde jag inte. Jag lovar dig med hundra procent."  "Okej, jag litar på dig men, varför berättade du nu?" Frågade han. "Jag vet inte, jag kom och tänka på det i dag, har inte tänkt på det tidigare" Svarade jag. "Okej" Svarade han. "Jag litar på dig." Sa han. "Tack" Svarade jag. Han log stort. "Kom så får jag känna på dina läppar lite" Jag skrattade åt honom och kröp fram och pressade mina läppar mot honom. Han lutade sig bakåt så jag låg på honom. Den passionerade kyssen övergick till hångel och jag kände hans hand mot min rumpa. Jag grimaserade till då jag råkade komma emot revbenet. "Gjorde jag något?" Frågade Justin. "Nej nej, jag fick bara lite ont i revbenet." Sa jag och kysste han igen. "Säg till om jag gör illa dig bara" "Ja, Justin du kommer inte göra illa mig" Sa jag och kysste han ännu en gång. Den övergick återigen till hångel. "Oj förlåt" Chaz kom in i rummet. "Omg" Mumlade jag och satte mig uppriktigt upp. "Jag lämnar er i fred och går hem till Nolan" Sa han och jag la mina händer för ansiktet. "Kom igen. Det var inte så att vi var nakna liksom" Sa Justin. "Det här är inte kul" Sa jag. "Ganska faktiskt." Sa han och försökte att inte skratta.
 
 
"Du är hopplös" Mumlade jag. "Eh kom igen, det kunde vart värre liksom" Sa han. "Du har rätt" Flinade jag. "Som alltid" Sa han. "Ha-ha" Sa jag bara. "Imorgon så ska jag åka till min pappa, han bor bara lite utanför Stratford, vill du följa med?" frågade han. "Självklart vill jag det." "Jazzy min lilla syster, har länge velat träffa dig" Sa han och det värmdes i hjärtat att han berättat om mig. "aww" Mumlade jag och kysste honom. "När åker vi dit då?" Frågade jag. "Efter du slutat skolan?" Frågade han. "Just det skolan" Muttrade jag. Han skrattade åt mig. "Men jag åker nog dit lite tidigare så hämtar jag dig sen?" Frågade han. "Okej" Sa jag och log. "När kommer Maria och Michael hem?" Frågade Justin. "Vid sex sju tiden" Svarade jag. "Okej bra" Svarade han. "Vad då då?" Frågade jag. "Det ska du allt få se" Svarade han flirtigt. Han kysste mig och utan att släppa våra läppar så lyfte han upp mig i hans famn och gick ut ur rummet.
 
Han bärde in mig i mitt sovrum och la mig försiktigt i sängen. Jag förstod vad som höll på att hända. Det var faktiskt första gången för oss tillsamans. Våra tungor hittade varandra och vi hasade oss längre upp i sängen. Våra läppar släppte varandra så vi kunde hämta andan. Hans ögon kollade intensivt i mina och jag har aldrig sett Justin så här. Han knäppte upp mina knappar på jeansen och drog av byxorna. Han kysste mig igen och la ena handen på min rumpa. Han kysste mig på halsen och jag kunde inte låta bli att stöna till. Det skulle verkligen inte vara rätt läge om någon skulle komma hem nu. Han kysste mig upp till käkbenet och vidare upp till mina läppar igen. Han fipplade med min tröjkant, men fick inte riktigt av mig tröjan. Jag satte mig upp så han kunde dra av den. Han la sin hand på mitt bröst och kysste mig emellan brösten. Han nådde snart mina läppar igen. "Jag älskar dig" Viskade han mot mina läppar. "Och jag dig" Viskade jag tillbaka.
 
Jag satte mig återigen upp så han fick tillgång till att knäppa upp min bh. Justins ögon var väldigt mycket mörkare en vanligt och det var ovanligt att se han så men det gjorde mig bara ännu mer upphetsad. Han masserade mitt bröst medans han återigen kysste min hals. Jag tyckte inte det kändes rättvist så jag snurrade runt så jag satte mig överst. Jag drog av honom hans tshirt, eftersom han hade fortfarande alla kläder på sig vilket verkligen inte var rättvist. Jag drog mina fingrar på hans sexiga mage och jag kände hur han ryste till ju längre ner jag kom. Jag knäppte upp hans bälte och sen hans knappar på byxorna. Vi hjälptes åt att få av honom byxorna och återigen snurrade vi runt så jag låg underst. Han kysste mig vid troskanten och jag ryste till. Han drog försiktigt av mig trosorna och började försiktigt smeka mig. Han kysste mig och snart möttes våra tungor igen. "Jag måste ha dig nu" Mumlade han mot mina läppar. "Ta mig då" Sa jag flirtigt tillbaka. Han drog av sig sina kalsonger och jag hann knappt reagera förns han trängde sig in i mig.
 
 
AWKWARD OVER HERE.., döööör!!.  O herre. Har suttit med detta kapitel länge. Skrivit, Raderat. Skrivit Raderat. Det är inte det lättaste oh skriva sexscener, men aja det får bli som det blir. Okeej.. Snart kommer det hända lite mer..
Sååå komentera! :)

Chapter 40 - Dont be mad.

Last Chapter:
 Vi satte oss vid ett ledigt bord och började prata lite smått. "Ska du göra något efter skolan?" Frågade hon. "Hem till Justin, jag är ledsen, men han åker om fyra dagar, så jag vill gärna spendera sista tiden med honom" Sa jag och log snett. "Hey det är lugnt jag förstår" Sa hon och log. "Tack" log jag tilbaka. Juste ni hörde rätt. Justin åker om fyra dagar, och jag har ingen aning vart, och ingen aning hur länge han ska vara borta.
 
Dagen var nästan slut jag och Emma skulle bara lämna våra böcker i vårt skåp och sen bege oss ut från bussarna. Vi gick från kemi salen. "Äntligen är dagen slut" Suckade jag. "Det är redan din första dag och du är redan trött på skiten, bra där" Skrattade Emma. Jag skrattade jag med. Vi gick till våra skåp, och när jag såg vem som stod vi mitt skåp fick jag en smärre chock. "James?" Frågade jag. Varför ville han prata med mig igen?. "Hej Ally" Sa han.
 
 
Jag kollade bara på honom och väntade på att han skulle börja på en konversation. "Vill du ha skjuts hem?" Frågade han. "Så kan vi prata lite också" Svarade han. "Öhm okej" Svarade jag. Jag har ingen aning om varför jag sa okej. "Emma, jag kan skjutsa dig också" Svarade han. "Jag går hellre, smsa mig" Sa hon först till honom och sen smsa mig till mig. "Ska vi gå?" Frågade han. Jag nickade. Jag satte mig i hans bil. "Du vet vart jag bor va?" Frågade jag. "Ja, det gör jag, så dåligt minner har jag inte" Sa han och skrattade lite. "Okej" Flinade jag.
"Så hur är det?" Frågade han. "Jo, det är bra" Svarade jag. "Själv?" Frågade jag. "Sådär, mina föräldrar går igenom skilsmässa så det är ganska svårt att vara hemma just nu." "Oh, jag är ledsen James." Sa jag. "Tack för att du pratar med mig föresten, för det jag gjorde mot dig var ju hemskt, och jag gillade verkligen dig Alyssa, även fast det kanske inte lät som det då jag skulle förklara allt, så tro inget annat" Sa han. "Okej" Svarade jag. Men då kom jag och tänka på. Jason. Han hade ju kysst mig. Jag var verkligen tvungen att berätta det för Justin.  
 
Han stannade bilen vid mitt hus. "Tack för skjutsen" Svarade jag. "Så lite, hör av dig om du vill ses eller något" Sa han. Jag nickade smått. "Hej då James" Sa jag. "Hej då Ally." Svarade han. Jag klev ur bilen och gick raka in i huset. "HEmma" Ropade jag. Jag hörde Chaz och Justins skratt på övervåningen så jag sprang upp för trappan. De satt och spelade tv spel i allrummet. "Oh hej babe" Sa Justin. "Hej" Sa jag glatt och kysste honom snabbt innan jag satte mig brevid honom. De spelade klart matchen de hade i fifa och Chaz förlorade. "Jag går ner och käkar något" Sa han surt och gick i väg. Jag skrattade åt honom. "Du Justin, jag måste berätta en sak, två saker kanske" sa jag. "Har det hänt något" "Eller den första grejen är inte sån big of a deal, men James skjutsade hem mig idag jag tyckte du skulle få veta det, jag lovar det är ingenting, vi pratade bara" Sa jag. "Oh, okej" Svarade han "Och den andra saken?" Frågade han. "Jo, när jag var på festen, så uttryckte Jason sina känslor för mig, och då gick han fram och kysste mig men jag besvarade den inte på något sätt, jag backade undan och sa att det var dig jag älskade, snälla bli inte arg."
 
Koooomentera :)

Chapter 39 - Going back.

Last Chapter:
Hon gjorde lite grimaser, det gjorde nog ont nör hon flyttade på sig. Hon hade två brutna revben, en spricka i benet som faktiskt snart var läkt, och en stukad hand. "Tack Justin, för att du varit här, det har betytt så obeskrivligt mycket. Jag älskar dig." Sa hon. Det värmdes alltid till i hjärtat när hon sa det. "Självklart, Jag älskar dig med älskling." Jag kysste henne godnatt. Äntligen, som jag längtat fick jag somna brevid henne igen.
 
Alyssas Perspektiv:
Efter 1½ vecka var jag tillbaka i Stratford, eller tillbaka och tillbaka, hade hade varit här i fem dagar. Jag hade fått legat kvar på sjukhuset i fem dagar där också för observation. Jag tyckte det var väldigt löjligt då jag faktiskt mådde bra. Klockan var åtta på morgonen och jag skulle upp för skola. Just det, skolan hade börjat igen. Det var inte första dagen för den hade jag missat för nästan två veckor sedan. Justin hade varit hemma hos mig nästan som en extraförälder. "Ska jag skjutsa dig?" Frågade Justin som satte sig upp i sängen. "Nej, lägg dig ner och sov igen. Jag tar bussen" Jag kysste hans läppar. "Okej, ha det så bra i skolan och ring mig om det händer något" "Jag lovar" Sa jag och fnittrade till och kysste honom en sista gång.
 
Helt ärligt var jag nervös, väldigt nervös. Innan skolan slutade i somras så var jag bara en normal tonåring, nu var jag Justin Biebers flickvän, och även tjejen som legat i koma. Jag visste att jag skulle ha allas ögon på mig idag, jag gick ner på övervåningen och där stod Chaz och tog på sig sina svarta Converse. "Hej" Sa jag. "Hej" Flinade han. "Redo för skola?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna. "Nervös" Svarade jag. "Jag förstår det, säg till mig om du får problem" Sa han. "Jag lovar Chazie" Sa jag och kramade om honom. "Bussen?" Frågade han och jag nickade. "då går vi tillsamans" Sa han. Jag log stort och vi stängde dörren efter oss. "sov Justin här i natt?" Frågade han. "Japp, han sover fortfarande" Sa jag. "Jo det förstås, klockan är ju som sagt strax över åtta" Sa han och jag skrattade. "Inte så konstigt då" Sa jag. Vi skrattade och när vi kommit fram så kom bussen dirrekt. "Vad trevligt att se dig, Mrs Somers" Sa Mrs. Evans. "Du med" Sa jag glatt. När jag gick på bussen så var det inte jätte mycket folk, kanske för att vi nästan var det första stoppet. Jag fick en väldans massa blickar på mig ändå, och vissa fnös åt mig när jag gick förbi, vissa log stort. Det var obehagligt. Jag såg Emma lite längre ner på bussen. Jag log stort för mig själv och slog mig ner brevid henne.
 
"Taggad?" Frågade hon. "Hur kan man vara taggad till skola Emma?" Frågade jag. Hon skrattade och ryckte på axlarna. "Jag finns vid din sida hela dagen, okej?" Jag nickade. "Tack" Sa jag och log stort. Bussen stannade snart och vi var framme vid skolan. Jag svalde klumpen som bildades och tog ett djupt andetag och gick in genom skolans dörrar. Redan då vände sig alla om, det var olika blickar, bitchiga,glada,ledsna,arga, till och med rädda?. Jag skakade på huvudet och gick fram till mitt skåp som jag återigen skulle ha ett år till. Men när jag kom fram så fick jag mig en chock. De hade klottrat ner det, det stod Hora, fame hore, hoppas du hade dött, lämna Justin ifred, osv osv. "VEM ÄR SÅ JÄVLA OMOGEN, HUH?" Skrek Emma och alla vände bort sina blickar. "Strunt samma Em" Sa jag bara och vi gick där i från. "Alyssa" Den rösten kände jag väl igen. James. Jag vände mig om. "Kan jag få ta ett par ord med dig innan du börjar?" Frågade han. "Nej det tänker hon inte" Sa emma. "Emma det är lugnt, gå bort till lektionen jag kommer, spara en plats åt mig" Sa jag och hon nickade.
 
"Vad vill du James?" Frågade jag. "Jag ville bara säga att jag är ledsen för allt som har hänt, du hatar säkert mig, men du var som en bästa vän för mig också, det har varit tomt utan dig i sommar Ally" Sa han. "James snälla sluta" Sa jag. "Jag ville bara säga att du är stark, och du har alltid varit det, du klarar dig igenom det här, annars får snorungarna med mig och göra" Sa han och jag skrattade till. "Tack James" log jag. "Gå till lektionen nu" Skrattade han jag nickade. Jag knallade bort till lektionen och jag blev glad att jag inte var sist som kom in för då hade det varit pinsamt, läraren var inte ens här. Jag slog mig ner brevid Emma. "Äntligen" Sa hon. Jag skrattade. "Vem har vi i Geografi i år då?" Frågade jag. "Mr. Flink" Sa hon och jag suckade djupt. "Du skojar, hans lektioner är så jävla tråkiga" Sa jag och suckade. "Jo tack jag vet." Sa hon. Snart strömmade alla elever in och Mr. Flink kom också in. "Vad roligt att du är tillbaka Alyssa., Ni kan alla slå upp sida 221 i boken." Sa han.
Alla gjorde det. Han började läsa och förklara en massa och jag förstod knappt vad det handla om, det sjönk liksom inte in i hjärnan. Jag kände hur jag nästan var nära på att börja somna för när jag blinkade blev ögonlocken bara tyngre och tyngre.
 
 
Emma armbågade mig. "Aj" Stönade jag. Hon skrattade. "Vakna då" Sa hon och log stort. Jag suckade.
Dagen rullade på och snart var det dags för lunch. Jag och Emma la in våra böcker i skåpet och knallade bort till kaffeterian. "Vad serveras idag mån tro" Sa Emma och jag log, "Särkilt något vidrigt" sa jag. Rätt hade jag, för det var äcklig korv och kokt potatis som tyvärr inte är kokt för den är sten hård. Vi satte oss vid ett ledigt bord och började prata lite smått. "Ska du göra något efter skolan?" Frågade hon. "Hem till Justin, jag är ledsen, men han åker om fyra dagar, så jag vill gärna spendera sista tiden med honom" Sa jag och log snett. "Hey det är lugnt jag förstår" Sa hon och log. "Tack" log jag tilbaka. Juste ni hörde rätt. Justin åker om fyra dagar, och jag har ingen aning vart, och ingen aning hur länge han ska vara borta.
 
Usch vad tråkigt mellan kapitel :/. Men aja. Jag hann med ett kapitel i alla fall! Yey för mig. Men komentera :)
 
Glöm inte ------> www.directionslife.blogg.se

Chapter 38 -

Last Chapter:
Jag hade hört allt. Allt folk hade sagt. Justin förklarade hans kärlek för mig varje dag. Jag ville bara vakna upp och kyssa honom, men något gav mig motsånd till att inte göra det. Emma hade också varit här, Alfredo. Alla hade varit här, Jason också. Justin hade åkt i väg på sin inspelning en dag senare, det hade han fått också. Det kändes som man slog upp ögonen men det vita ljuset jag såg, var inte något vanligt vitt ljus det var något helt annat.
 
 
 "Gumman" "Alyssa" Jag förstod inte. Det lät som, mamma. "Mamma?" Frågade jag. Vad händer?. Jag såg henne långt borta, det var vitt överallt men hon stod långt där borta. "Gumman du är stark" "Mamma vad är det som händer?" Frågade jag. "Du blir svagare och svagare. Men lyssna på mig nu. Du är stark, du klarar av det här, kämpa. Du har inte ens börjat leva ditt liv på riktigt än. Du har en fantastisk pojkvän som älskar dig över allt annat. Vi väntar på dig. Men gumman din tid är inte inne än." Hon försvann mer och mer. "MAMMA" Skrek jag. "MAMMA VÄNTA" Skrek jag. "Jag älskar dig gumman" Sen försvann hon. "MAMMMAAAAAAA" Skrek jag. Konstig nog, kände jag mig jag vet inte. Jag blev rädd. Jag kände något. Jag känner något. Vad känner jag?. Snart förstod jag att det var lakanet, jag känner det. Sen med vänster handen också. Jag kände bara mer och mer, jag testade att röra på mina fingrar och det gick. Jag hörde en flämting. Det var Justin. "Alyssa" hörde jag honom. "Gör om det"
 
Justins Perspektiv:
 
Jag satt bara och kollade på henne, hon var så vacker. Jag såg hennes vänsterhand röra sig, hade jag blivit dum. Men det hade jag inte. Den rörde isg igen. "Alyssa, gör om det" Sa jag. Hennes fot rörde sig. Snart slog hennes ögon upp och hon började hosta. Jag tryckte på knappen och doktorer kom in i rummet. "Alyssa, mår du bra?" Frågade ena doktorn. Alyssa ryckte på axlarna. "Justin du måste lämna rummet" Jag nickade. Jag var chockad. Jag gick ut till väntrummet. "Hon öppnade sina ögon" Sa jag chockat. Maria spärrade upp sina ögon och började snart gråta av lycka. "Hon rörde sig." Sa jag. Jag kunde knappt fatta att det var sant. Alyssa hade rört sig. Hon levde. Hon var min igen.
 
"Doktor O.Neil kom in i rummet." "Alyssa är okej. Hon har fått vatten så hon kan prata för hon var väldigt torr. Hon har ont i magen, och i benet vilket är förståligt. Men Justin, det är någon som vill träffa dig där inne" Sa han och jag sken upp i ett leende. Jag nästan sprang in i hennes rum. "Ally" Sa jag. "Jusin" Svarade hon med ett leende. "Du lever" Sa jag. "Du trodde väl inte att jag skulle lämna dig?" Flinade hon. Jag skrattade åt henne och jag skyndade mig för att pressa mina läppar mot hennes. Hon besvarade kyssen. "Jag älskar dig" Sa jag. "Jag älskar dig också Justin, men du hade inte behövt vara här varje dag du vet" Svarade hon. "Men jag ville. Snälla Alyssa lova mig att aldrig göra mig så orolig igen" "Jag lovar" "Jag går och hämtar Maria och dom, de har varit helt förstörda" Jag kysste hennes panna innan jag gick ut för att hämta de.
 
Jag satte mig vid Emma och Alfredo, Emma grät högt av lycka. Jag lät Maria, Michael och Chaz prata med henne i fred. "Hon lever Emma" Emma nickade glatt och kramade om mig. Min älskling lever. Vi alla gick snart in till henne och hennes rum var verkligen fullt med balonger, korgar och allt möjligt. Efter mycket prat och allt så hade klockan slagit nio på kvällen och Ally konstigt nog såg väldigt utslagen ut. "Vi rör oss hemmåt, vi kommer imorgon okej gumman?" Sa Maria. "Japp, Det är lugnt" Sa hon. Alla gick förutom jag. "Vill du sova med mig i natt?" Frågade hon. Jag nickade. Hon makade lite på sig så jag skulle få plats i sjukhussängen. Hon gjorde lite grimaser, det gjorde nog ont nör hon flyttade på sig. Hon hade två brutna revben, en spricka i benet som faktiskt snart var läkt, och en stukad hand. "Tack Justin, för att du varit här, det har betytt så obeskrivligt mycket. Jag älskar dig." Sa hon. Det värmdes alltid till i hjärtat när hon sa det. "Självklart, Jag älskar dig med älskling." Jag kysste henne godnatt. Äntligen, som jag längtat fick jag somna brevid henne igen.
 
 
 
Hjälp vad snäll jag är då. 2 kapitel? :o.
Novellen är inte slut än ganska långt kvar. Men vill att ni tänker på en sak. Efter den här. Vill ni ha en fortsättning på YHTKTMH, eller vill ni ha en ny?. Ni väljer!. Om ni väljer en ny kan jag tänka mig att bara skriva ett bonus kapitel på YHTKTMH. :) Så komentera era åsiktet är ni gulliga! Loveu guys!

Tidigare inlägg