justajbnovel

Last Chapter:
Men det var försent. När jag såg att han svängde vi korsningen. Så brast allt. Jag föll imot marken och brast ut i gråt som aldrig förr. Nu var han borta. Vem mer skulle jag förlora?. Alla känslor tog över igen, mamma, pappa och James, igen. Men jag hörde en harkling. "Är du okej?"

 

Jag kollade upp och stelnade till när jag fick se Justins ansikte. "Vad ser det ut som?" Mumlade jag irriterat. "Att du inte är" Sa han. Jag fnös. Och torkade bort tårar som rann ner från mina kinder. "Varför är hatar du mig, det borde var tvärtom" Sa han. "Seriöst Justin, det är fyra år sedan, väx upp" Sa jag argt och gick in. Jag störde mig verkligen på den människan. Jag gick upp till övervåningen för att äntligen försöka få i mig lite sömn.

Chaz Perspektiv:

Jag vaknade denna morgon utan något irriterande alarm. Helt fritt vaknade jag. Jag drog på mig ett par basketshorts. Klockan var elva, ganska tidigt för att var amig faktiskt. Jag tänkte tillbaka på gårdagen, och jag tyckte verkligen så grymt synd om Ally. Jag var glad att vi verkligen började hitta tillbaka till varandra nu igen. Jag gick ner för trappan och där satt mamma med en kopp kaffe och tidnignen i högsta hugg. "God morgon gubben" Sa hon och log glatt. "god morgon mamma" Log jag. "Sover Ally?" Frågade hon. Jag nickade. "okej, men kan du gå och väcka henne jag har en överaskning till er" Sa hon och log stort. Vad hade hon nu hittat på?.

Jag knackade på dörren men ingen svara, jag öppnade då dörren försiktigt och fick se en sovande Ally. "Ally, vakna" Sa jag. "mmh" fick jag till svar. "Ally" Sa jag lite högre. "Vv-a?" Sa hon och vaknade till mer. "vad gör du här?" Hon kollade chockat på mig. "Jag skulle väcka dig, mamma vill något, hon har tydligen någon överaskning eller något" Sa jag. "Okej kommer ner om fem" Sa hon och jag nickade och stängde dörren om henne. Ja gick ner för trapppan och in i köket. "hon kommer strax" Sa jag. "Okej bra, ta dig lite frukost så länge" Sa hon och jag gjorde som hon sa och bredde mig en macka. Jag satte mig snätt mitt emot henne, där alltid min plats har varit.

"Vad är det du har för överaskning?" Frågade jag. "Det får du allt se, jag hoppas ni gillar det i alla fall" Sa hon och jag skrattade smått. Ally kom ner från trappan och satte sig vid bordet. "ta dig en macka så berättar jag sen" Sa mamma och Ally skrattade lite och tog sig en macka och inom kort satt hon brevid mig igen. "Jo, för att fira lite in på sommarlovet så har jag bokat en resa" Jag sken upp i ett leende och det gjorde Ally med. Det var nog väldigt bra för Ally att komma bort en stund. "Vart?" Frågade jag. "det är fortfarande hemligt, men det är ett varmt ställe, och ni bör packa för vi åker redan imorgon" Sa hon och jag kollade chockat på henne. "Just det en sak till, Ryan och hans föräldrar och Justin och hans mamma följer också med, och Michael också då förstås" Jag såg att Ally stelnade till lite.

"Blir det bra?" frågade mamma. "Jo visst" log jag. "och du Ally?" Frågade mamma. "Jo, visst" Log hon men man kunde se att hon verkligen tvekade. Jag tyckte synd om henne. Hon hade nog bara b´väntat sig att det skulle vara vi.

Alyssas Perspektiv:

Självklart skulle Justin följa med. Ryan skulle också följa med och de skulle göra att jag blev det fjärde hjulet. Tre killar och en tjej. Kul. Jag gick upp på mitt rum för att ringa Emma. Jag slog in hennes nummer och hon svarade snabbt. "Hej gumman, hur mår du?" Frågade hon. "jo jag mår sådär, självklart är det jobbigt, men det är en grej, jag vet inte vad jag ska göra" "Vad har hänt nu då?" "jag ska på semester, och Ryan och Justin ska också med, jag kommer bli utanför och Jag gillar ingen av de, Justin vet du ju varför och Ryan tog ju Justins sida, asså, det kommer bli förjävligt." "Gumman, tänk på det positiva, hitta en snygging vettja, gör James avunsjuk, Gör Justin avunsjuk om han fortfarande gillar dig"Skrattade hon. "Fortfarande gillar mig?, det har gått fyra år, jag tror han är över mig vid detta laget" Skrattade jag. "Äh, vem kan komma över en snygging som dig?, men ska jag komma idag?" Frågade hon. "Jag vet inte, vi åker imorgon, och jag vill packa i lugn och ro oså, förlåt" Sa jag. "hey det är lugnt, vi har en hel sommar och den ska bli den bästa, eller hur?" "Absolut, hejdå" "Hejdå hunny" Sa hon och vi la på.

Det knackade på dörren och Chaz kom in. "Är det okej att de följer med?" Frågade han. "Ja, jag kan inte dirrekt göra något åt det" Succkade jag. "Kan jag göra något?" Frågade jag. "Om du lovar mig att inte lämna mig själv, eller utanför eller glömma bort mig när du är med dom" Sa jag och kollade ner i marken. "Skulle jag aldrig göra, du ska se det kommer bli kul" Sa han och jag log lite smått. "Vill du göra något innan vi börjar packa?" Frågade han. "Visst" Log jag. "Omgång i fifa?" Frågade han. "Game on Somers."

Wazzzzup??
Aja, steg precis innan för dörren.., men imorgon har jag ett ekonomi prov som jag ska plugga till. Seen lite glosor, men aja, btw... är as glad, ser ut som att mina betyyg blir riktigt jääävla bra ass. Hårt slit funkar tydligen, att jag inte började med det innan? ;). Aja, kommer ett kapitel idag, men vet inte när beror på hur långt ekonomin tar elllllller så tar jag en paus, som jag brukar ;).

Onödigt inlägg menmen.

Last Chapter:
Det hade ju inte dirrekt hänt något. "Kommer du med mig hem sen?" Frågade han. "visst" log jag. "Bra" Sa han och gick sedan där i från. Jag såg att Chaz stannade och öppnade munnen. Jag gick dit för att skulle kolla var det var. "Nej gå inte dit" Sa Chaz och stoppade mig. "Vad, varför inte?" Frågade jag. "Gör det bara inte, lita på mig" "Chaz sluta" Sa jag och gick dit, och kunde inte tro mina ögon.

Jag stog där och kunde inte riktigt fatta. Stog där som ett jävla fån. Stog där som en tönt. Stog där och var förvånad. Hur fan?. Helt plötsligt kollade han upp mot mig och hans ögon formades till golfbollar. Jag skakade på huvudet och vände mig sakta om. Jag kunde se att han var på väg hit. Jag sprang ut ur huset. "VÄNTA" Ropade han. Men han kom inte efter. Om han hade kommit efter hade det betytt något. Något för honom med, men tydligen gör jag inte det för honom.

"Ally" Jag vände mig om med tårar i ögonen. "Gumman" Sa hon och kom in i min famn. Emma. Jag grät mot hennes axel och hon strök mig över ryggen. "Jag kan inte fatta varför han gjorde så där" Viskade hon. Nu mina föräldrar och nu det här. Jag orkar verkligen inte mer. "Ja-g tro-dde han -ä-lska mig" Grät jag. "Ssh, det gjorde han jag lovar det, han är äckligt full, och den där slynan gick raka vägen fram och kysste honom." "Men han besvarade den ju ändå" Grät jag. "Jag vet" Sa hon och kramade fortfarande om mig. Jag hörde ett par skor röra sig hitåt och jag suckade. Jag trodde det var han. "Gud, jag har letat efter dig" Sa Chaz anfått. Jag log lite. "Ta hem henne" Sa Emma strängt. Han nickade och bärde upp mig i sin famn. "Jag kommer till dig imorgon" Ropade emma. "Du behöver inte bära mig" Sa jag. "Det är lugnt, jag är inte så påverkad, jag klarar mig" Sa han och jag log och snyftade lite mot hans tröja.

Maria sov som tur var när vi kom in. "Klarar du dig?" Frågade han. Jag nickade. "Tack" Sa jag. "Så lite" Sa han och jag tog av mig mina ute kläder och la mig på sängen. Och där kom de tårarna, som jag också förträngt de här sista dagarna. Alla känslor kom upp. Mamma. Pappa. James.  Om jag hade haft mamma och pappa här nu. Men nu, som jag alltid annars haft kunde jag itne gå igenom sådana här saker med mamma. Det gjorde ont, för ont.

Min mobil vibrerade till. Jag orkade inte bry mig. Men den gjorde det flera gånger så till slut tog jag upp den och alla var från James. Snälla, jag är utanför, låt mig förklara. Jag suckade och ja drog bort allt smink som kladdats i mitt ansikte och tog på mig e kappa och gick ut. Han kollade medlidande på mig när jag kom ut. "Ska du säga något idag eller?" Frågade jag. "Förlåt, hon hoppade på mig och jag typ ja" "Kysste henne?" Mumlade jag irriterat. "Hon kysste mig" "Men du besvarade den" Tillägde jag. "Förlåt" Sa han bara. "Så du tror jag kommer ta tillbaka dig?" Han skakade på huvudet. "Älskar du ens mig, på det sättet?" Frågade jag. Han kollade upp. Han älskade mig inte. "Fyfan" Mumlade jag. "Vänta, det har varit så mycket med dina föräldrar snälla förlåt, jag ville inte göra dig ännu mer ledsen" Sa han. "Vet du James, du har bara gjort mig ännu mer ledsen, och en sak till. Låtsas aldrig att gilla mig"



"Jag gillar dig, men" "Men inte på det sättet, du kan gå James. Jag vill inte slösa mer tid på dig" Sa jag och han suckade och gick sin väg. Jag bet mig i läppen för att inte brista ut i gråt här ute. Men det var försent. När jag såg att han svängde vi korsningen. Så brast allt. Jag föll imot marken och brast ut i gråt som aldrig förr. Nu var han borta. Vem mer skulle jag förlora?. Alla känslor tog över igen, mamma, pappa och James, igen. Men jag hörde en harkling. "Är du okej?"

Ojojoj, vem kan det vara?? ;)

Last Chapter:

Jag suckade stort och gick ner för trappan. Jag gick ut på altanen och alla satt redan ner, eller inte Maria som serverade all fika. Jag slog mig ner brevid Chaz och jag kunde känna Justins brännade blickar mot mig, men jag tänkte inte kolla honom i ögonen. På något sätt hade jag nog lite dåligt samvete, men det hände för tre-fyra år sedan så det är inget jag kan göra åt det, om Justin fortfarande är sur, är det hans problem.

 

Efter fikat reste jag på mig och sa tack för fikat sen gick jag upp till mig och gick in i duschen för att ännu en gång göra mig i ordning. Jag gick ut ur duschen och virade en handduk runt min bara kropp. Jag fönade håret och drog på mig min klänning. Jag ställde mig sen i spegeln och började platta håret.



Jag höre att det knackade på dörren. "Vem?" Frågade jag. "Chaz" "Kom in" Sa jag och han kom in och satte sig på sängen och kollade på mig medans jag plattade håret. "Du var ju redan i ordning gjord?" Frågade han. "Jag måste ju fixa om mig" Skrattade jag. "Tjejer" Mumlade han. "jaja, men var det något speciellt du ville?" frågae jag. "Ja, förlåt för jag inte sa något det där med att Justin skulle komma" Sa han. "Tack, men nästa gång förvarna mig, snälla" Han skrattade och nickade på huvudet. "Ska ni på festen?" Frågade jag. "Japp, Justin ska med också" Sa han och jag kollade konstigt. "Är det inte bara för oss i skolan?" Frågade jag. "Nej, alla får komma" Log han och jag nickade förstående men ändå förvånande på huvudet.

Han gick ut ur rummet och jag lockade sedan mitt plattade hår. Jag sminkade mig ganska rejält och när jag skulle ta mascaran fick jag ett sms. Jag kollade och på skärmen stog det James.

Åker nu, ses snart, puss.

Jag log stort och satte på mig mascaran. Sen gick jag ner i hallen och satte på mig skorna. "Jag går nu" ropade jag. "Vad fin du är, igen" Sa Maria och log. "Tack" Sa jag. "Grabbarna har precis åkt, och vi har sagt att ni ska vara hemme senast två" Sa hon och jag nickade glatt. "Okej, ses då" Sa jag och kramade om henne innan jag gick. Jag väntade någon minut innan James kom me bilen. Jag hoppade in i framsätet. "Hey babe" Sa han. "hej" fnittrade jag och kysste honom mjukt på läpparna.

jag smsade Emma att vi åkte till henne från mig så hon kunde gå ut på asfalten. Vi stannade utanför hennes hus och hon hoppade in i baksätet. "Hej" Sa hon. "Hej" Sa jag och James samtidigt. "redo för fest?" Fråga James Emma och kollade på henne i backspegeln. "Såklart, vad tror du om mig?" Skämtade hon.

Han ryckte på axlarna och starta bilen och vi åkte i väg till festen. Det var fullt ös när vi kom in och vi gick dirrekt in i köket och hämtade något att dricka. Vi hälsade på folk och Emma försvann fort ut på dansgolvet. "vill du dansa min sköna?" Frågade James. "Såklart" Skrattade jag och tog hans hand. Vi dansade intimt och fort till musiken. Han kysste mig flera gånger på halsen eller så viskade han något i örat som jag inte kunde höra på grund av musiken.

"Jag orkar inte dansa mer" Sa jag så han kunde höra. "kom igen babe" Suckade han. Jag skakade på huvudet. Han suckade. "Jag går och tar lite luft, dansa du då" sa jag och suckade och gick där i från. Jag tog mig mer att dricka och jag såg att Chaz kom in i köket. "har du kul?" Frågade han. Jag nickade. "Har det hänt något?" Frågade han. "Nej" Sa jag och log. Det hade ju inte dirrekt hänt något. "Kommer du med mig hem sen?" Frågade han. "visst" log jag. "Bra" Sa han och gick sedan där i från. Jag såg att Chaz stannade och öppnade munnen. Jag gick dit för att skulle kolla var det var. "Nej gå inte dit" Sa Chaz och stoppade mig. "Vad, varför inte?" Frågade jag. "Gör det bara inte, lita på mig" "Chaz sluta" Sa jag och gick dit, och kunde inte tro mina ögon.

Last Chapter:

Min tanke föll på Emma, undra om hon visste något, men det borde ju hon veta. Jag hade stängt av min telefon så ingen skulle kunna höra av sig. Min andra tanke föll sen på James. Han som jag var så grymt kär i för fyra år sedan. Han och jag var nu kanske tillsamans jag tror det i alla fall, men vi har väl inte riktigt kommit ut med det till varandra riktigt än

Idag var det skola. Jag känner mig stark nu. Jag kör på en ganska neutral look idag, inte jätte mycket smink och inte fixa håret. Inte jätte kul om jag skulle börja gråta eller liknande och jag har en massa smink. Jag steg upp ur sängen och drog på mig kläder. Sminkade mig som sagt lite lätt och tog sedan min väska och gick ner. Min mobil plingade till. James<3 Lyste det på skärmen. Vi hade smsat väldigt mycket de senaste dagarna vilket betyder jätte mycket. JAg läste smset och log stort. Hämtar dig om tio, längtar efter dig<3 Puss.

Jag log stort och skickade ett snabbt sms tillbaka. "Jag har plockat fram all mat nu, och det ligger 10 dollar på bordet i alla fall det är något och det är bara att ringa mig om det händer något, okej?" Sa Maria. "Okej, tack för allt" Log jag och hon pussa mig på hjässan och sedan Chaz på kinden men han torkade bort det med sin hand vilket jag skratta lite åt. "Vill du ha skjuts till skolan?" Frågade han. "Nej tack, James skjutsar mig" Sa jag och log. "Men tack ändå" La jag till. "Lugnt" Sa han och tog en bit av min macka. Jag åt upp min macka och ställde in efter mig. Jag såg James bil stanna utanför, jag log stort och tog på mig skorna. "Hej då, vi ses kanske i skolan" Sa jag. "Hejdå" Sa Chaz. Vi gick inte i samma klass. "Hej" Sa James glatt när jag kom ut. "Hej" Sa jag och log stort. Jag gick närmare honom och han böjde sig ner och gav mig en lätt kyss. 



"Jag har saknat dig" Sa han mot mina läppar. "Jag har saknat dig med" Sa jag och log stort. "Redo för lite skola?" Frågade han. "Jadå" Sa jag och log. "Bra" Sa han och tog min hand och öppnade min bildörr och sen hoppade han runt på sin sida och satte sig och vi körde iväg. Vi gick ut ur bilen när vi kom fram och jag ljuger inte om jag säger att vi fick mååååånga blickar på oss eller mig. Vissa log ledset men andra bitchblickade. Jag suckade.



Men blev sen gladare när jag såg Emma utanför skolan. "Emma" Sa jag glatt och sprang in i hennes famn. Vi kramade om varandra sen la James en arm runt min höft och vi tre gick in i skolan. där hade jag också många blickar om man säger så. "Ses vi vid lunch?" Frågade ´James. Jag nickade och log och han kysste mig innan han gick iväg till idrotten. Han och jag gick inte heller i samma klass. "Så, du kommer på avslutningsfesten va?" Frågade hon. "Självklart" Sa jag och log stort. "Var det på onsdag den var?" Frågade jag. "Japp, det är ju då vi slutar så när annars?" Frågade hon och skratta. Jag rykte på axlarna och skratta jag med.

Jag gick till mitt skåp och hämtade matteboken. Emma gjorde lika dant och vi knallade bort till Mr.Davis klassrum där han skulle hålla i matte lektionen. Vi satte oss längstbak i vänstra hörnet där vi alltid sitter det är liksom våran plats och ingen vågar riktigt sno den. "Elever, försök att räkna ut detta kapitel eftersom ni slutar på onsdag" Sa Mr.Davis och alla suckade. Betygen är redan satta så jag förstår igentligen inte varför man går i skolan då.

Bjuder på ett litet morgon kapitel... ;)

Aja, ett till i kväll kanske? :)

cooomeeenteeera

2009.

"Kom nu Alyssa" Ropade Emma. "Ja, ja kommer" Sa jag och sprang ner i från trappan. "Vi kommer komma försent till discot, skynda dig" "Jaja, men min mamma säger alltid, fint folk kommer sist" Sa jag och skratta. "Seriöst Aly, kom nu" "Jaa" Sa jag och drog på mig mina skor. Vi promenerade bort till skolan där discot skull hållas. I gympasalen för första gången faktiskt. Det skulle bli kul och jag hoppas att James kommer vara där tänkte jag drömmande. "Tror du James kommer vara där?" Frågade jag. "Jag vet faktiskt inte, men Justin kommer vara där" Sa hon och log stort. "Du vet att jag inte gillar honom, det är du som gör" Sa jag och suckade. "Jag gillar honom inte sluta säga det, han är kär i dig och det vet alla" Sa hon och log stort igen. "tyvärr" mumlade jag. Varför skulle han just bli kär i mig?. Det var den vanligaste frågan jag ställde mig.

"Vi är här" Sa hon och vi gick in i gympasalen. Det var folk som dansade, folk som satt och prata. "Cassie" Sa Emma glatt och vi gick fram till henne. "Hej, tjejer" Sa hon och log. Vi stog och prata ett tag men sen kände jag en knackning på min rygg. Där stog Chaz, Ryan och Justin. "Hej kusin" Sa Chaz. "Hej" Suckade jag. "Har du kul?" Frågade Chaz. "Kom precis" Sa jag och försökte låta så trevlig som möjligt, när justin stog där.

Jag gick i från de och gick bort till kiosken för att köpa något gott att dricka. Jag köpte mig en coola burk och gick till baka till Emma och tjejerna. Vi dansade till "Oops I did it again" som aldrig förr och sjöng med i refrängerna.
En tryckare började spelas och jag suckade. Killar började bjuda upp tjejer för att kunna vinna danstävligen. "Vill du dansa?" Jag rykte till och kollade bak där Justin stog. Jag suckade. "Justin, jag vill inte dansa med dig, jag vill inte ha något med dig att göra, kan du inte förstå det?" Frågade jag ilsket. "Förlåt, jag bara-" "Fick lite vatten på dig" Emma hällde vatten på hans byxor och jag gjorde en high five med Emma. "Oh, kolla allihoppa, Justin har kissat på sig" Ropade jag ut över hela gympa salen och alla började skratta.

2012

Det var så jag förlorade min kusin, Chaz Somers. Han tog Justins sida, kanske jag förstår ändå, jag var ju inte särkilt snäll, men jag ångrar inget för man ska stå för det man gjort i livet. Jag pratade inte längre med varken Chaz eller Ryan, de hatar fortfarande mig. Om vi har någon släktmiddag så ser alltid Chaz till att inte vara där eller inte jag eller så undviker vi bara varandra. Jag och Emma är fortfarande jätte bra kompisar, men så tajta som vi var då kommer vi nog aldrig bli igen. Men hon är fortfarande min bästa vän. Jag är nog fortfarande samma tjej, "Den populära". Jag är snygg och det är mig de flesta killar vill ha, eller Emma. Jag är grymt avundsjuk på Emma, fler killar suktar efter henne en mig. Hennes kropp är värd att dör för.

Jag var ensam hemma i kväll, mamma och pappa var borta någon stans. Hade tänkt att bjuda hit kompisar på fest, men jag hade åkt på en förkylning och hade ingen ork överhuvudtaget. Om några dagar var det sommarlov också vilket skulle bli väldigt skönt.
Jag tog ut en ben and jerry ur frysen och gick och satte mig vid soffan för att kolla på min film. Snart ringde det på dörren, var det mina föräldrar?, tänkte jag. Men de skulle ju öppna. Jag gick och öppna och fick se en man och en tjej i polisuniform. "Alyssa Somers?" Frågade de. "Ja, det är jag." "Du måste följa med oss till polisstaionen, dina föräldrar har varit med om en olycka."

Har skrivit en prolog till en novell. En ide jag haft väääldigt länge till och med innan "WIFMY". Vill ni att jag ska publicera den?. Ikväll?. Vet dock inte hur det blir med bloggning ihelgen är hos mormor heeeela långa helgen så avene.... Men får la se.. :)

Last Chapter:
"Förlåt" Mumlade han. "förlåt själv" Sa jag och skratta och tog bort handen. Han hällde upp. "Vill du ha?" Flinade han. "Ja tack" Sa jag och han hällde upp i mitt glas. Vad händer igentligen.?



"Jo, eftersom vi nu är samlade här runt matbordet så undrar jag och pappa en sak, specefikt till er tonåringar för de små följer med ändå, vi ska åka till Moster Anna i några dagar och vi åker redan imorgon och undrar om ni vill följa med?" Frågade mamma. "det är ju där Marcus bor inte sant?" Frågade Melrose uppspelt. Det var ett ut av hennes ragg. Eller det var inte riktigt ett ragg för hon gillade verkligen honom och även han henne men det skulle ändå inte funka i längden. "Ja det gör han, är ni på?" Frågade Mamma mig och Justin. "Jag vet inte, det finns inget och göra där" Sa jag och sucka. "Jag tror jag stannar" Sa jag sen. "Okej, du då Justin?" Frågade hon. "Då stannar nog jag med, känns inte som någon stor ide att följa med" Sa han och skratta. "Okej, det är lugnt, men snälla ha inte fest" Sa Mamma. "Sluta oroa dig" Skrattade jag. "Klart man oroar sig, jag säger till grannen att ha lite koll på er" Sa Jermey. "Pappa sluta" Suckade Justin.

*

Jag vaknade dagen därpå av att solen sken in i rummet. Ett starkt ljus. Jag märkte att jag glömt att dra för mina gardiner. Jag suckade och reste på mig. Jag gick ner för trappan i mina gröna hotpants och mitt svarta linne. Det var helt tomt i huset så jag antog att de redan åkt. Vi hade sagt hej då i går kväll så de skulle slippa att väcka mig och Justin. Jag visste inte vad jag skulle göra dessa dagar men det fick vänta och se vad som skulle hända. "Redan vaken?" Jag hoppade till och vände mig och tog mig för hjärtat. Justin stog där och flina. "Inte kul" Sa jag och andades ut. "Förlåt, hur länge har du varit vaken?" Frågade han. "Inte länge, fem minuter kanske" Sa jag och han nickade. Jag gjorde mig i ordning en macka och gick och satte mig i soffan, det kunde jag göra nu när inte mamma eller Jermey var hemma.

"Soffan huh?" Frågade han. "Måste passa på" Flina jag. "i och för sig" Sa han och satte sig ner han också. "Despret House Wifes?" Frågade han sen. "Ja, något problem?" Flina jag. "Nja, inte mitt favorit program bara" "Kan byta om du vill?" Frågade jag. "det är lugnt" Sa han. "Okej" svarade jag. "Har du något planerat de här dagarna då?" Frågade han. "Njae, det tror jag inte, vi kan ju fråga om Chaz, Ryan och Evelyn vill komma så kan du och Evelyn lära känna varandra lite bättre?" Frågade han. "Jo okej visst" Log jag.

Jag ställde undan min disk och Justin dök precis upp bakom mig igen, och skrämde mig igen. "Vad sa jag?" Frågade jag och skratta till. "Förlåt, men varför har du blivit så ja snäll mot mig nu?" Frågade han. Jag rykte på axlarna. "Okej, men hur är det mellan dig och Jacob då?" Frågade han. Visst fan. Han hade jag till och med glömt bort i Justins närvaro, jag måste nog vara den sämsta flickvännen i universum. Jag rykte på axlarna igen. "Hur länge gick du i skolan?" Frågade han. Hans fråga chockade mig faktiskt, varför frågade han det?. "Två veckor hurså?" Frågade jag. "Inget, Tycker du om ditt rum?" Frågade han. "Ja?" sa jag tillbaka. "När ska du träffa Jacob igen?" Frågade han och jag rykte på axlarna. "Tycker du jag är snygg?" Frågade han. Jag blev också chockad över denna fråga. Vadå, hur kan man fråga något sånt rakt på sak?. Han var snygg, för jävla snygg, men jag rykte på axlarna igen. "Seriöst, du rycker på dina axlar när du pratar om mig och Jacom och svarar uppriktigt på andra frågor, vad är det med dig igentligen?" Frågade han och skratta.



Jag ryckte återigen på axlarna och han suckade. "Erkänn" sa han. "Erkänna vad?" Frågade jag. "Du gillar mig" Sa han med en flörtig blick. Jag kollade konstigt på honom. "Kom igen, erkänn det bara" sa han. "Tyvärr jag kan inte, för jag gör det inte" Var fick jag min självsäkerhet ifrån igentligen?. Jag gillade honom det visste jag. men inte en chans att jag skulle säga något. "Jag tror dig inte" Sa han. "Nehe" Sa jag och gick där ifrån. "Det är nu leken börjar, Smith" ropade han efter mig. Leken, vad för lek?


Det tar lång tid att skriva kapitlerna för jag vet inte vad jag ska skriva...¨
00000 inspriation men jag hoppas det kommer tillbaka.

Kometnera :)

Last Chapter:
"Nej, det har hon inte." Jag kände besvikelsen i min kropp började bildas. "Tror du hon blev avundsjuk?" Frågade jag sen. "Jag vet inte Justin, Jag vet inte" Sa hon och tittade ner.
Kärlek, antingen har man tur, eller så har man otur. I mitt fall så låg det på det andra alternativet. Jag Justin Bieber har otur i Kärlek.




Melissas Perspektiv:

Dagar hade gått och jag hade inte lämnat rummet, dels på grund av mensvärk och dels på grund av att jag var tvungen att tänka. Jag visste inte vad jag ville. Jag var hade känslor för två personer och jag visste inte vad jag skulle göra, ingen aning hade jag. Det knackades på dörren och jag ryktes från mina tankar, in kommer han.
"Hej" Sa han. "Hej" Sa jag tillbaka. "Varför kommer du inte ut till oss andra, du har legat här i en evighet" Sa han. Jag suckade och gick och satte mig i fönstret. "Vad är det, har det hänt något?" Frågade han och satte sig i sängen. "Sen när började du bry dig så mycket?" Frågade jag inte på ett drygt sätt alltså. Han ryckte på axlarna. "Jag har tagit tiden till att tänka" Sa jag sen. "pååå?" frågade han. "Saker" Sa jag med ett kling i rösten. "Om du inte vill berätta så visst" Sa han. "Jag önska jag kunde men jag kan inte, och jag vågar inte" Sa jag. "Problem med Jacob?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna och han skakade på huvudet och log. "Kan du inte komma ner i alla fall?" Sa han och jag suckade men följde sen efter honom.

"Hur gjorde du?" Frågade mamma glatt. "Bieber kan allt" Sa han stolt. Jag skrattade. "Hur mår du gumman?" Frågade hon. "Så där" Sa jag och hon kollade medlidande på mig. Ingen visste förutom Melrose.
"Du ja nu, framsidan" Melrose kollade på mig. Jag suckade och hon drog med mig ut på framsidan. "Du kan inte hölla på så här längre, seriöst Mel" Sa hon och kolla på mig. "Men vad ska jag göra då?" Frågade jag. "Jag vet inte, säga vem du älskar mest, den du vill mest?" Sa hon. "M-e Men" "Men vad Melissa?"



"Jag vet inte vad jag vill" Sa jag och hon suckade. "Ta reda på det då, fort innan du förlorar de båda två" Sa hon. "Hur ska jag kunna ta reda på det då?" Frågade jag. "Det är den frågan du måste ställa dig själv, vem betyder mest för dig?, Vem finns mest för dig?, Vem älskar du mest Melissa?" Frågade hon. Jag kunde knappt ta henne på allvar. Hon hade aldrig varit så här förut, då handlade hennes liv om fest, träffa snygga killar, och vara bitchig mot alla andra. "Har du förändrats eller vad händer?" Frågade jag henne med ett skratt i rösten. "Jag vet inte, men byt inte samtalsämne nu. Melissa välj du måste, för snart har tiden runnit iväg" Sa hon och lämnade mig. Jag suckade och vände mig om och fick se Jacob stå där. Jag svalde en klump.

"Vad var det där om?" Frågade han. "Har du varit otrogen med någon annan?" Frågade han och jag skakade på huvudet. "Du vet om det där som hände med Justin det är inget mer" Sa jag och han andades ut. "Men vad är det som händer då?" Frågade han. "Inget" Försökte jag. "Säkert?" Frågade han. Han hade inte hört. Tack gode gud. "Säkert" Log jag. "Bra" Sa han och böjde sig ner för att kyssa mig. Var det bara situationen som gjorde kyssen så himla konstig?. Eller vad var det för något, höller jag på att bli galen?. "Jag skulle komma och kolla och se hur du mår, men du mår bra nu eller?" Frågade han. "Hyffsat i alla fall" Log jag.  "Bra, men jag måste gå, fotbolls träning" Sa han och jag nickade och han kysste mig på kinden innan han försvann i väg.

"Melissssssa, vill du leka med mig och Juuuustin?" Jazzy ropade från studsmattan. "Visst" Log jag och sprang och hoppa upp på studsmattan. "Vi hoppar i en ring" Sa hon glatt. Jag tog tag i Jazzys hand och sen tog osäkerhetn över. Justin sträckte sen ut sin hand till mig och jag la den i hans försiktigt. Det var då jag kände en liten stöt gå igenom min kropp. Vad fan hände?. Jag rodnade och kollade ner i marken och jag kunde se att Justin hade ett stort flin på sina läppar. "Hoppa höööögre" ropade Jazzy och vi gjorde som hon sa. "Vi satte oss sen ner på studsmattan för Jaxon kom upp och jag låg och busa med Jaxon medans Justin busa med Jazzy.

"maten är klar" Jermey ropade från grillen. Vi alla samlades runt ett bord och de serverade maten på tallriken. Jag skulle precis ta mjölkpaketet men min och Justins hand möttes och båda tog tag i det. "Förlåt" Mumlade han. "förlåt själv" Sa jag och skratta och tog bort handen. Han hällde upp. "Vill du ha?" Flinade han. "Ja tack" Sa jag och han hällde upp i mitt glas. Vad händer igentligen.?

Förlåt för inget kapitel igår, skrev och skrev men kom inte fram till något bra, det är svårt och bara hoppa in i den här novellen igen, men jag hoppas det här kapitlet var värt att läsa ändå.

Komentera snygginar!

8 Månader Senare:
KimsPerspektiv:

 

8 månader hade nu gått sen vi återförenades. Tiden hade gått såååå fort. Det var två månader sen vi kom hem från turnen och Justin har praktiskt taget bott i mitt och Taras hus. Eller tjaa, tara bor inte där alls mycket längre, hon har typ flyttat in hos Chaz. Chaz och Ryan köpte en lägenhet tillsamans så där bor de nu.
Inte mycket mer hade hänt förutom att Alex blivit så stor nu, hon är mycket mer kräsen och själv tycker jag att hon blivit ett väldigt bortskämt barn. Hon får praktiskt taget allt hon pekar på, visst det är väl en barns dröm men ändå. Men det hade också hänt en till sak, en ganska stor sak. Jag tror jag gått och blivit gravid.
Min mens är snart två veckor sen, och ja, jag vet att jag är gravid eftersom det stog det på gravidtettestet.

Jag har dock inte berättat något för Justin. Han skulle få reda på det. "Älskling kommer du?" Justin ropade.
Vi skulle gå till en äng med Alex och plocka lite blommor, Alex hade önskat det. "Jag kommer" Ropade jag och trippade ner från trappan. De var påklädda så jag satte på mig mina skor och la min jacka under armen. Det var agusti och varmt ute så man behövde inte jacka men jag tog med det i säkerhets fall. Justin och jag höll handen och vi promenerade ner till ängen. Justin viskade flera gånger i mitt öra en massa kärleksförklaringar och jag rös varenda gång. "Jaaa vi är framme" Alex började springa mot blommorna.
Hon sprang runt där och hade bara allmänt kul. Jag och Justin satte oss vid en park bänk.

"Har jag någonsin sagt hur vacker du är?" Frågade han. "Flera gånger" Sa jag och skratta.



"Vad bra för jag menar det verkligen" Sa han och jag rodnade, som alltid när han säger något sånt där. "Kan du fatta att det snart gått ett år?" Frågade han. Jag skakade på huvudet. Ett år sen vi träffades för andra gången.
"Vill du ha fler barn?" Hans fråga gjorde mig förvånad. "Ja det vill jag, du då?" Frågade jag. "Självklart, men inte nu, jag väntar helst lite" Sa han och jag kände att jag fick en klump i magen. jag väntar helst lite. Hur skulle jag nu kunna tala om att jag var gravid?.

"Gå upp och ställ dig där så jag får ta kort på dig" Sa Justin. Jag skrattade och kastade några blommor när han tog kort. Han tog ett kort där Alex låg vid några blommor också. "Jag har världens vackraste famillj" Sa han och jag log och kysste honom ömt på läpparna. Jag kunde fortfarande inte tränga bort den där känslan. Om jag skulle våga berätta eller inte. Han gjorde mig osäker. 

*

Det knackade på mitt källarfönster. Han var här. Äntligen, han var fyrtio minuter försenad. Jag öppnade fönstret och klättrade ut. "Varför tod du sån lång tid?" Frågade jag. "Förlåt babe, mamma var vaken kunde inte gå förns nu" Sa han och kysste mig på kinden. "Okej det är lungt" Fnittrade jag. "Tror du de någonsin kommer komma på oss?" Frågade jag medans vi gick längs vägen hand i hand. "Njae, vi är ju bäst" Sa han och jag skrattade.
"Vad ska vi göra på fredag?" frågade jag nervöst, tänk om han inte kom ihåg. "Vad menar du, ska vi göra något då?" Frågade han. "Justin, du kommer inte ens ih-" "Ssh, jag skoja älskling, klart jag kommer i håg vår ettårsdag, och jag har en plan för dig och mig. Kom hem till mig klockan sju så fixar jag lite överaskningar, mamma, mormor och morfar är borta så vi har huset för oss själva" Log han. Jag log stort och kysste honom ömt på hans läppar. 

"Hur går det med dina youtube klipp då?" Frågade jag. "Det går bra, har faktiskt fått jätte många visningar nu, jag vill ha dig i en video så alla får se min underbara flickvän" Log han och jag skrattade och kramade hans hand hårdare. "Min mamma sa att hon gillade dig mycket idag" Fnittrade jag. "Gjorde hon, äääntligen" Sa han och gjorde ett glädje skutt. "haha du är ju sjuk, och var tyst vi kan ju väcka folk, och varför så glad?" Frågade jag. "Hon måste ju gilla mig eftersom det är mig du kommer spendera resten av ditt liv med" Sa han och blinka. "Hur kan du vara så säker?" frågade jag och skratta. "Jag är Justin Drew Bieber, jag vet allt" Sa han och log stolt.
"Självgod pojkvän har jag i alla fall" Sa jag och han nickade och kysste mig igen. "Ska vi bege oss hemmåt igen?" Frågade jag och han nickade. Han följde mig hem och jag kramade honom och gav honom en kyss. "Jag älskar dig Kimberly Hamilton" Sa han. "Jag älskar dig med Justin Bieber, du och jag för alltid." Sa jag och jag kysste honom och begav mig sedan in till mig igen. Han var verkligen den rätte.

"Kim, Kim" Justin viftade med handen framför ögonen på mig. "Vad?" frågade jag. "Jag prata med dig men du svara inte, vad tänkte du på?" Frågade han. "Gamla minnen bara" Sa jag. Han nickade och kysste mig igen. Jag besvarade den och sen tog vi med oss Alex och gick hem igen. Jag var allt för lyckligt lottat. Men, skulle jag förebli det?. Skulle jag våga berätta för Justin när han sagt att han inte vill ha fler barn än. Vilken väg skulle jag gå, den jag redan gått? Eller skulle jag pröva mig på en ny?


Nu är novellen oficiellt slut.

Tack för alla underbara komentarer, och majoritetetn har valt, jag fortsätter på Your Mine.

Komentera mina älsklingar.

Last Chapter:
"Vi sa att du också tyckte det var en bra ide" Sa Mamma tyst. "VA?" Skrek jag. "Vi visste inte att ni skulle prata i kväll" Sa mamma som försvar. "Vad fan väntar du på Justin?" Sa Alfredo till mig. "Inte nu, eller va?" Frågade jag. "Hämta henne" Sa han. "Justin, gör det, hämta henne" Sa Mamma. De hade rätt, jag var tvungen att hämta henne, men skulle jag komma försent?.

Jag hade hoppat in i min bil och kört för allt jag hade. Just nu struntade jag i hastighets gränsen, utan jag bara körde. När jag var vid flygplatsen hoppade jag ur bilen jag sprang till ingången och fram till receptionen. "Justin Beiber?" Frågade kvinnan. "Ja, det är jag, men skulle du kunna fixa en biljett till Stratford Ontario, väldigt snabbt?" Frågade jag och hon nickade. Jag andades ut. "Jag är ledsen, du måste tyvärr redan checkat in" Sa hon. "Fan" Mumlade jag. "Gaten brevid, vart ska den?" Frågade jag. "Frankrike" Sa hon. "Jag tar den" Sa jag och hon fixade en biljett. Jag sprang allt vad jag hade. Jag skulle bara hinna, det fanns ingen återvändo. Jag trängde mig före de i säkerhetskontrollen, de gjorde inte så mycket. När jag kom fram till gaten var det helt tomt. Kanske för att Frankrike resan skulle avgå om fem timmar, och de som skulle till Stratford redan gått på. "Ursäkta, kan jag få gå in och bara hämta en person?" Frågade jag. "Nej, tyvärr" Sa en kvinna. "Snälla, jag måste" Sa jag. "Jag kan tyvärr inte släppa förbi dig" Sa hon. "Fan" Mumlade jag. "KIMBERLY" Skrek jag för att hon kanske skulle höra. "KIMBERLYYYYY" Skrek jag igen. "VAKTER" hörde jag kvinnan ropa. "KIMBERLY, ALEXXX" Ropade jag. "KIMBERLY" ropade jag igen. "KIIIM" ropade jag och då tog vakterna tag i mig och släpade mig längre och längre bort men jag skrek igen. "KIMBERLY". Men ingen syntes. Jag försökte ta mig loss av vakterna men det var lön löst.

Kimberlys Perspektiv:

"Såja gumman det här blir bra nu, vi ska hem" Sa jag och såg mot Alex. "Jag vill inte hem utan pappa" Sa hon. "Men han vill det gumman, det blir bra ska du se" Sa jag. "Kimberly" hördes ett svagt ljud. Jag måste blivit helt dum. Jag skakade bort tanken och strök Alex över håret. "Mamma" Sa Alex. "Ja hjärtat." "Hör du inte?" frågade hon. "Hör vad?" frågade jag. "Någon ropar på dig" Sa hon. Jag hade inte hört fel. "Va?" sa jag dumt. "Mamma, det är pappa" Sa Alex glatt. "Vi inbillar oss nog" Sa jag. "Det gör ni inte mrs" Sa tanten brevid mig. "Om jag hör så ja då stämmer det" Skrattade hon. Jag skrattade åt henne. "Gå ut, jag tror du vinner på det" Sa hon. Jag log åt henne. "Ursäkta men jag måste av det här planet" Sa jag till flygvärdinnan. "Varför?" Frågade hon. "För annars kommer jag begå ett misstag" Sa jag. "Snälla?" Frågade jag. "Gå" Sa hon. Jag log stort och Alex sprang ut och jag med. Jag såg Justin bärdes bort av väcktare. "PAPPPA" Skrek Alex. "Kim, kim, Alex" Skrek Justin. "Snälla säg något, det är min pappa" Sa Alex till kvinnan som stog brevid mig. "SLÄPP HONOM" Skrek kvinnan. Vakterna gjorde som han sa.
"Vad gör du här?" Ropade jag till Justin. "Jag kom för att hämta dig" "Varför sa du att jag skulle åka då?" Frågade jag.

Justins Perspektiv:

"De ljög" Ropade jag tillbaka. "De sa de för de trodde att det var bäst för mig, men de har fel, du är bäst för mig, Alex också, jag älskar dig för fan" Ropade jag till henne. Jag såg att hon torkade bort en tår. "Snälla" Sa jag. "Varför var du en sån idiot då?" frågade hon. "Jag tänkte inte, snälla jag älskar dig" "Bevisa det" Sa hon. Det var det jag väntat på. Jag sprang fram till henne. Jag la handen om hennes nacke och tryckte mina läppar hårt mot hennes och vi möttes i en kyss. Jag kunde höra Alex skrik och några få som klappade händerna.



Jag av bröt kyssen och vi kollade in i varandras ögon fast snabbt rodnade hon och la sitt huvud på mig bröst. Jag skrattade åt henne. "Kom min älskling" Sa jag och satte mig ner på huk så Alex kunde springa in i en kram. "Jag älskar dig också, det vet du va?" Frågade jag och hon nickade glatt på huvudet. "Kom nu mina två favorit tjejer" Sa jag och vi gick ut ur flygplatsen. Vi hade också bestämt att de skulle skicka deras bagage imorgon. Vi hoppade in i bilen och alex somnade väldigt fort. Jag och Kim bara satt tysta och log år varandra när vi kollade in i varandras ögon. När vi kom fram så lät vi alex sova i bilen så länge vi skulle överaska de andra. Jag bärde upp Kim i famnen och gick med henne till bussen. "Kolla vem jag har med mig" Skrattade jag och alla kom inspringandes. "Ooooh Kiiim" Mamma kom fram till henne. "Förlåt, jag har jätte dåligt samvete" Sa hon. "det är lugnt" Sa hon lugnande. Vi kramade om alla och sen hämtade Mamma Alex för att lägga henne i hennes buss.

"Kommer jag klara att ligga i samma buss som er inatt?" Frågade alfredo mig och Kim när de vuxna gått ut. "Jag vet inte man" Skrattade jag. Kimberly slog mig på axeln och skratta. "Vill du gå ut med mig på stranden?" Frågade jag till Kim. "Jag har inget att ha på mig" Sa hon och skratta. "Mamma har säkert någon klänning som är för liten eller något du kan låna, gå och kolla" Sa jag och log. Hon nickade och sprang ut ur bussen. "Tack" Sa jag till Alfredo. "För vad?" Frågade han. "Att du sa att jag skulle hämta henne" log jag. "Äh, det var ju inte någon big deal" Skrattade han. "Jo för mig" sa jag och gjorde ett handslag med honom. Jag gick in och bytte om till andra kläder och när jag gick ut igen stog Kim där. "Vad fin du är" Log jag. "Du med" fnittrade hon. "Får jag ta ett litet kort på det återförenade paret" Skrattade Alfredo. Jag suckade men Kimberly skrattade bara och vi tog ett kort. "Kolla vad vackert" sa han och visade kortet.



"Kom nu" Sa jag till kim och vi gick ut ur bussen och promenerade till en strand som inte låg så långt bort. Vi var helt ensamma när vi kom fram till stranden. "Förlåt för jag varit en idiot" Sa jag. "Justin, vi hade ett löjligt bråk, snälla kan vi inte bara lägga det bakom oss?" frågade hon. "Självklart" Sa jag och kysste henne ömt. "Kan vi inte gå ner till vattnet?" frågade hon. "Jovisst" Sa jag. Vi gick ner till vattnet och jag tog hennes hand.



"Det är fint här" sa hon. "Det är det, men jag lovar dig, du är så mycket finare" Sa jag och hon fnittrade till. "Jag hatar när du ger mig så mycket komplimanger, jag vet aldrig vad jag ska säga förutom detsamma" Sa hon. "Du behöver inte säga något, bara du andas så är jag nöjd" Sa jag. "Då kommer du vara nöjd länge" Sa hon och kysste mig. "Vad bra" Sa jag och kysste henne tillbaka. Vi gick upp och satte oss på stranden.

Kimberlys Perspektiv:

"Kim" Sa Justin. "Aah" Sa jag. "Jag älskar dig så grymt mycket, jag hoppas du förstår det, du är min dröm, min natt, min dag, du är verkligen mitt allt, det är dig jag vill leva mitt liv med resten ut, det är dig jag vill bilda större familj med, det är bara dig jag vill ha. Ingen annan." Han tog en paus och anades. "Justin ja-" "Nej vänta jag är inte klar, du är fantastisk på alla sätt, du har verkligen vunnit och stulit mitt hjärta, det är bara du som kan bestämma över det nu, därför får du den här, den här hade min mormor och ville att jag skulle ge den till någon speciell tjej, därför får du den här, och nu har du den, nyckeln till mitt hjärta".



SLUT!!!!!. Har varit en ära att skriva denna novellen, men den är inte riiiiktigt slut än!. En epiolog finns fortfarande och far i luften. Sååå, vad tyckte ni om novellen, ochhh komentera för en Epiolog, tillräckligt många komentarer så får ni en redan idag. - tror jag.

Btw, en fråga som jag vill att ni ska svara på..

Ska jag fortsätta på novellen "your mine" Eller ska jag skriva en ny?.