justajbnovel

Last Chapter:
"Selena snälla sluta, det var inget vi bara pratade om allt" "Men varför kunde du inte säga något igår då Justin?" "För-" Jag fick inte fram något. "Justin jag trodde jag kunde lite på dig" Började hon. "Du kan det, sluta Selena, jag älskar dig" "Tydligen inte tillräckligt mycket, Justin tidningarna har rätt" sa hon. "Jasså ,med vad?" Frågade jag surt. "Med oss, vi två, vi är över." Sa hon och la på.

  

Jag suckade högt och ringde tillbaka henne. "Vad?" frågade hon surt i andra änden. "Selena snälla lyssna på mig, Det är ingenting mellan mig och Kim, jag lovar dig" "Kan du då lova mig att aldrig vara med henne igen?" Frågade hon. "Jj-ja-g k-" "Tänkte väl det, Justin, jag behöver en paus" Sa hon och la på.
På något konstigt sätt var jag inte arg. Eller ledsen, inte ens besviken. Jag och Selena hade gjort slut eller tagigt en paus, och nu känner jag ingenting. Visst vi har haft våra upp och nergångar men ändå, jag borde väl åtminstonde vara ledsen, eller?.

Jag suckade för mig själv och reste mig upp men det vibrerade till i telefonen och jag lyste upp vem jag såg att det var i från. Kimberly. Jag läste smset nogrant.

Hej Justin, Det är jag. Kimberly, jag undrar om du jah, skulle vilja komma över så jag kan berätta om dig för Alex, hon är ganska liten men ja, hon förtjänar att få veta. Om du inte ska göra något, eller du är ju känd du har säkert massort att göra, eller ja, jag vet ju inte, okej men smsa om du vill eller inte.

Jag skrattade åt hennes sms, det var gulligt. Hon lät så osäker. Jag smsade med ett leende på läpparna att jag kommer över om en timme. Jag tog i lite vax i mitt hår och drog sen min Obey keps på mig. Jag sprang ner till köket och där satt mamma och mormor. "Hej gubben, vart ska du?" Frågade mamma glatt. "Till Kim" Sa jag och log. "Vad ska ni göra då?" Frågade mormor. Hon visste inte om Alex. Jag skulle säga det, men det hade bara inte kommit rätt tid ännu. "Vi ska bara hänga antar jag" Svarade jag. "Ja, tonåringar gör väl sånt nu för tiden" Skrattade mormor. Jag skakade på huvudet och satte mig ner vid de.

Det hade snart gått en timme så jag gav mig i väg på min skateboard. När jag var framme vid Kims och Taras hus så plingade jag på. Tara öppnade. "Hej Tara" Sa jag glatt. "Hej Justin, jag ska precis sticka över till Chaz, så hejdå" Sa hon glatt. "Hej då" Skrattade jag. Jag gick in i hallen och drog av mig skorna sen kom Kim in i hallen. "Hej" "Hej" Sa jag och log mot henne. "Ska vi gå och prata lite innan, Alex är på sitt rum" Sa hon. Jag nickade och vi gick ut till vardagsrummet. Jag hade inte riktigt sätt Alex så mycket, bara då i parken och på trappan. Jag hade ett litet hum om hur hon såg ut men det var fortfarande en liten osäkerhet i det hela. 

"Så, du är säker på att du vill göra det här?" Frågade hon. "Absolut, men vi behöver väl inte gå ut med det i media?" Frågade jag. "Absolut inte, det är ju ditt liv och du bestämmer över det. "Tack" Log jag. "Men är du redo?" Frågade hon. Jag nickade och vi båda tog ett djupt andetag. Vi gick in i Alex rum och jag såg bara ryggen av henne. Jag satte mig i hennes säng och Kim på golvet. "Kan du inte lägga i från dig det där?" Frågade Kim Alex. Alex vände sig om, och hon var väldigt vacker, hon var lik Kim, men väldigt lik mig med. Fast hon hade inga av våra ögon färger. Det måste hon fått av Kims mamma. Alex hade isblåa, det kommer jag i håg att Kims mamma också hade. 

"Alex" Började Kim. Alex satte sig i Kims knä. Alex nickade.

Kims Perspektiv:
Alex hade kommit hem några gånger och sagt "pappa" " min pappa?" Hemma i Texas men då hade jag bara ignorerat det så hon hade kommit över det. "Du vet, att du har undrat över om du hade en pappa" Började jag. Det var svårt att prata allvar med en tre årig flicka. Alex nickade försitkigt. "Ja, Alex, Justin som den här killen heter, är din pappa." Sa jag och väntade mig en reaktion men fick ingen. Alex bara kollade på Justin. Hon stirrade bara. "Vill du inte krama honom?" Frågade jag. Hon blev blyg som hon alltid blir. "Kollade han är inge farlig" Sa jag och kramade honom och skrattade lite. Jag lyfte upp Alex i Justins knä och lämnade sedan de ensama. Jag ville inte stå i vägen.

Men frågan var, hur skulle allt bli nu?. Jag hade haft Alex i tre år. Men skulle Justin söka efter vårdnad, eller skulle han inte bry sig om Alex, vad skulle hända?. Det kanske inte var ett så bra beslut att flytta tillbaka i alla fall.


sent kapitel, sorry for that...
Komentera :)

Last Chapter:
"Tack för att du kom" Sa Justin. "Tack själv, tack för maten och tack för att du ja förstod" Sa jag glatt. "Hej då Kim, vi hörs imorgon?" Frågade han mig. "Visst" Sa jag och vi möttes i en kram. "Hej då Justin" Sa jag och gick in i huset.

"KIMBERLY SKYNDA DIG TILL KÖKET" ropade Tara. Jag skyndade mig från toan och sprang in i köket. Jag trodde något hade hänt med Alex. "Vad?" Sa jag oroat. "Kolla tidningarna" Jag suckade och gick fram. Och rubriken löd.

Jelena over?, Justin is Cheating? New Girlfriend?

Jag bläddrade snabbt upp till själva artikeln.

Justin Bieber sågs i går tillsamans med någon mysterisk tjej som vi inte sätt förut, vi har ingen information om henne eller något, inte ens hennes namn. Men en källa säger att de åt mat i ett privat rum men när de lämnade så såg de ut som de haft det väldigt trevligt. Men frågan vi alla ställer oss... Jelena?. Är Jelena slut?. Vi har faktiskt inte sätt Jelena tillsamans på ett tag så det kanske är sant. Jelena är över, och Justin dejtar igen?. Vi återkommer med mer information.

Jag stängde snabbt igen tidningen. Seriöst?. Kan de inte sluta lägga sig i allas liv eller?.

Justins Perspektiv:

"Selena snälla sluta, det var inget vi bara pratade om allt" "Men varför kunde du inte säga något igår då Justin?" "För-" Jag fick inte fram något. "Justin jag trodde jag kunde lite på dig" Började hon. "Du kan det, sluta Selena, jag älskar dig" "Tydligen inte tillräckligt mycket, Justin tidningarna har rätt" sa hon. "Jasså ,med vad?" Frågade jag surt. "Med oss, vi två, vi är över." Sa hon och la på.


HINNER INTE MER!!!! omg... kanske skriver i natt när jag kommer hemmmmm

En frågade när jagbörjar med min andra novell, svaret är när denna är slut... :)
Har börjat fingrat på den lite.. Ha en bra torsdag, och gissa vem som fått påskloooov? ;)

Last Chapter:
"Hej, det är jag, Justin" Det tystnades i telefonen. Fan. "Eh hej" Stammade hon fram. "Jo, jag tänkte, skulle vi kunna prata, typ, kan jag hämta upp dig i kväll klockan 7 så kan vi gå på typ kanske en middag så kan vi prata om allt?" Frågade jag nervöst.

"Ehm okej" Sa hon. Jag andades ut och slutade att vara lika nervös. "Då kommer jag dådå" Sa jag. "Okej" Svarade hon och ingen av oss hade lagt på. "Men hej då då" Sa jag. "Hej då Justin" Sa hon och vi la på. Jag andades lättat ut, hon ville.
Jag bestämde mig för att ringa Selena jag hade inte pratat med henne på väldigt länge. Men jag skulle inte berätta om Alex. Men skulle jag berätta om Kim?.

Jag slog in Selenas nummer och fem signaler han låta innan hon svarade. "Hej älskling" Svarade hon. "Hej Sel, hur är det?" Frågade jag. "Bra, jag saknar dig bara" Svarade hon. "Jag saknar dig med, Vad har du gjort de senaste dagarna då?" Frågade jag. "Inte så mycket, varit lite med Freddo och så" Svarade hon. "Själv?" Frågade hon. "Med Ryan och Chaz, sen har jag träffat på Kimberly, kommer du ihåg att jag berättade om henne?" Frågade jag ganska nervöst. "Ditt ex?" Frågade hon en aning surare. "Precis" Sa jag. "Oh" Stammade hon fram. "Hey, inget att vara orolig över jag lovar dig, jag älskar dig okej?" "Älskar dig med" Sa hon glatt. "Vi får ses snart, du kanske kan flyga ner hit snart?" Frågade jag. "Jo, det kanske jag kan, men ska gå och träffa Alfredo nu, hejdå" Sa hon glatt. "Hejdå" Sa jag och vi la på.

Kimberlys Perspektiv:

Tara kom hem. "Hemma" Ropade hon. "Är i köket" Ropade jag. "Hej, var är Alex?" Frågade hon. "Hon sover, igen hon har feber" Sa jag. "Oh" Svarade hon. "Men du skulle du kunna göra mig en tjänst?" Frågade jag. "Som vad?" Frågade hon. "Justin och jag ska äta midda-" "Awww ska ni, omg du måste göra dig jätte fin" Sa hon glatt. "Jag fick inte prata klart, det är ingen dejt Tara, vi ska bara prata om ja allt" Sa jag. "Jaja" Sa hon och log glatt. Jag himlade med ögonen åt henne och drack upp min mjölk. "Men kan du passa Alex?" Frågade jag. "Anything for you" Sa hon och log. "Tack" Sa jag glatt.



Jag gick upp till mitt rum för att sätta på mig nya kläder. Jag drog ut ett par midjeshorts och en röd topp. Jag sminkade mig bara lite lätt och sen gick jag ner till Tara igen. Hon satt med Alex i famnen. "Har du vaknat nu gumman?" Fråga jag och pussade henne i pannan. Jag kände att hon var varm så jag gjorde i ordning glass och mosade ner en huvudvärkstabblet i glassen. "Ät det här så ska du se att du mår bättre" Sa jag och gav henne glassen hon började äta på den. "Vad fin du är" Sa Tara och blinkade. Jag himlade med ögonen och såg att klockan var fem i sju. Jag blev lite stressad och hämtade min svarta väska på övervåningen och tog med mig min mobil med.

Det ringde på dörren och jag sprang ner för trappan och öppnade dörren. Där stog Justin, med ett leende på läpparna. Han har mognat så mycket. Han är så mycket längre, mycket stiligare, mycket snyggare. Jag skakade av mig tanken och drog på mig mina svarta låga converse. "Hej då kommer hem senare" Sa jag innan någon av de hann säga något. "Hej" Sa Justin. "Hej" Sa jag och log. Det var pinsamt. Riktigt pinsamt. "Vad fin du är" Klämde han ur sig. Jag slog på ett leende och sa sen"tack" Det kändes så himla konstigt. Jag och Justin, skulle ut och äta och prata om allt, om Alex. Jag och Justin, om jag skulle höra det för en månad sedan skulle jag kastat en stekpanna i huvudet på personen som skulle sagt det.

Det var en pinsamtystnad i bilen. Och när vi gick ut ur bilen var det fullt av papz. "Great" Mumlade Justin. "Har du inte typ någon livvakt eller något?" Frågade jag. "Inte med mig" Sa han. Jag suckade. "Vänta där" Sa han och han gick runt bilen och blev bombad av papz. Han kom och öppnade dörren åt mig och han "skyddade" mig för papzen. Jag höll för ansiktet medans vi gick in i resturangen. Justin hade bokat bord i ett eget litet rum så vi skulle kunna få prata ostört. Vi gick in och satte oss och snart kom en servitris in. "Vad får det lov att vara?" Frågade hon. "En Pasta Bologneze" Sa jag. "Samma" Sa Justin. "Dricka?" Frågade hon. "En Sprite" Sa jag. "Lätt öl" Sa Justin.

Servítrisen gick ut och nu blev det en pinsamtystnat igen. "Såå" Började Justin. "Förlåt för att jag bara stack så där" Började han. "Det är lugnt med tanke på vad du fick reda på, och jag är ledsen över att jag inte berättade något, men jag visste inte hur jag skulle göra det, och ja, du ska veta att det var det svåraste jag gått igenom, jag grät hela kvällarna för jag inte var hos dig och så, jag ville så gärna berätta, men jag ringde ju dig en dag för att berätta, men fick då reda ju på att du var tillsamans med Caitlin, jag blev så krossad så jag visste inte vart jag skulle ta vägen sen dess så ja, jag vet att jag inte borde varit ledsen över att du var tillsamans med henne med tanke av att det var jag som inte berättade något från första början, och ja jag kunde ju aldrig i hela mitt liv tro att du skulle bli så här känd" Av slutade jag med. Jag såg att han var rörd. För en tår hade åkt ner längs hans kinder men han torkade snabbt bort den.

"Det är okej, jag förstår varför du inte sa något" "Varför inte börja om, som vänner, inte ovänner som inte ska kunna prata med varandra, jag vill ha dig i mitt liv, du betyder allt för mycket för mig för att försvinna ur mitt liv en gång till" Tillägde han. "Jag håller med" Sa jag och log. "Men till Alex" Började jag. "Jag har inte berättat henne för henne om dig, men jag vill att du  ska vara med, och jag måste veta vart du står när det gäller henne" Sa jag. "Absolut vill jag vara med, men kan vi inte ta det dag för dag, och se vart allt leder, att hon och jag kan börja lära känna varandra lite bättre?" Frågade han. "Absolut" Sa jag och maten kom in. "Smaklig måltid" Sa servitrisen och gick ut igen. 

Vi började genast hugga in på maten och den var riktigt god. Vi sa inte så mycket till varnadra utan bara log åt varandra lite ibland. Det var skönt att ha honom i mitt liv igen. Så mycket det tar till att erkänna så har jag saknat honom. Riktigt mycket faktiskt. Justin kallade hit servitrisen så vi kunde få notan. "Vem betalar?" Frågade hon. "Jag" Sa Justin. "Nej Justin, jag betalar mitt" Sa jag. Han skakade på huvudet och betalade. Jag log tacksamt. Vi gick ut ur resturangen och blev återigen bombaderade av Papz. Vi skýndade oss in i bilen och åkte i väg hem. Han fölljde mig till dörren.

"Tack för att du kom" Sa Justin. "Tack själv, tack för maten och tack för att du ja förstod" Sa jag glatt. "Hej då Kim, vi hörs imorgon?" Frågade han mig. "Visst" Sa jag och vi möttes i en kram. "Hej då Justin" Sa jag och gick in i huset.

Komentera myyyyyyyyckeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeet :)

Last Chapter:
"Justin du kan inte sitta här hela tiden, kom jag har gjort te" Sa mamma och räckte en hand till mig. Jag tog handen och hon hjälpte mig upp på traven. Jag gick in i köket och tog en klunk av mitt te. Jag satte mig ner i stolen och bara stirrade rakt fram. Var det verkligen sant?. Hade jag en dotter?. Det låter sant, men det är så himla overkligt.



Kimberlys Perspektiv:
Jag hade äntligen fått tyst på Kim. Hon hade höllt på och skrikit hela dagen idag. Men nu låg hon och sov. Hon hade åkt på en förkylning och hade fått feber. Det var i sådana här lägen jag behövde Maria. Men nu hade jag lovat henne tre dagars ledighet. Hon skulle åka till någon släktning som skulle gifta sig. Det var igår som Justin fick reda om Alex. Jag låg nästan och grät hela kvällen igår. Alex var orolig men snäll som Tara var så tog hon hand om henne. Hon tyckte så klart synd om mig, men tyckte ändå jag gjorde det rätta. Idag är det fredag vilket innebär att Tara är i skolan. Men det hade varit skönt att ha henne hemma men hon slutar om tre timmar så det blir bra. Jag avbröts av mitt egna tänkande av att ringklockan ringde. Jag gick och öppna och fick se, Pattie?.

"Pattie?" frågade jag. "Hej, Kim, får jag komma in?" Jag nickade och svalde. Var hon här för att skälla ut mig?.
"Ska vi sätta oss i köket?" Frågade jag. "Visst" Sa hon och log. Vi slog oss ner och jag andades ut nervositet. "Ta det lugnt Kim, jag ska inte skälla på dig eller något liknande" Sa hon och skrattade vilket också fick mig att le lite grann. "Men Justin har berättat allt eller jag tror det i alla fall, han berättade om Alex och historien om varför du inte berättade, jag förstår exakt, jag var också tonårsmamma, inte lika ung som du var, men ändå tonårsmamma, jag hade svårt med ekonomin, jag hade det jätte tufft och jag förstår att du också har haft det, man har det jätte svårt, och att inte ha pappan där är jätte svårt, att han inte hjälpt till osv. Jag är här för att säga att jag vill hjälpa dig, jag förstår om du inte vill eftersom du klarat dig så bra till dess" Sa hon. Jag hade knappt märkt att mina tårar börjat rinna.

"Mamma varför gråter du?" Alex kom in i rummet och gnuggade sig i ögonen. Hon var så söt där hon gick i sin pyjamas och bärde på snutte filten. "Det är inget,Alex mår du bättre nu gumman?" Frågade jag och gick fram till henne och bärde upp henne. "Jag kanske ska gå, här är mitt nummer" Sa Pattie och gav mig ett visit kort. "Nej vänta, Alex, vet du vem det här är?" Frågade jag.Och tog ett djupt andetag Hon skakade på huvudet. "Det är din farmor" Sa jag. Pattie fick nästan tårar i ögonen. Alex kollade blygt ner i golvet. Men sedan gick hon med på att krama henne. Det rann ner tårar från Patties ögon. 

"Men nu måste jag nog gå, tack för jag fick prata med dig, och jag hoppas du förstår vad jag menar, och ja tack för att du ja" Sa hon och nickade mot Alex. "Det var så lite och tack, jag hör av mig" Sa jag och log. Hon log tillbaka och vi kramades och sedan gick hon ut.

Justins Perspektiv:

Mamma var hos kim, jag visste inte vad hon skulle göra eller säga. Jag var nervöst, jag ville veta vad de snackade om, om ens Kim släppte in henne dvs. Men det skulle hon nog göra, Kim älskade min mamma. Mamma hade varit borta i en timme nu. En timme, hur lång tid kunde de ta?. Dörren öppnades och jag skyndade mig in i hallen jag kunde på långa vägar se att hon hade gråtit. Vi gick och satte oss i vardagsrummet. "Så, vad hände?" Frågade jag. "Jo jag berättade lite att jag hade varit tonårsmamma, och varit ensamstående med mitt barn i ung ålder så att jag förstod henne, sen berättade jag allt du hade sagt och att hon kunde ringa mig om hon ville något oså" Sa hon. Jag nickade. "Sen så kom Alex, eran dotter, in i köket, hon var sjuk och väldigt hängig, men Kim presenterade mig som hennes farmor, och ja jag fick krama henne och jag blev så rörd så att jag började gråta, hon är så lik dig Justin, hon är väldigt lik kim med." Sa hon och jag såg att hon började få tårar igen.

Jag var tvungen att prata med Kim. Jag ville prata med henne. Jag vet inte varför jag gjorde det, men det skulle kännas konstigt, på något sätt, jag har nyss fått reda på att jag har en dotter men jag har nog inte tagigt in det riktigt än.
"Mamma tror du jag kan gå och prata med Kim nu?" Frågade jag. "Absolut, det är nog en bra ide för både hon och du, jag tycker dock du ringer henne så att inte Alex är hemma om det skulle hände något, ni kanske skulle kunna mötas i parken eller gå ut på någon middag eller något?" Frågade hon. Jag nickade och gick upp på mitt rum. Jag började rota bland mina grejer och hittade till slut hennes nummer. Hoppas hon har kvar det numret. Jag slog in numret och det hördes signaler. Det gick tre signaler innan det svarades. "Hej det är Kimberly" "Hej, det är jag, Justin" Det tystnades i telefonen. Fan. "Eh hej" Stammade hon fram. "Jo, jag tänkte, skulle vi kunna prata, typ, kan jag hämta upp dig i kväll klockan 7 så kan vi gå på typ kanske en middag så kan vi prata om allt?" Frågade jag nervöst.


Förlåt för inget kapitel igår, men nu kommer ett iaf ;)
Puss

Last Chapter:
"Så vi är hemma, får jag se nu?" Sa jag och satte Alex på trappan. Jag drog upp hennes byxa och såg att hon hade lite skråmor på knäna. "Mamma blåser lite på dom, sen ska du se att det blir bra" Sa jag och började blåsa. "Mår du bättre" Hon nickade glatt. "Mamma vem är han?" Jag vände mig hastigt om och se Justin stå med händerna i fickorna.

                                            

"Hur läng-" Han jag börja innan han avbröt. "tillräckligt, men snälla förklara." "Okej vi går in" Sa jag och öppnade dörren. "Alex kan du stanna på ditt rum max fem minuter, vi går bara ut på altanen okej?" "Okej" Sa hon glatt och sprang i väg. Jag gick ut på altanen med Justin efter mig. Vi slog oss ner på stolarna vid bordet. "Nå?" Frågade han. Jag kunde inte prata, jag fick liksom inte ut något. "Är hon din dotter?" Frågade han till slut. Jag nickade försiktigt. "Hur gammal är hon då?" Frågade han. "Fyller 3 om två veckor ungefär" Han nickade och kollade ner i sina händer.
Fattade han inte att hon var hans?. "Var du otrogen mot mig?, eller vem är pappan?" Frågade han. Jag suckade åt honom. "Så du var otrogen, tack för den" Sa han surt. "Du fattar inte eller hur?" Frågade jag. "Förstå vad?" "Justin, Det är din dotter, det var därför jag stack, jag vågade inte berätta" Sa jag och kände att tårarna började rinna ner från mina kinder. Jag hade äntligen fått modet att säga det men grejen är om Justin inte hade varit utanför mitt hus hade jag inte sagt det. "V-va?" Stammade han fram. "Det kan inte stämma" Stammade han fram åter igen. "Jo, det gör det, vi hade det där på vår ettårsdag, två månader senare fick jag reda på att jag var gravid min mens hade inte kommit och jag förstog att jag blivit gravid eftersom vi inte använde något skydd, det hade också gått så lång tid så det var försent med abort, sen skulle du flytta till Atlanta och ja, det ända rätta var att åka" Sa jag och kollade återigen ner i golvet.
"Jag tror jag måste gå" Sa han och lyfte sig upp och jag reagerade inte förns jag hörde dörren smällas igen.

Justins Perspektiv:
"Justin, Det är din dotter, det var därför jag stack, jag vågade inte berätta" Vänta va?. Min dotter?. "V-va?" Stammade jag fram av chocken. "Det kan inte stämma" Fortsatte jag sedan. "Jo, det gör det, vi hade det där på vår ettårsdag, två månader senare fick jag reda på att jag var gravid min mens hade inte kommit och jag förstog att jag blivit gravid eftersom vi inte använde något skydd, det hade också gått så lång tid så det var försent med abort, sen skulle du flytta till Atlanta och ja, det ända rätta var att åka" Sa hon. Jag var i chock, allt började falla på plats, "Jag tror jag måste gå" Mumlade jag fram och gick snabbt ut ur huset. Det kan inte stämma även fast det låter så troligt. Jag en dotter?, knappast. En dotter?. Nejnejnej. Jag har en karriär, det här kan inte stämma. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, jag visste inte vad jag hade för känsla i kroppen. Var jag arg, besviken, glad,ledsen, orolig? Jag visste inte. Det var någon känsla jag aldrig känt förut.

Vad ska hända nu då?. Jag kan ändå inte tro på det. Jag måste få reda på om det verkligen är sant. Ett faderskaps test? är det sånt man tar då?. Jag är 18 år, och har en tre årig dotter? Vad är det här?. Hur skulle Selena reagera på detta?. Jag hade ju faktiskt en flickvän Selena, även fast det är lite upp och ner mellan oss så är hon ändå min flickvän. Skulle hon göra slut med mig, skulle hon vilja att vi skulle söka vårdnad för ja vad nu min "dotter" heter. Jag vet inte ens det. Jag satte mig ner utanför Mormors och Morfars hus för att andas. Andas ut, var det ända som kändes som det rätta nu.

"Justin varför sitter du här?" Mamma kom ut på trappan. "Det har hänt en grej" Sa jag och la huvudet i händerna.
"Vad har hänt?" Frågade hon. Jag kunde berätta allt för min mamma. Hon var den ända som skulle förstå mig. "Jag har träffat på Kimberly" Började jag. "Kimberly Hamilton?" Frågade hon förvånat. "mmh" Sa jag. "Har ni gjort något, har du fått känslorna tillbaka?" Frågade hon. "Njae, eller det är inte det som är grejen" Sa jag. "Vad är grejen då" "Varför hon flyttade" Sa jag. "Och det var?" Fortsatte hon. "Hon har en dotter, hon flyttade för att hon var gravid, gravid med mitt barn också" Mamma drog in ett djupt andetag. "Men Justin då" Sa hon och drog in mig i en moderlig kram, jag kände att tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag grät aldrig, har inte gråtit sen Kimberly drog och nu gråter jag igen.

"Mamma vad ska jag göra?" Frågade jag. "Jag tycker du ska prata med Kim, ni måste lösa något. Jag var också tonårsmamma, jag kanske borde prata med Kim, vill du det?" Frågade hon. Jag nickade försiktigt och hon pussade mig på pannan innan hon gick in i huset. "Justin du kan inte sitta här hela tiden, kom jag har gjort te" Sa mamma och räckte en hand till mig. Jag tog handen och hon hjälpte mig upp på traven. Jag gick in i köket och tog en klunk av mitt te. Jag satte mig ner i stolen och bara stirrade rakt fram. Var det verkligen sant?. Hade jag en dotter?. Det låter sant, men det är så himla overkligt. 

Ni får en kortis nu, men det blev något iaf.. Justin vet om att han har en dotter men fortfarande lite osäker... hmm vad händer här näst?. 

Komentera :) 

Last Chapter:
Jag såg vilken film som börjades att spela. Saw, great jag hatar skräckfilmer. Jag satte mig bättre och tog kudden framför magen. "Rädd?" Frågade Ryan från fotöljen. "Nej?" Sa jag drygt tillbaka. "Hon har ju mig" Sa Justin och blinkade. Jag gjorde ett kräk ljud och de andra började skratta. Det var kul och umgås med flera vänner nu, det hade alltid bara varit jag och Tara. Ingen ville vara med mig, jag var hon med barn tjejen. 

                            

Gårdagen hade inte varit så speciell. Jag och Tara hade dragit hem efter filmen och sen hade vi nästan gått och lagt oss dirrekt. Maria var vaken när vi kom hem men Alex sov. Maria gick sen då när vi kom hem. Nu var det morgon, jag var tvungen att gå upp samtidigt som Tara. Hon hade skola idag, och Alex går ju upp så himla tidigt. Klockan var nu tolv och jag höll på med mat till mig och Alex. "Vill du gå till parken sen?" Frågade jag. Alex sken upp i ett leende och nickade ivrigt. Jag skrattade åt henne och tog av köttbullarna från plattan. Jag hällde upp en klick potatismos till Alex och tre köttbullar. "Vill du ha ketchup?" Frågade jag. "Ja" Sa hon. Jag hällde på en klick ketchup och ställde den sedan på bordet så hon kunde börja äta. 

Jag tog lite mat till mig och satte mig mitt emot. Jag hällde upp mjölk till båda av oss och sen kunde jag börja äta min mat. "Jag ska bara städa undan, sen kan vi gå dirrekt okej?" "Okej" Sa hon och åt upp snabbt. "Vill du ha mer?" Frågade jag. Hon skakade på huvudet och jag lyfte ur henne från sin stol. Jag följde med henne in på toaletten och tvättade av henne för hon ser alltid ut som en clown efter hon ätit. Hon sprang in på sitt rum och jag la in all disk i diskmaskinen. 

"Jag är klar nu gumman, vi kan gå nu" Ropade jag. Hon kom i skinande fart och jag satte på henne en tunn jacka. "Jag vill inte ha jacka, det är varmt ute" Gnällde hon. "Om du svettas får du ta av dig den sen" Sa jag och drog upp dragkedjan. Jag drog på mig min sommar jacka och gick sedan ut ur huset med Alex framför mig. "Vagn eller inte vagnm?" Frågade jag. "Vagn" Sa hon och log stort. "klättra ner då" Sa jag och hon gjorde det. När hon var nere så började vi gå mot parken. 

Det var ganska många ungar i parken. Jag lät henne springa fritt så satte jag mig på en ledig bänk. Jag kollade på henne hela tiden så hon inte skulle ge sig på något högt eller farligt. "Ledigt här?" Jag blev livrädd och kollade åt vänster. Shit Justin. "Mmh" Mumlade jag. "Vad gör du här då?" Frågade han. "Hade tråkigt, Tara och de är ju iskolan dudå?" Frågade jag nervöst. "Eh, åkte lite skateboard sen såg jag att du var här så då tänkte jag göra dig sällskap." Sa han och log stort. "Det behöver du inte" Sa jag. "Gillar du inte mig som sällskap?" Frågade han och blinka. "Eh asså" Sa jag nervöst. "Tänkte väl" Sa han och jag suckade. Han satt kvar. "Mamma titta här" Shit. Jag ignorerade så bäst jag kunde för att justin inte skulle märka något. "Mamma kolla då" Ropade hon. "Är det dig hon ropar efter?" Frågade han förvånat. "Eh nej" Sa jag och vinkade lite diskret mot Alex. Jag vill inte att hon ska få reda på att det är hennes pappa som sitter brevid mig och jag vill inte att Justin ska få reda på att jag har en dotter. Allt skulle förstöras, men just nu kändes det som att min plan var körd. 

"AAAAAAAAAAAJ" Ett skrik och tårar hördes. "Shit" Jag kollade mot Alex som hade ramlat ner från klätterställningen. Jag sprang mot henne lika så gjorde Justin. Jag tog upp Alex i famnen och började gå mot vagnen. "Vad gör du du kan inte ta en random tjej som börjar gråta" Sa Justin förvånande. "hon är min granne" Sa jag och försvann. Försvann från parken och från Justin. "Hur är det gumman?" Frågade jag medans hon snyftade på mitt bröst. "Såja, det kommer bli bra, vi är snart hemma" lugnade jag henne. Jag bärde Alex i ena armen och drog vagnen med den andra. 

"Så vi är hemma, får jag se nu?" Sa jag och satte Alex på trappan. Jag drog upp hennes byxa och såg att hon hade lite skråmor på knäna. "Mamma blåser lite på dom, sen ska du se att det blir bra" Sa jag och började blåsa. "Mår du bättre" Hon nickade glatt. "Mamma vem är han?" Jag vände mig hastigt om och se Justin stå med händerna i fickorna.
 

Nånsom kanske vill ha ett till idag? ;)

Vaknade för två timmar sedan?. Herre gud. Kommer inte kunna sova ikväll. Sov hemma hos min pojkvän, men är hemma nu så nu kan jag börja skriva, ska bara stoppa i mig något i magen.. Hare ;)

Last Chapter:
"Där är ni ju" Sa hon glatt och kom med Justin efter sig. Jag svalde den stora klumpen som bildades. "Kan jag få ta ett ord med dig, eller något?" Frågade Justin mig nervöst. Utan att tänka mig för, nickade jag och följde efter honom. Varför sa jag inte nej? Varför följde jag med. DUMMA KIM. Varför kan jag inte säga nej?.

bilder kommer kanske senare eller imorgon.

Han stannade till vid något träd vi hade gått in i någon liten skog av något slag. Han satte sig ner på någon stubbe och jag gjorde detsamma. Ingen sa något utan vi bara kollade på varandra vilket var rätt obehagligt om du frågar mig. "Jag vet inte vad jag ska säga" Gav han ur sig till slut. "Varför ville du prata då?" Frågade jag. "För vi var tillsamans i över i ett år, och du slutade höra av dig, du drog ju antagligen någonstans för erat hus blev ju till salu och allt?" Sa han irriterat. "Det var år sen, jag hade mina anledningar" Sa jag och kollade ner i marken. "Och du kunde inte ens berätta för mig att ni skulle flytta?" Frågade han surt. "Men jag kunde, inte, men en dag så tänkte jag ringa dig och be om förlåtelse för allt och skulle berätta vad som igentligen hänt, men då fick jag ju reda på att du gått vidare och var tillsamans med någon Caitlin" Sa jag ännu surare. "Berätta nu då" Sa han. "Nej" Sa jag tyst. Tror han att jag tänker berätta att jag var gravid, att han har en dotter?. Knappast, jag vet att det är det ända rätta. Men hur ska jag någonsin kunna berätta en sån sak.?

" Varför?" Frågade han. "Privat" Sa jag surare. "Vad gör att du är tillbaka då?" Frågade han. "Kände för det, jag och Tara flyttade hit från Texas" Sa jag. "Så du lämnade din mamma där precis som du lämnade mig här?" Frågade han irriterat. Jag kände att tårarna snart började rinna. Min mamma var död, tror han seriöst att jag skulle lämna henne själv?. "Hon är död" Sa jag och kollade kallt i Justins blick och lämnade honom. "Vänta, förlåt jag visste inte" "Nee för du vet ingenting Justin. Vi känner inte varandra på något sätt längre, vi är som två helt nya främlingar. Så låt mig va, så låter jag dig va" Sa jag och spände blicken i honom. "Vad sägs som att börja om. Jag heter Justin" Sa han och sträckte fram handen. "Inte en chans" Sa jag och vänta på klacken. Jag gick där Chaz och de andra väntade och jag kunde höra att Justin var efter mig.

"Så hur gick det?" Frågade Ryan en aning för glatt. "Gissa" Sa jag surt. "Oh" Klämde han ur sig. "Vad sägs som att dra hem till mig?" Frågade Chaz glatt. "Vad sägs som att dra hem till mig, Tara?" Frågade jag och kollade på henne. Hon kollade besviket på mig. Jag visste att hon gillade killarna, men seriöst, jag gillar de också, inte Justin då, jag hoppades verkligen på att vi kunde bli goda vänner, men nu vet jag inte. "Kom igen, Kim följ med, bara för att du och Justin har ett förlutet behöver det inte gå ut över oss andra" Sa Chaz och kollade på mig. Han hade rätt. Justin skulle ändå ge sig av snart gissar jag på så då kan det bara vara vi fyra. "Okej" Sa jag. "Taaaack" Sa Tara och kramade om mig. Jag himlade mig ögonen och kramade henne tillbaka. Jag gjorde de för de tre, inte för Justin. Jag visste inte riktigt vad jag gick in på men ibland måste man våga chansa för att sedan kunna vinna.

"Dåså då går vi" Sa Chaz. Ryan gick och prata med Justin bakom mig Chaz och Tara. Chaz var riktigt rolig faktsikt. Har aldrig träffat en sådan knäpp person som han. Vi gick upp på uppfarten till Chaz hus och sedan upp för trappen. Hans hus var riktigt fint faktiskt. "Chaz du bor jätte fint" Sa jag när vi kom in i hallen. "Tack, ni med" Sa han och log. Jag log tillbaka och klev ur mina converse. Vi kollade runt lite i huset och han bodde verkligen fint. "Ska vi se på film?" Frågade Chaz. "Visst" Sa vi alla i kör. "Men jag ska bara gå och ringa ett samtal" Sa jag och gick ut i köket. Jag ville ringa och kolla hur Alex hade det hemma.
Jag slog in numret och ringde hem.

- Maria hos Hamilton och Smith.
-Maria, det är jag kim.
- Hej Kim, är allt bra?.
- Allt är bra, men jag vill bara veta hur min lilla prinsessa mår.
- Hon mår fintfint, vi har nyss ätit och ´hon blev lite slabbig så är det okej om jag badar henne?
- Det är okej, sånt behöver du inte ens fråga om det vet du.
- Okej, Alex ropar att hon saknar dig.'
- Säg att jag saknar henne också och att jag kommer hem snart. Hon sa det till Alex och kom sen tillbaka till luren.
- Så, ville du något mer?
- Nej det var allt, och pussa på Alex massa gånger från mig okej? Sa jag glatt.
- Absolut, Hej då Kim.
- Hej då Maria.

"Vem är Alex?" Jag kollade vett skrämd bak, och såg att Justin stog där med ett glas vatten. "Ehm, min eeh hund" Stammade jag fram. "Säkert du värkar inte så säker" Sa han och kom närmare. "Hundra procent säker" Sa jag glatt. "Du verkar ha en mysig hund" Sa han och gick sedan ut från köket. Jag andades ut innan jag gick in till dem igen.
Det fanns en plats brevid Justin i den lilla soffan och sen fanns det para på stöden på den andra soffan och jag sitter hellre på ett stöd en brevid honom. Så jag gick och satte mig på stödet brevid Tara. "Seriöst, nu ser jag ju inget" Sa Chaz. "Och?, Sätt dig brevid Justin så kan jag sitta där" Tara kollade ilsket på mig och då förstod jag vinken. Hon gillade Chaz.
"Vad är det som är så farligt att sitta brevid mig, jag är inte farlig" Sa Justin och hån log. "Nej, bara en idiot" Sa jag och satte mig till slut brevid honom. Han kollade ganska förbannat på tvn. Vad hade hänt, med den söta och snälla rara Justin, nu var det ända som fanns, en ilsken, och en idiot Justin.?

Jag såg vilken film som börjades att spela. Saw, great jag hatar skräckfilmer. Jag satte mig bättre och tog kudden framför magen. "Rädd?" Frågade Ryan från fotöljen. "Nej?" Sa jag drygt tillbaka. "Hon har ju mig" Sa Justin och blinkade. Jag gjorde ett kräk ljud och de andra började skratta. Det var kul och umgås med flera vänner nu, det hade alltid bara varit jag och Tara. Ingen ville vara med mig, jag var hon med barn tjejen.




Hej en brottom tjej skriver detta, ska på fest om exakt åtta minuter så hinner inte leta bilder, ska fixa det sista nu pusssss
Komentera ;)

Last Chapter:
De skulle vänta vid någon speciell skylt så vi skulle hitta dem" Jag nickade. Jag tror jag visste vilken skylt det var det var precis bakom glass stugan, det var många som hade den som mötes plats. Vi gick och jag kunde se tre killar på långt håll. "Där är de" Sa hon glatt. Vi gick fram och Chaz och Ryan log mot oss. Den andra killen vände sig om. Och vi båda fick en chock. Det kunde väl inte? Jo det kunde det tydligen. "Justin?" "Kimberly?"


 
"Tara" Mumlade jag. Jag började backa bakåt. Till slut vände jag mig om och sprang, sprang för allt jag hade. "Vänta Kim" Hörde jag Tara ropa. "Jag stannade till slut vid någon park och satte mig ner på gräset och andades ut. "Äntligen stannade du" Sa hon anfått. "Jag kan inte fatta det, det här får inte hända Tara." Sa jag panikslaget. "Ssh jag vet jag vet" Sa hon och klappade mig på ryggen. "Jag måste berätta för Chaz och Ryan att de inte kan säga något till Justin. Men det kanske är försent?" Sa jag och kollade oroande på Tara. "Nej, de skulle inte säga det, tror jag inte i alla fall, men jag smsar Chaz och säger att vi kommer tillbaka och att du måste prata med bara dom två okej?" Jag nickade försiktigt och ställde mig sedan upp på skakiga ben. Justin fick inte veta att jag hade en dotter, han fick inte veta att det var hans dotter.


Justins Perspektiv:
Såg jag rätt, eller var det hon, hon stog och kollade chockat på mig till slut gav hon i från sig ett ord och jag med. "Justin?" Nämde hon. "Kimbery?" Nämde jag tillbaka. Jag såg hur hon backade och sedan sprang i väg jag vill ropa att hon skulle stanna men det kom inte ut ett ända ord från min mun, inte ett ända. "Vad var det där?" Frågade Chaz chockat. Jag stog fortfarande och kollade chockat, till slut var jag tvungen att sätta mig ner. Jag har inte sätt Kim på flera år. Nu när jag ser henne fattar jag hur mycket jag saknat henne. Men vad gör hon här, bodde hon alltid kvar här?. Vart försvann hon igentligen?. "Kan du förklara?" Frågade Chaz. "Jag, jag, Kimberly är mitt ex, du vet för tre år sen ungefär?" Frågade jag och kollade upp mot honom. Han kollade chokat och sedan på Ryan det stog med öppna munnnar och kollade på varandra. "Vad?" frågade jag. "Inget" Nämde Chaz ur sig. Jag kollade konstigt på dem och Chaz telefon plingade till.

"Dom kommer tillbaka, Kim vill snacka med mig och Ryan" Sa han. Jag kollade ännu en gång konstigt på dem. Det var väl mig hon skulle snacka med om någon, eller? Jag förstod ingenting. Jag och kim hade varit tillsamans i över ett år, och sen när jag ska till Atlanta så drog hon. Varför drog hon igentligen, jag hade inte fått svar på det. Jag hade så himla tuft då, allt var skit utan henne. Jag skaffade mig Caitlin som flickvän för att glömma bort Kim, men det gick inte jätte bra då jag aldrig glömde bort henne. Men ju mer månader det gick ju mer o mer försvann hon från mina tankar. Och nu när jag är tillbaka så umgås hon med mina vänner och vi möts idag. Helt sjukt om ni frågar mig. Men Ryan och Chaz hade i alla fall rätt att i att hon var snygg. Hon har alltid varit snygg, riktigt snygg faktiskt.

Kimberlys Perspektiv:
"Tara jag vill inte prata med Justin, vad ska jag göra?" Frågade jag. "Du kan ju prata med honom, du behöver ju inte berätta om Alex, Justin är ändå nog inte här så länge till han har ju ett jobb att sköta" Sa hon och försökte stötta mig. "Jo men ändå, jag lämnade honom, och sa inget." Sa jag och lät skyldig. "Jag vet det, men vad ska du göra, du kan ju inte spola tillbaka tiden, gjort är gjort, och någon gång måste du möta verkligheten, någon gång måste du också berätta hemligheten, för det är inte roligt för dig om den kommer ut på helt fel sätt. "Nae jag vet" Sa jag och nu såg vi den där skylten igen. Jag tog ett djupt andetag och vi gick mot skylten där de stog. "Hej igen, kan jag prata med er?" Frågade jag Ryan och Chaz. De nickade och följde efter mig. "Eh joh, ni vet Alex, säg inte något till Justin ni måste lova det, okej?" De nickade. "Är Alex Justins" Ryan svalde och började prata igen. "Dotter" Fortsatte han. Jag kollade skamset ner i marken och de båda drog efter andan. "Ni får lova att inte säga något, jag vet inte hur jag ska säga snälla, ni måste lova, och säg inte ens att jag har en dotter okej?" "Vi lovar" Sa dem och jag kramade om de som tack.

"Jag tror jag går hem nu, det här blev ju inte så jag hade tänkt mig" Sa jag med ett skratt i rösten. "Nae det blev det inte, men Justin vill prata med dig" Sa Chaz och spände blicken i mig. "Jag vet inte, jag tror jag går hem dirrekt nu" Sa jag. Men avbröts av Taras röst. "Där är ni ju" Sa hon glatt och kom med Justin efter sig. Jag svalde den stora klumpen som bildades. "Kan jag få ta ett ord med dig, eller något?" Frågade Justin mig nervöst. Utan att tänka mig för, nickade jag och följde efter honom. Varför sa jag inte nej? Varför följde jag med. DUMMA KIM. Varför kan jag inte säga nej?.

Last Chapter:
"Äsch det gör inte så mycket, det är tufft, vad heter du då lille vän?" Chaz kom fram till Alex och hon ryggade tillbaka. "Hon vänjer sig snart" Sa jag och släppte ner henne. Hon kramade om mitt ben och såg allmänt blyg ut.
"Ska vi upp och plugga då?" Frågade Tara. De nickade och de försvann sedan upp. "Ha så kul" Sa jag och skrattade.

 

"Vad ska du och jag göra medans de pluggar då?" Frågade jag Alex. "baka" Sa hon glatt. "Okej då" Sa jag och lyfte upp henne så jag kunde sätta henne på köksbänken.  Jag mätte måtten sen hällde hon i allt oh jag blandade. Det gick ganska snabbt, gick på en kvart kanske. Sen stoppade vi in smeten i ugnen som skulle senare bli till Muffins. "Hjälpter du mig att plocka undan?" Frågade jag. Hon stog bara och stirrade på mig så jag kunde inte låta bli att skratta. "Gå i väg och lek, du får det" Hon blev genast glad och sprang i väg på sina korta ben.
Jag skrattade för mig själv och städade undan allt. Diskade för hand gjorde jag också. Det gick snabbt så när jag var klar var det dags för ta ut muffinsen. "Ska du med och dekorera" Ropade jag in till hennes rum. "Kommer" Ropade hon. Hon kollade på mig när jag dekorerade muffinsen och sen fick hon lägga på lite strössel.

Vi ställde cupcaksen på spisen så länge sen gick jag och satte mig och lade barnpussel med Alex. Vi satt där i säkert en halvtimme men sen ledsnade hon ordentligt. "Vad säger du, fika?" Hon nickade glatt. "Vill du gå och säga till dom?" Frågade jag. "Om du följer med" Sa hon nervöst. Jag nickade och höll henne i handen medans hon gick upp för trappan. "Kom in" Ropades det när jag knackade. "Vill ni ha fika?" Alex gick rak på sak vilket fick alla att skratta. "Japp, det vill vi, vi är ändå klara" Sa Tara. "Stannar ni på fika?" Frågade jag killarna." "det gör vi" Sa de i mun på varandra.

"Vill någon ha kaffe?" Frågade jag. "Jag kan ta" Sa Chaz. "Jag med" Sa Ryan. "Jag tar saft eller nåt" Sa Tara. "Kan du fixa åt Alex med?" frågade jag. Hon nickade och jag gjorde iordning kaffe åt grabbarna o mig. Jag dricker bara kaffe med riktigt mycket mjölk och lite socker annars går det inte dricka det. Vi slog oss ner och jag gav Alex en cupcake, hon blev ju inte lite kladdig om man säger så. Alex åt fort upp den och sen tvätta jag av henne sen fick hon gå in på sitt rum igen. "Gick det bra och plugga då?" Frågade jag. "Jadå, vi är snart klara" Sa Ryan och jag log och nickade åt honom. "Ska vi dra oss hemmåt?" Frågade Chaz och kollade på Ryan. "Det gör vi, föresten ska vi ses imorgon, vi slutar tidigt, vid halv två, vi kan ju dra till stranden eller nåt?" Frågade han och kolla på oss. "Visst det kan vi, jag ringer bara Mrs Flink så kan hon va barnvakt" Sa jag glatt. "Våran vänn som eeh också blir hemskolad typ kom i går, är det okej att han också kommer?" Frågade Ryan ganska nervöst. "Ja det går så bra" Sa Tara glatt och jag nickade jag med. Vi sa hej då till de och stängde sedan dörren efter dom.

"Såååå" Sa Tara och vi slog oss ner i soffan. "Erkänn de var snygga, och du verkar ju ha något gemensamt med hemskole pojken" Sa Tara och skratta. Jag skrattade åt henne för hennes patetiska ordval. "Mamma jag är trött" Alex kom och gnuggade sig i ögonen. "Kom då" Sa jag och bärde upp henne. Jag drog på henne hennes pyjamas och borstade hennes tänder. "Gå och säg godnatt till Tara" Sa jag och hon nickade och gick och krama henne. Jag gick in med henne och la henne i hennes säng. "God natt min ängel" Sa jag och pussade henne på pannan. "Godnatt mamma" Sa hon. Jag släckte och stängde dörren. "Så" Sa jag och satte mig brevid Tara igen.

*

"Mamma du har sovit så länge nu, kan inte du komma ner?" Alex stog vid dörr öppningen när jag öppnade mina ögonlock. Jag hade ringt till Maria, att hon kunde komma redan på morgonen så jag kunde få lite extra sömn. Jag sneglade på klockan. Halv ett REDAN?. jag skyndade mig upp ur sängen och ställde mig upp. "Var är Maria Alex?" "Där" Sa hon och peka på köket. "Gå dit eller till ditt rum, mamma ska duscha, sen kommer jag okej?" Hon nickade och sprang in till Maria. Jag gick in i badrummet och hoppade in i duschen. Jag duschade ganska snabbt och sen gick jag ut och satte på mig mina svarta frans shorts och sen ett sött rosa svart linne. Jag fönade håret och lät mina självlockar vara kvar sen sminkade jag mig lite lätt men inte alls mycket.

"Mamma är klar nu" Sa jag när jag kom in till köket. Alex kom inspringandes i min famn. I bland kan hon vara så gosig, s mamma sjuk, men ibland vill hon aldrig kramas eller något sånt. "Mamma ska gå och träffa några kompisar, men du kan ju leka med Mrs Flink eller hur?" Alex nickade glatt. "Kalla mig Maria fortfarande Kim" Skrattade hon. Jag skrattade tillbaka och tog mig en banan. Klockan var mycket men jag var ändå inte hungrig. Jag och Tara hade suttit uppe länge imorgon, vilket inte resulterade så bra eftersom hon skulle ju till skolan idag.
Vi hade bestämt att Tara skulle komma över imorgon sen skulle vi gå till stranden gemensamt. Hon skulle komma hit innan för att hänga av sig sin väska och ta med en handduk i stället. Hon satte på sig biknin i morse under kläderna, det var vad vi sa igår i alla fall.

Klockan var tjugo i två vilket betydde att hon skulle vara här snart eftersom de slutade halv. Jag gick in till badrummet och drog fram två handdukar. Packade ner de i båda våra strandväskor och sprang sedan in till mitt rum där min mobil låg. "Där om fem" Fick jag för fem minuter sedan så hon ska alltså vara här när som. Det ringde på dörren och sedan öppnades den igen. "Mamma åker nu Alex" Sa jag och kramade om henne. "Ses sen, okej?" Hon nickade och jag pussade henne på pannan och gick till hallen där Tara stog. "Hej, rolig skoldag?" Frågade jag. "Nja så där" Sa hon och rynkade pannan. "Här är din väska, kom så går vi" Sa jag och drog på mig mina svarta låga converse. "Är de där redan eller?" Frågade jag. "Ja skulle tro det" Sa hon glatt.

"De skulle vänta vid någon speciell skylt så vi skulle hitta dem" Jag nickade. Jag tror jag visste vilken skylt det var det var precis bakom glass stugan, det var många som hade den som mötes plats. Vi gick och jag kunde se tre killar på långt håll. "Där är de" Sa hon glatt. Vi gick fram och Chaz och Ryan log mot oss. Den andra killen vände sig om. Och vi båda fick en chock. Det kunde väl inte? Jo det kunde det tydligen. "Justin?" "Kimberly?"