justajbnovel

Last Chapter:
"Selena snälla sluta, det var inget vi bara pratade om allt" "Men varför kunde du inte säga något igår då Justin?" "För-" Jag fick inte fram något. "Justin jag trodde jag kunde lite på dig" Började hon. "Du kan det, sluta Selena, jag älskar dig" "Tydligen inte tillräckligt mycket, Justin tidningarna har rätt" sa hon. "Jasså ,med vad?" Frågade jag surt. "Med oss, vi två, vi är över." Sa hon och la på.

  

Jag suckade högt och ringde tillbaka henne. "Vad?" frågade hon surt i andra änden. "Selena snälla lyssna på mig, Det är ingenting mellan mig och Kim, jag lovar dig" "Kan du då lova mig att aldrig vara med henne igen?" Frågade hon. "Jj-ja-g k-" "Tänkte väl det, Justin, jag behöver en paus" Sa hon och la på.
På något konstigt sätt var jag inte arg. Eller ledsen, inte ens besviken. Jag och Selena hade gjort slut eller tagigt en paus, och nu känner jag ingenting. Visst vi har haft våra upp och nergångar men ändå, jag borde väl åtminstonde vara ledsen, eller?.

Jag suckade för mig själv och reste mig upp men det vibrerade till i telefonen och jag lyste upp vem jag såg att det var i från. Kimberly. Jag läste smset nogrant.

Hej Justin, Det är jag. Kimberly, jag undrar om du jah, skulle vilja komma över så jag kan berätta om dig för Alex, hon är ganska liten men ja, hon förtjänar att få veta. Om du inte ska göra något, eller du är ju känd du har säkert massort att göra, eller ja, jag vet ju inte, okej men smsa om du vill eller inte.

Jag skrattade åt hennes sms, det var gulligt. Hon lät så osäker. Jag smsade med ett leende på läpparna att jag kommer över om en timme. Jag tog i lite vax i mitt hår och drog sen min Obey keps på mig. Jag sprang ner till köket och där satt mamma och mormor. "Hej gubben, vart ska du?" Frågade mamma glatt. "Till Kim" Sa jag och log. "Vad ska ni göra då?" Frågade mormor. Hon visste inte om Alex. Jag skulle säga det, men det hade bara inte kommit rätt tid ännu. "Vi ska bara hänga antar jag" Svarade jag. "Ja, tonåringar gör väl sånt nu för tiden" Skrattade mormor. Jag skakade på huvudet och satte mig ner vid de.

Det hade snart gått en timme så jag gav mig i väg på min skateboard. När jag var framme vid Kims och Taras hus så plingade jag på. Tara öppnade. "Hej Tara" Sa jag glatt. "Hej Justin, jag ska precis sticka över till Chaz, så hejdå" Sa hon glatt. "Hej då" Skrattade jag. Jag gick in i hallen och drog av mig skorna sen kom Kim in i hallen. "Hej" "Hej" Sa jag och log mot henne. "Ska vi gå och prata lite innan, Alex är på sitt rum" Sa hon. Jag nickade och vi gick ut till vardagsrummet. Jag hade inte riktigt sätt Alex så mycket, bara då i parken och på trappan. Jag hade ett litet hum om hur hon såg ut men det var fortfarande en liten osäkerhet i det hela. 

"Så, du är säker på att du vill göra det här?" Frågade hon. "Absolut, men vi behöver väl inte gå ut med det i media?" Frågade jag. "Absolut inte, det är ju ditt liv och du bestämmer över det. "Tack" Log jag. "Men är du redo?" Frågade hon. Jag nickade och vi båda tog ett djupt andetag. Vi gick in i Alex rum och jag såg bara ryggen av henne. Jag satte mig i hennes säng och Kim på golvet. "Kan du inte lägga i från dig det där?" Frågade Kim Alex. Alex vände sig om, och hon var väldigt vacker, hon var lik Kim, men väldigt lik mig med. Fast hon hade inga av våra ögon färger. Det måste hon fått av Kims mamma. Alex hade isblåa, det kommer jag i håg att Kims mamma också hade. 

"Alex" Började Kim. Alex satte sig i Kims knä. Alex nickade.

Kims Perspektiv:
Alex hade kommit hem några gånger och sagt "pappa" " min pappa?" Hemma i Texas men då hade jag bara ignorerat det så hon hade kommit över det. "Du vet, att du har undrat över om du hade en pappa" Började jag. Det var svårt att prata allvar med en tre årig flicka. Alex nickade försitkigt. "Ja, Alex, Justin som den här killen heter, är din pappa." Sa jag och väntade mig en reaktion men fick ingen. Alex bara kollade på Justin. Hon stirrade bara. "Vill du inte krama honom?" Frågade jag. Hon blev blyg som hon alltid blir. "Kollade han är inge farlig" Sa jag och kramade honom och skrattade lite. Jag lyfte upp Alex i Justins knä och lämnade sedan de ensama. Jag ville inte stå i vägen.

Men frågan var, hur skulle allt bli nu?. Jag hade haft Alex i tre år. Men skulle Justin söka efter vårdnad, eller skulle han inte bry sig om Alex, vad skulle hända?. Det kanske inte var ett så bra beslut att flytta tillbaka i alla fall.


sent kapitel, sorry for that...
Komentera :)